Signe Kolthoff

Signe Kolthoff
FöddGertrud Signe Elisabeth Kolthoff
17 mars 1881
Uppsala
Död8 maj 1961 (80 år)
Hedvig Eleonora församling, Stockholm
Andra namnSigne Kolthoff-Hultgren
Aktiva år1902-
MakeHerman Hultgren
(g. 1919–1961; hennes död)
IMDb SFDb

Gertrud Signe Elisabeth Kolthoff (även Kolthoff-Hultgren), född 17 mars 1881 i Uppsala, död 8 maj 1961 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare och sångerska.

Biografi

Efter musiklärarinneexamen vid Konservatoriet 1900 och sångstudier för Jeanette Jacobsson debuterade Kolthoff 1902 på Olympiateatern som Lotte i Primadonnan. Hon var 1903–1904 anställd vid Albert Ranft och gjorde där flera krävande operettpartier som Winnefred Grey i Rymmerskan och prins Orlofsky i Läderlappen. 1904 anställdes Kolthoff vid Brunnshusteatern i Helsingfors.[2] Hon övergick sedan till talscenen och var 1904–1915 anställd vid Svenska Teatern i Helsingfors och 1915–1933 vid Dramaten. Bland hennes roller märks Hermione i En vintersaga, Viola i Trettondagsafton, Portia i Köpmannen i Venedig, Dorine i Tartuffe, Mirandolina i Värdshusvärdinnan, Judit och Sigrid den fagra i Bröllopet på Ulfåsa, Madame Sans-Gêne, Liza i Pygmalion, samt Getrud och Raimonda i Mors rival.[3] Senare har hon gästspelat vid olika Stockholmsscener, vid Riksteaterns turnéer samt i Oslo och Köpenhamn.[2]

Hon filmdebuterade 1919 i Robert Dinesen Jefthas dotter men medverkade därefter sparsamt på film.[4] Signe Kolthoff var från 1919 gift med direktör Herman Hultgren (1888–1964).[5] De är begravda på Uppsala gamla kyrkogård.[6]

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1902LottePrimadonnan
Charles Weinberger, Bernhard Buchbinder och Josef Wattke 		Olympiateatern[7]
1903HuldaDroskkuskens dotter
Olympiateatern[8]
ClairetteClairette i dragonlägret
Victor Roger, Hippolyte Raymond och Antony Mars 		Olympiateatern[9]
Stabstrumpetaren
Frans Hedberg 		Olympiateatern[10]
Furst OrlofskyLäderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée 		Vasateatern[11]
1904IlkaKrig och fred
Lev Tolstoj 		Svenska Teatern[12]
IsottaEn veneziansk komedi
Per Hallström 		Svenska Teatern, Helsingfors[13]
1905Regine EngstrandGengångare
Henrik Ibsen 		Svenska Teatern, Helsingfors[14]
1909Kate PinkertonMadama Butterfly
Giacomo Puccini, Luigi Illica och Giuseppe Giacosa 		Svenska Teatern, Helsingfors[15]
1919Mrs CheveleyEn idealisk äkta man
Oscar Wilde		Karl HedbergDramaten
1920AnnaMarkis von Keith
Frank Wedekind 		Karl HedbergDramaten
1921TurandotTurandot
Carlo Gozzi 		Olof MolanderDramaten
Mrs HusabyeVilla Hjärtedöd
George Bernard Shaw 		Karl HedbergDramaten
1922EmmaStulen lycka
Giuseppe Giacosa 		Tore SvennbergDramaten
ErnaErna
Einar Fröberg 		Gustaf LindenDramaten
FrancaScampolo
Dario Niccodemi 		Gustaf LindenDramaten
1926Markisinnan Matilda SpinaHenrik IV
Luigi Pirandello 		Gustaf LindenDramaten
MirandolinaVärdshusvärdinnan
Carlo Goldoni 		Karl HedbergDramaten
1927ToinetteDen inbillade sjuke
Molière 		Olof MolanderDramaten
1928Drottning Marie-AiméeDiktatorn
Jules Romains 		Per LindbergDramaten
Janet CannotRyktbarhet
Arnold Bennett 		Gustaf LindenDramaten
1929EvaSiegfried
Jean Giraudoux 		Olof MolanderDramaten
Svea BernerRingen du gav mig
Oscar Rydqvist 		Per LindbergDramaten
1931Lucie CampionKänslornas marknad
Roger Ferdinand 		Gustaf Linden
Ivar Kåge		Dramaten
Lysistrata, minister för de elektriska kraftverkenKarusellen
George Bernard Shaw 		Gustaf LindenDramaten
1933SkökanMäster Olof
August Strindberg 		Olof MolanderDramaten
Millicent JordanMiddag kl. 8
George S. Kaufman och Edna Ferber 		Gösta EkmanVasateatern[16][17][18]
1934GertrudeHamlet
William Shakespeare 		Per LindbergVasateatern[19][20][21]
1935SuzySådana tider
Édouard Bourdet 		Per LindbergVasateatern[22]

Rollfoton

Referenser

  1. ↑ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
  2. 1 2 Kolthoff, Signe i Svensk uppslagsbok
  3. ↑ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 793
  4. ↑ ”Signe Kolthoff”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58012&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dsigne+kolthoff%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 17 maj 2014.
  5. ↑ Svenska Dagbladet 28 september 1964 sid.13
  6. ↑ SvenskaGravar
  7. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 oktober 1902. https://arkivet.dn.se/tidning/1902-10-23/11692A/2. Läst 4 augusti 2019.
  8. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 14 januari 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-01-14/11771A/4. Läst 4 augusti 2019.
  9. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 26 januari 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-01-26/11783A/3. Läst 4 augusti 2019.
  10. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 februari 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-02-23/11811A/3. Läst 4 augusti 2019.
  11. ↑ E. N-m (24 september 1903). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-24/12017A/3. Läst 4 augusti 2019.
  12. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 4 november 1904. https://arkivet.dn.se/tidning/1904-11-04/12414a/2. Läst 4 augusti 2019.
  13. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 29 december 1904. https://arkivet.dn.se/tidning/1904-12-29/12467a/2. Läst 4 augusti 2019.
  14. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 februari 1905. https://arkivet.dn.se/tidning/1905-02-23/12522A/2. Läst 4 augusti 2019.
  15. ↑ ”Litteratur och konst: M.me Butterfly på Svenska teatern”. Hufvudstadsbladet: s. 8. 24 november 1909. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/768125?page=8. Läst 8 februari 2026.
  16. ↑ ”Middag kl. 8”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14402&pos=363. Läst 12 juli 2015.
  17. ↑ Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
  18. ↑ Bo Bergman (10 september 1933). ”Fru Kolthoff som gäst i Vasans 'Middag kl. 8'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-10/245/1. Läst 27 augusti 2015.
  19. ↑ ”Hamlet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14433&pos=365. Läst 14 juli 2015.
  20. ↑ Svenska Dagsbladets årsbok 1934 s. 184
  21. ↑ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 75. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6
  22. ↑ ”Sådana tider”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14208&pos=385. Läst 28 april 2016.

Vidare läsning

Externa länkar

Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.