Siv Thorsell

Siv Margareta Thorsell, född 16 september 1937 i Falun och uppvuxen i Hedemora, död 3 augusti 2016 i Hedemora, var en svensk statlig utredare, författare och feministiskt verksam samhällsdebattör.[1] Hon är främst känd som huvudsekreterare i 1968 års barnstugeutredning och för sitt engagemang i 1960-talets svenska jämställdhetsdebatt, bland annat i kretsen kring Grupp 222 och som en av de första medlemmarna i Grupp 8.[2][3][4]

Biografi

Thorsell föddes i Falun och kom under 1960-talet att verka i miljöer där samhällsdebatt om familjepolitik, arbetsmarknad, barnomsorg och jämställdhet utvecklades.[3] I bibliografiska uppgifter anges även en tidig konsthistorisk uppsats, Pilos Gustav III:s kröning, från 1960.[källa behövs]

Under senare delen av 1960-talet publicerade hon skrifter inom utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. År 1967 gav Studieförbundet Näringsliv och Samhälle ut hennes skrift Pryo. Den praktiska yrkesorienteringen i teori och verklighet, om praktisk yrkesorientering i grundskolan.[5] Samma år medverkade hon även i SNS-volymen Strukturproblem. Uppsatser om näringslivets strukturfrågor. Fusioner och samarbetsavtal inom industrin 1965–1967.[6]

Jämställdhets- och samhällsengagemang

Thorsell tillhörde den krets som i början av 1960-talet samlades kring svensk könsrolls- och jämställdhetsdebatt. I Visionen om jämställdhet beskriver Annika Baude hur en kärngrupp diskuterade könsrollsfrågor efter debatten om Kvinnors liv och arbete. Baude anger att bland andra Siv Thorsell deltog i denna krets och att Baude och Thorsell i februari 1964 tog initiativ till en kallelse för att bilda en diskussionsgrupp om könsrollsfrågor. Gruppen kom senare att kallas Grupp 222.[3]

I samma bok medverkade Thorsell själv med kapitlet ”Könsrollfrågan och barnomsorgen”.[3] Grupp 222 behandlade frågor om bland annat familjepolitik, skatter, arbetsliv, skola och barnomsorg, och har beskrivits som ett tvärpolitiskt nätverk i 1960-talets jämställdhetsdebatt.[7]

Thorsell var även en av de första medlemmarna i Grupp 8. Riksarkivets arkivbeskrivning för Grupp 8 i Stockholm anger att gruppen bildades 1968 av åtta kvinnor och räknar upp Siv Thorsell bland de första åtta medlemmarna.[4]

Barnstugeutredningen

År 1968 utsågs Thorsell till sekreterare i 1968 års barnstugeutredning, där hon var huvudsekreterare.[2] Utredningen lade 1972 fram betänkandet Förskolan, SOU 1972:26–27.[8]

I betänkandet behandlades bland annat mål för förskolans pedagogiska verksamhet, förskolans organisation, utbyggnad av offentlig barnomsorg, personalfrågor och förskolans roll i familje- och samhällspolitiken.[2] Barnstugeutredningen har senare beskrivits som den statliga utredning som ledde fram till förskolelagen och rätten till allmän förskola för sexåringar.[9]

Efter Barnstugeutredningen fortsatte Thorsell att arbeta med förskolefrågor. Rapporten Försök i förskolan, utgiven 1979, har beskrivits som utarbetad under hennes ledning och som en samlad beskrivning av försöksverksamhet inom förskoleområdet under 1970-talet.[10]

Författarskap och hembygdsforskning

Thorsells författarskap spände över utbildnings-, arbetsmarknads-, förskole- och lokalhistoriska frågor. Hennes tidiga skrifter hos SNS behandlade praktisk yrkesorientering och strukturomvandling i näringslivet.[5][6]

Senare publicerade hon lokalhistoriska arbeten om gårdar, gårdsnamn och bebyggelse i Hedemora. Serien Gårdar och gårdsnamn i Hedemora omfattade häften om olika fjärdingar, bland annat Vigges fjärding, Finsta fjärding, Vika fjärding och Nås fjärding.[11][12][13] Libris upptar även hennes arbeten i lokal- och släkthistoriska bibliografier.[14]

Bibliografi i urval

  • Pilos Gustav III:s kröning. 1960.[källa behövs]
  • Pryo. Den praktiska yrkesorienteringen i teori och verklighet. Stockholm: SNS, 1967.[5]
  • Strukturproblem. Uppsatser om näringslivets strukturfrågor. Fusioner och samarbetsavtal inom industrin 1965–1967. Stockholm: SNS, 1967. Med Göran Albinsson, Hans Eisler och Bengt Rydén.[6]
  • ”Könsrollfrågan och barnomsorgen”, i Annika Baude, red., Visionen om jämställdhet. Stockholm: SNS Förlag, 1992.[3]
  • Försök i förskolan. Lund: LiberLäromedel/Socialstyrelsen, 1979. Redaktör.[15]
  • Gårdar och gårdsnamn i Vigges fjärding, Hedemora. 1987.[16]
  • Gårdar och gårdsnamn i Finsta fjärding, Hedemora. 1989.[17]
  • Gårdar och gårdsnamn i Vika fjärding och Örängarna, Hedemora.[18]
  • Gårdar och gårdsnamn i Nås fjärding, Hedemora.[19]

Betydelse

Thorsells betydelse är främst knuten till två sammanhang: den organiserade svenska jämställdhetsdebatten under 1960-talet och utvecklingen av den moderna svenska förskolan. Genom Grupp 222 och Grupp 8 deltog hon i miljöer som behandlade frågor om könsroller, arbetsliv, familjepolitik och barnomsorg.[3][4] Genom arbetet som huvudsekreterare i Barnstugeutredningen hade hon en central administrativ och redaktionell roll i en statlig utredning som fick betydelse för svensk förskolepolitik.[2][9]

Hennes senare lokalhistoriska arbeten om Hedemora dokumenterade äldre gårds- och namntraditioner i delar av Dalarna.[20]

Referenser

  1. ↑ ”Siv Thorsell”. Fonus minnessidor. https://minnessidor.fonus.se/memorial_page/memorial_page_personal_info.php?order_id=479247&set_site_id=2&sign=e01f99aa91005137d5f85c004cc7bb73. Läst 2 juli 2026.
  2. 1 2 3 4 Förskolan. Del 1. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Statens offentliga utredningar. "SOU 1972:26". Socialdepartementet. 1972. sid. 4. https://weburn.kb.se/metadata/562/SOU_260562.htm
  3. 1 2 3 4 5 6 Annika Baude, red (1992). Visionen om jämställdhet. SNS Förlag. sid. 11–13, 94. ISBN 91-7150-454-0. https://cms-production.sns.se/app/uploads/1992/01/visionen-om-jamstalldhet.pdf
  4. 1 2 3 ”Grupp 8 i Stockholm”. Riksarkivet via Archives Portal Europe. https://www.archivesportaleurope.net/advanced-search/search-in-archives/results-%28archives%29/?levelName=archdesc&recordId=SE%2FRA%2F730507&repositoryCode=SE-RA&t=fa. Läst 2 juli 2026.
  5. 1 2 3 ”Pryo. Den praktiska yrkesorienteringen i teori och verklighet”. SNS. https://www.sns.se/publikationer/pryo-den-praktiska-yrkesorienteringen-i-teori-och-verklighet. Läst 2 juli 2026.
  6. 1 2 3 ”Strukturproblem. Uppsatser om näringslivets strukturfrågor. Fusioner och samarbetsavtal inom industrin 1965–1967”. SNS. https://www.sns.se/publikationer/strukturproblem-uppsatser-om-naringslivets-strukturfragor-fusioner-och-samarbetsavtal-inom-industrin-1965-1967. Läst 2 juli 2026.
  7. ↑ ”Visionen om jämställdhet”. SNS. https://www.sns.se/publikationer/visionen-om-jamstalldhet. Läst 2 juli 2026.
  8. ↑ ”Digitaliserade SOU:er: SOU 1972:26 och SOU 1972:27”. Kungliga biblioteket. https://sou.kb.se/. Läst 2 juli 2026.
  9. 1 2 ”barnstugeutredningen”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/barnstugeutredningen. Läst 2 juli 2026.
  10. ↑ Villy Wiklund (1981). ”Social utblick: Barnomsorg i sex länder”. Socialmedicinsk tidskrift. doi:10.62607/smt.v58i1.59367. https://publicera.kb.se/smt/article/view/59367. Läst 2 juli 2026.
  11. ↑ ”Hedemora byar”. ET Genealogi. https://www.etgenealogy.se/hedemora.htm. Läst 2 juli 2026.
  12. ↑ ”Gårdar och gårdsnamn i Vika fjärding och Örängarna, Hedemora”. Libris. https://libris.kb.se/bib/864377. Läst 2 juli 2026.
  13. ↑ ”Gårdar och gårdsnamn i Nås fjärding, Hedemora”. Libris. https://libris.kb.se/bib/1998508. Läst 2 juli 2026.
  14. ↑ ”Gårdar och gårdsnamn i Hedemora”. Libris. https://libris.kb.se/6ph6q5wj2rhxft7. Läst 2 juli 2026.
  15. ↑ ”Försök i förskolan”. Finna / Åbo Akademis bibliotek. https://www.finna.fi/Record/abo.9913510593705972. Läst 2 juli 2026.
  16. ↑ ”Gårdar och gårdsnamn i Vigges fjärding, Hedemora”. WeRelate. https://www.werelate.org/wiki/Source%3AThorsell%2C_Siv._G%C3%A5rdar_Och_G%C3%A5rdsnamn_I_Vigges_Fj%C3%A4rding%2C_Hedemora. Läst 2 juli 2026.
  17. ↑ ”Byarna i centrum”. Gamla Vikmanshyttan. https://gamlavikmanshyttan.se/byarna/byarnaicentrum/. Läst 2 juli 2026.
  18. ↑ ”Gårdar och gårdsnamn i Vika fjärding och Örängarna, Hedemora”. Libris. https://libris.kb.se/bib/864377. Läst 2 juli 2026.
  19. ↑ ”Gårdar och gårdsnamn i Nås fjärding, Hedemora”. Libris. https://libris.kb.se/bib/1998508. Läst 2 juli 2026.
  20. ↑ ”Gårdar och gårdsnamn i Hedemora”. Libris. https://libris.kb.se/6ph6q5wj2rhxft7. Läst 2 juli 2026.

Externa länkar