Sammetsand
| Sammetsand Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
_(9716887179).jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Andfåglar Anseriformes |
| Familj | Änder Anatidae |
| Släkte | Netta |
| Art | Sammetsand N. erythrophthalma |
| Vetenskapligt namn | |
| § Netta erythrophthalma | |
| Auktor | (Wied, 1832) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Sydlig brunand | |
Sammetsand[2] (Netta erythrophthalma) är en andfågel med en ovanlig utbredning i både Afrika och Sydamerika.[3] Artens bestånd anses vara livskraftigt.
Utseende och läte
.jpg)
Sammetsanden är en relativt stor (48-51 centimeter) och mörk dykand. Hanen är glänsande mörkbrun med ljusare, kastanjebruna flanker, blekblå näbb och starkt röda ögon.[4] Honan är mörkbrun med en blek fläck vid näbbroten och en blek halvmåne från bakom ögat ner till halsen.[4] I flykten syns ett tydligt vitt vingband som sträcker sig ända ut till handpennorna.[4] I jämförelse med brunand är den mörkare, och den är större än både vigg och vitögd dykand. Hanen yttrar en gnällande läte, honan ett kvackande.[4]
Utbredning och systematik
Sammetsanden har en ovanlig utbredning med förekomst dels i norra Sydamerika, dels lokalt i Afrika söder om Sahara. Den delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]
- Netta erythrophthalma erythrophthalma – förekommer i norra Sydamerika
- Netta erythrophthalma brunnea – förekommer lokalt i Afrika från Sudan och Etiopien till Sydafrika
Den är delvis flyttfågel och förflyttar sig både lokalt och stora avstånd i södra Afrika.[5] Den tros samla sig i de centrala delarna av utbredningsområdet i Afrika (Zambia, Tanzania) för att häcka.[5] Tillfälligt har den påträffats i Israel.[6]
Arten är troligen inte nära släkt med de övriga i Netta utan snarare systerart till Aythya-änderna.[7]
Levnadssätt
.jpg)
Vistelseort
Fågeln förekommer i de flesta sötvattensmiljöer med riklig undervattensvegetation, ibland även i bräckt vatten, från havsnivån till 2.400 meter över havet i Östafrika.[8] Nyligen har den setts kolonisera av människan skapade dammar och risfält i Sydamerika[9], men ses mycket sällan på land[10]. Den undviker generellt floder, forsar, väldigt grunda tillfälliga dammar och översvämmade områden.[11]
Föda
Sammetsanden livnär sig främst av vegetabilier, framför allt frön men också rötter och växtdelar, men också smådjur som skalbaggar, sniglar, myror, halvvingar och kräftdjur.[11] Fågeln födosöker under dagen, ibland även nattetid, och är mest aktiv tidiga morgnar och kvällar.[10]
Häckning
Under häckningstid påträffas fågeln oftast i par eller smågrupper.[11][9][8] Den häckar vanligtvis mot slutet av regnsäsongen.[10] Boet göms väl i papyrus eller vass precis ovanför vattenlinjen eller i gräs en bit bort.[9] Bon har också påträffats på dammväggar, i gamla jordsvinbon och i andra sjöfåglars använda bon.[10]
Utanför häckningstid
Efter häckning samlas sammetsänder i större grupper, med flockar på flera hundra och upp till 5 000 påträffade.[11] De riktigt stora ansamlingarna ses under torrsäsongen.[11] I Sydafrika ruggar fåglarna och blir flygoförmögna en månad mellan augusti och september.[10] Under den tiden samlas de ofta ute på öppet vatten.[10]
Status
Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]
Namn
Fågeln kallades på svenska tidigare sydlig brunand men fick nytt namn eftersom den inte är särskilt nära släkt med brunanden.
Noter
- 1 2 Birdlife International 2025 Netta erythrophthalma . Från: IUCN 2025. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2025.1. Läst 1 november 2025.
- ↑ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- 1 2 Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- 1 2 3 4 Sinclair, Ian & Ryan, Peter (2003) Birds of Africa south of the Sahara, Struik, Cape Town.
- 1 2 Scott, D. A.; Rose, P. M. 1996. Atlas of Anatidae populations in Africa and western Eurasia. Wetlands International, Wageningen, Netherlands.
- ↑ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-941892-9-6
- ↑ Carboneras, C. & Kirwan, G.M. (2017). Southern Pochard (Netta erythrophthalma). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/52900 2017-04-05).
- 1 2 Madge, S.; Burn, H. 1988. Wildfowl. Christopher Helm, London.
- 1 2 3 Kear, J. 2005. Ducks, geese and swans volume 2: species accounts (Cairina to Mergus). Oxford University Press, Oxford, U.K.
- 1 2 3 4 5 6 Brown, L.H., Urban, E.K. and Newman, K. 1982. The Birds of Africa, Volume I. Academic Press, London.
- 1 2 3 4 5 Johnsgard, P.A. 1978. Ducks, geese and swans of the World. University of Nebraska Press, Lincoln and London.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör sammetsand.
Wikispecies har information om Netta erythrophthalma.- Läten på xeno-canto.org
|