Siegfried Sassoon

Siegfried Sassoon
Foto av Sassoon, 1915
FöddSiegfried Loraine Sassoon
8 september 1886[1]
Matfield, Storbritannien
Död1 september 1967[1][2] (80 år)
Heytesbury[3], Storbritannien
BegravdSomerset
Medborgare iStorbritannien[4] och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidUniversitetet i Cambridge
Clare College[5]
New Beacon School
Marlborough College
SysselsättningReporter, militär, författare[6], poet
Noterbara verkNär vi red efter räv
Gift medStephen Tennant[7]
Hester Gatty
(g. 1933–)[7][8]
PartnerStephen Tennant
BarnGeorge Sassoon (f. 1936)[7]
FöräldrarAlfred Ezra Sassoon[9][7]
Theresa Thornycroft[7]
Utmärkelser
Hawthornden Prize (1928)
James Tait Black Memorial Prize (1928)
King’s / Queen’s Gold Medal for Poetry
Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden
Military Cross
Redigera Wikidata

Siegfried Loraine Sassoon, född 8 september 1886 i Matfield, Kent, död 1 september 1967 i Heytesbury, Wiltshire, var en brittisk poet och författare. Han slog igenom som poet under första världskriget och ägnade sig senare också åt prosaförfattande, främst i den halvt självbiografiska trilogin The Complete Memoirs of George Sherston.

Biografi

Uppväxt

Sassoon (längst fram) med sin bror Hamo och andra studenter morgonen efter en May Ball vid universitetet i Cambridge 1906.

Siegfried Sassoon föddes i en familj med en judisk far och en anglokatolsk mor. Familjen bodde på den nygotiska herrgården Weirleigh (uppkallad efter dess byggherre Harrison Weir) i Matfield i Kent.[10] Fadern, Alfred Ezra Sassoon (1861–1895), var son till Sassoon David Sassoon och tillhörde den förmögna handelssläkten Sassoon, en släkt med bagdadjudiskt ursprung. Modern, Theresa, tillhörde släkten Thornycroft, en känd släkt med generationer av skulptörer som låg bakom flera av Londons mest berömda statyer; bland dessa märks hennes bror, sir Hamo Thornycroft.

Sassoon hade inget tyskt påbrå; hans mor gav honom namnet Siegfried på grund av sin förkärlek för Richard Wagners operor. Mellannamnet Loraine hämtades från en präst som modern respekterade.

Siegfried var mellanbarnet bland tre söner; hans bröder hette Michael och Hamo. Föräldrarna separerade när han var fyra år gammal. Vid faderns veckovisa besök hos sönerna brukade Theresa låsa in sig i salongen. År 1895 avled Alfred Sassoon i tuberkulos.[11] Sassoon utbildades vid New Beacon School i Sevenoaks, Marlborough College i Wiltshire samt vid Clare College, Cambridge, där han studerade historia mellan 1905 och 1907. Han lämnade Cambridge utan examen och tillbringade åren efter 1907 med jakt, cricket och poesi, varav en del gavs ut på eget förlag.

Trots att fadern gjorts arvlös efter att ha gift sig utanför den judiska tron, hade Siegfried en mindre privatinkomst som gjorde att han kunde leva ett anspråkslöst liv utan att behöva arbeta för sitt uppehälle. Längre fram ärvde han en betydande summa av sin faster, Rachel Beer, vilket möjliggjorde köpet av godset Heytesbury House i Wiltshire.[12]

Sassoons första litterära framgång var The Daffodil Murderer (1913), en parodi på John Masefields The Everlasting Mercy. Robert Graves beskrev verket i sin självbiografi Good-Bye to All That som en ”parodi på Masefield som halvvägs genom texten glömde bort att vara en parodi och istället blev till riktigt bra Masefield”.

Första världskriget

Han anmälde sig som frivillig vid världskrigets utbrott 1914 men en rad omständigheter (bland annat en bruten arm) gjorde att det dröjde innan han var i aktiv strid. I kriget miste Sassoon sin bror och många nära vänner, vilket påverkade honom djupt. Han blev god vän med poeterna Robert Graves (som överlevde kriget) och Wilfred Owen (som stupade 1918).

Sassoon fick sitt genombrott som satirisk poet med pacifistiska undertoner. Då han i ett öppet brev ifrågasatte målen med kriget hamnade han på sjukhus, officiellt för granatchock. Detta räddade honom från krigsrätt och en trolig avrättning. Efter kriget fortsatte Sassoon publicera poesi men blev även firad som författare, främst med den halvt självbiografiska trilogin När vi red efter räv, Vi föll in i ledet och Åter i tjänst. Sassoon uppträdde här under namnet George Sherston och här finns porträtt av bland andra Graves och många av hans andra bekanta. Sassoon, som var homosexuell, gifte sig och fick en son men äktenskapet havererade efter andra världskriget. Mot slutet av livet konverterade han till katolicismen.

Bibliografi

Siegfried Sassoon, Porträtt målat av Glyn Warren Philpot

Lyrik

  • The Daffodil Murderer (John Richmond: 1913)
  • The Old Huntsman (Heinemann: 1917)
    • They
  • Glory of Women (1917)
  • The General (april 1917)
  • Does it Matter? (1917)
  • Counter-Attack (Heinemann: 1918)
  • Dreamers (1918)
  • Suicide in the Trenches (Heinemann: 1918)
  • The Hero (Henry Holt, 1918)
  • Picture-Show (Heinemann: 1919)
  • War Poems (Heinemann: 1919)
  • Aftermath (Heinemann: 1920)
  • Recreations (privattryck: 1923)
  • Lingual Exercises for Advanced Vocabularians (privattryck: 1925)
  • Selected Poems (Heinemann: 1925)
  • Satirical Poems (Heinemann: 1926)
  • The Heart's Journey (Heinemann: 1928)
  • Poems by Pinchbeck Lyre (Duckworth: 1931)
  • The Road to Ruin (Faber and Faber: 1933)
  • Vigils (Heinemann: 1935)
  • Rhymed Ruminations (Faber and Faber: 1940)
  • Poems Newly Selected (Faber and Faber: 1940)
  • Collected Poems (Faber and Faber: 1947)
  • Common Chords (privattryck: 1950/1951)
  • Emblems of Experience (privattryck: 1951)
  • The Tasking (privattryck: 1954)
  • Sequences (Faber and Faber: 1956)
  • Lenten Illuminations (Downside Abbey: 1959)
  • The Path to Peace (Stanbrook Abbey Press: 1960)
  • Collected Poems 1908-1956 (Faber and Faber: 1961)
  • The War Poems redaktör Rupert Hart-Davis (Faber and Faber: 1983)

Prosa

  • Memoirs of a Fox-Hunting Man (Faber & Gwyer: 1928)
  • Memoirs of an Infantry Officer (Faber and Faber: 1930)
  • Sherston's Progress (Faber and Faber: 1936)
  • Complete Memoirs of George Sherston (Faber and Faber: 1937)
  • The Old Century (Faber and Faber: 1938)
  • On Poetry (University of Bristol Press: 1939)
  • The Weald of Youth (Faber and Faber: 1942)
  • Siegfried's Journey (Faber and Faber: 1945)
  • Meredith (Constable: 1948)

Utgivet på svenska

Priser och utmärkelser

[Redigera Wikidata]

Källor

  1. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Siegfried-Sassoontopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Find a Grave, Find A Grave-ID: 18860, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ↑ International Standard Name Identifier, ISNI: 0000000109232033, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1186422437749153-1.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Imperial War Museum, IWM memorial ID: 8484853, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1186422437749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  7. 1 2 3 4 5 Kindred Britain.[källa från Wikidata]
  8. ↑ The Peerage person-ID: p20473.htm#i204724, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  9. ↑ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  10. ↑ Chapman, Frank (10 december 2010). ”War poet was tasty with bat”. Kent and Sussex Courier: s. 42.
  11. ↑ ”Siegfried Sassoon” (på engelska). War Collections. University of Oxford. https://war.web.ox.ac.uk/siegfried-sassoon.
  12. ↑ ”Heytesbury House”. Heytesbury House. http://siegfried-sassoon.firstworldwarrelics.co.uk/html/heytesbury.html.