Sandelflugsnappare
| Sandelflugsnappare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
| Släkte | Eumyias |
| Art | Sandelflugsnappare E. stresemanni |
| Vetenskapligt namn | |
| § Eumyias stresemanni | |
| Auktor | (Siebers, 1928) |
| Synonymer | |
| |
Sandelflugsnappare[2] (Eumyias stresemanni) är en fågelart i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[1]
Utseende och läte
Sandelflugsnapparen är en färglös flugsnappare med rätt lång näbb och roströd ton på hela ovansidan. Undertill syns ljus strupmitt och grått på bröstet som övergår i vitaktig buk. Den skiljs från mindre sumbaflugsnapparen och drillflugsnapparen genom helmörk näbb, avsaknad av rostrött på sidorna och genomgående mörkare fjäderdräkt. Sången är trastlik, ett upprepat "too-wee-woo".[3]
Utbredning och systematik
Fågeln förekommer enbart på ön Sumba i Små Sundaöarna.[4] Den betraktas tidigare som underart till floresflugsnappare (Eumyias oscillans) men urskiljs sedan 2016 som egen art av Birdlife International och IUCN,[1] sedan 2021 även av tongivande International Ornithological Congress (IOC)[5] och 2022 av Clements et al.[4]
Släktestillhörighet
Taxonet behandlades liksom floresflugsnapparen tidigare i Rhinomyias, men genetiska studier visar att flera av arterna i släktet istället är del av Cyornis.[6][7] Fågeln antogs tidigare tillhöra den gruppen men förs sedan 2022 istället till Eumyias.[4][5]
Levnadssätt
Sandelflugsnapparen hittas i låglandsområden i skog, skogsbryn och buskmarker. Den ses enstaka eller i par i undervegetationen, ofta som en del av kringvandrande artblandade flockar.[3]
Status
Arten har ett begränsat utbredningsområde och tros minska i antal. IUCN kategorisar den som nära hotad. Världspopulationen uppskattas till mellan 35000 och 70000 vuxna individer.[1]
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Erwin Friedrich Theodor Stresemann (1889-1972), tysk ornitolog, upptäcktsresande och samlare av specimen.[8]
Noter
- 1 2 3 4 Birdlife International 2025 Eumyias stresemanni . Från: IUCN 2025. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2025.1. Läst 10 november 2025.
- ↑ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- 1 2 Clement, P., J. del Hoyo, D. A. Christie, N. Collar, and P. C. Rasmussen (2022). Sumba Jungle Flycatcher (Eumyias stresemanni), version 1.2. In Birds of the World (N. D. Sly, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.flojuf1.01.2
- 1 2 3 Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- 1 2 Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.
- ↑ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol Phylogenet Evol.
- ↑ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Zool Scripta.
- ↑ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
Wikispecies har information om Eumyias stresemanni.- Läten på xeno-canto.org
|
