Simon Löfgren
| Simon Löfgren | |
| Född | 30 november 1661[1] Linköpings församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 11 april 1723[1] (61 år) S:t Laurentii församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1] |
| Sysselsättning | Präst[1], lärare |
| Befattning | |
| Konrektor vid Linköpings trivialskola (1690–1692)[1] Rektor vid Linköpings trivialskola (1692–1694)[1] Lektor (1694–1695)[1] Historielektor vid Linköpings gymnasium (1695–1700)[1] Kyrkoherde i Landeryds församling (1695–1712)[1] Andre teologie lektor vid Linköpings gymnasium (1700–1701)[1] Förste teologie lektor vid Linköpings gymnasium (1701–1712)[1] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1710)[1] Kontraktsprost i Hammarkinds kontrakt (1712–1723)[1] Kyrkoherde i S:t Laurentii församling (1712–1723)[1] | |
| Barn | Petrus Löfgren (f. 1692)[1] Brita Maria Löfgren (f. 1709)[1] |
| Föräldrar | Petrus Löfgren[1] Apollonia Danckwardt[1] |
| Släktingar | Petrus Loefgreen (syskon) Gabriel Löfgren (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Simon Löfgren, född 30 november 1661 i Linköpings församling, Östergötlands län, död 11 april 1723 i S:t Laurentii församling, Östergötlands län, var en svensk präst.
Biografi
Simon Löfgren föddes 30 november 1661 i Linköpings församling. Han var son till domprosten Petrus Löfgren i Linköpings församling och Apollonia Danckward. Löfgren blev 19 oktober 1678 student vid Uppsala universitet och 11 december 1688 avlade han magisterexamen. Han blev 1690 konrektor i Linköping och 9 mars 1692 rektor i Linköping. Löfgren prästvigdes 27 juli 1694 och blev samma år filosofi lektor ("logices") i Linköping. År 1695 blev han historia lektor ("historiarum & moralium") i Linköping samt kyrkoherde i Landeryds församling. Löfgren blev 1700 andra teologi lektor i Linköping och 1701 förste teologie lektor i Linköping. Han var 1706 preses vid prästmötet och riksdagsman vid Riksdagen 1710. Den 2 augusti 1712 blev han kyrkoherde i S:t Laurentii församling, Söderköping och samma år blev han även kontraktsprost i Hammarkinds kontrakt. Löfgren avled 11 april 1723 i Söderköping.[2]
Familj
Löfgren gifte sig första gången 2 februari 1692 med Margareta Wong (1675–1699). Hon var dotter till domprosten Olavus Johannis Wong i Linköpings församling och Margareta Laurinus. De fick tillsammans barnen kyrkoherden Petrus Löfgren i Gryts församling, Oluf Löfgren (1694–1695), Apollonia Löfgren (1696–1750) och Olof Löfgren (1697–1753).[2]
Löfgren gifte sig andra gången 30 januari 1702 med Anna Langelius (1686–1736). Hon var dotter till domprosten Olavus Langelius i Linköpings församling och Catharina Jönsdotter. De fick tillsammans barnen vitterlekaren Nils Löfgren (1703–1735) i Hamburg, Anna Catharina Löfgren som var gift med komministern Jonas Kylander i Norrköpings S:t Olai församling och kyrkoherden Magnus Bangelius i Styrestads församling, Margareta Löfgren som var gift med kyrkoherden Johan Wiman i Tingstads församling och kyrkoherden Magnus Björn i Tingstads församling och Brita Maria Löfgren som var gift med förste teologie lektorn Pehr Schenberg vid Linköpings gymnasium.[2]
Bibliografi
Källor
Noter
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne : Tredje delen, vol. 3, 1919, s. 504-504, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 504-505. Libris 41149. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/WesterlundJA/titlar/Link%C3%B6pingsStiftsHerdaminne3/sida/532/faksimil