Sidney Patterson

	Sid Patterson
Namn	Sidney Philip Patterson
Smeknamn	Patto
Född	14 augusti 1927; Moonee Ponds
Död	29 november 1999 (72 år); Albert Park
Medborgare i	Australien
Disciplin	Bancykling
Roll	Cyklist
Viktiga segrar
	Världsmästerskap; Amatörer; Sprint 1949; Förföljelselopp 1950; Professionella; Förföljelselopp 1952, 1953

Sidney "Sid" Philip Patterson, även kallad "Patto", född den 14 augusti 1927 i Moonee Ponds (en förort till Melbourne), död den 29 november 1999 i Albert Park (också detta en förort till Melbourne), var en australisk bancyklist.^[1] Han representerade Australien vid Olympiska spelen i London 1948 där han kom på sjätte plats i kilometerloppet och deltog i lagförföljelseloppet (utslagna i kvartsfinal av Uruguay).^[2]^[3] Som amatör blev Patterson sedan världsmästare i sprint 1949 och i individuellt förföljelselopp 1950, varefter han blev professionell 1951 och som sådan tog två världsmästartitlar till i individuellt förföljelselopp, 1952 och 1953. Under karriären vann han 16 sexdagarslopp med olika partners.

Sid Patterson utsågs till "Ärets idrottsman" 1949 och valdes in i Sport Australia Hall of Fame 1985.^[4]

1999 drabbades Patterson av cancer och han avled en månad efter att diagnosen fastställts.

Meriter – bana

1948: 2:a i individuellt förföljelselopp vid Världsmästerskapen; 6:a i kilometerlopp vid Olympiska spelen
1949: Världsmästare i sprint

1950: Världsmästare i individuellt förföljelselopp; 2:a i sprint vid Världsmästerskapen

1951: 3:a i sprint vid Världsmästerskapen
1952: Världsmästare i individuellt förföljelselopp; 2:a i sprint vid Världsmästerskapen
1953: Världsmästare i individuellt förföljelselopp

1954: 2:a i individuellt förföljelselopp vid Världsmästerskapen
1955: 2:a i individuellt förföljelselopp vid Världsmästerskapen; 2:a i sprint vid Världsmästerskapen

1954/1955: Vinnare av Århus sexdagars med Alfred Strom; Vinnare av Paris sexdagars med Reginald Arnold och Russell Mockridge; 3:a i Köpenhamns sexdagars med Alfred Strom
1955/1956: 3:a i Berlins sexdagars (oktober) med Rik Van Steenbergen
1958/1959: Vinnare av Melbournes sexdagars med Keith Reynolds; Vinnare av Sydneys sexdagars med Peter Brotherton
1959/1960: Vinnare av Sydneys sexdagars med Peter Panton
1960/1961: 3:a i Dortmunds sexdagars med Reginald Arnold
1961/1962: Vinnare av Melbournes sexdagars med Ronald Grenda; Vinnare av Newcastles sexdagars med Bob Jobson och John Tressider; 2:a i Launcestons sexdagars med Barry Waddell; 3:a i Perths sexdagars med Ronald Grenda
1962/1963: Vinnare av Melbournes sexdagars med Ronald Grenda; Vinnare av Newcastles sexdagars med Dick Tressider; Vinnare av Townsvilles sexdagars med Barry Lowe; 2:a i Sydneys sexdagars med Orazio Damico och Nino Solari; 2:a i Adelaides sexdagars med David Patterson; 2:a i Maryboroughs sexdagars med Rocky Maher

1963/1964: Vinnare av Adelaides sexdagars med Nino Solari; Vinnare av Perths sexdagars med John Young; 3:a i Melbournes sexdagars med John Young; 3:a i Launcestons sexdagars med Ronald Murray
1964/1965: 2:a i Melbournes sexdagars med Warwick Dalton
1965/1966: Vinnare av Whyallas sexdagars med Robert Ryan; 2:a i Launcestons sexdagars med Ronald Grenda
1966/1967: Vinnare av Adelaides sexdagars med Charlie Walsh; Vinnare av Launcestons sexdagars med Graeme Gilmore; Vinnare av Maryboroughs sexdagars med Barry Waddell; 2:a i Melbournes sexdagars med Leandro Faggin
1967/1968: 3:a i Melbournes sexdagars med Palle Lykke Jensen; 3:a i Launcestons sexdagars med Graeme Gilmore; 3:a i Madrids sexdagars med Ron Baensch

John Tressider och Frank Brezier, Obituaries: Sid Patterson, The Sydney Morning Herald 11 december 1999, sid. 50.
Palmarès de Sydney Patterson (Aus) på Mémoire du cyclisme.
Sydney Patterson på Die Radsportseiten.
Sidney Philip Patterson på First Cycling.

↑ Sidney Philip Patterson på Find a grave. Hans förnamn ses ofte stavat "Sydney", men enligt gravstenen skall det stavas "Sidney". Som dödsort ses dessutom ibland angivet Sydney, men detta förefaller, med tanke på uppgifterna på Find a grave, vara felaktigt (och han är därtill begravd på Brighton General Cemetery, en av Melbournes äldsta begravningsplatser).
↑ London 1948 1 km time trial men och team pursuit 4000 m men på Olympics.org.
↑ London 1948 – Official report sid. 325–328
↑ Sid Patterson på Sport Australia Hall of Fame.
↑ "Europamästerskapen" (Vintermästerskapen) var öppna även för icke-européer fram till 1995 då UEC bildades. Se European Track Championships Arkiverad 8 december 2024 hämtat från the Wayback Machine. på Sport-record.de.