Skivsnäckor

Skivsnäckor
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamBlötdjur
Mollusca
KlassSnäckor
Gastropoda
OrdningSötvattenslungsnäckor
Basommatophora
FamiljSkivsnäckor
Planorbidae
Vetenskapligt namn
§ Planorbidae
AuktorRafinesque, 1815[1]
Synonymer
trivialnamn
  • Posthornssnäckor
vetenskapliga
  • Patelloplanorbidae Franc, 1968
  • Protancylidae Walker, 1923
  • Laevapicidae Hannibal, 1914
  • Laevapicinae Hannibal, 1914
  • Neoplanorbidae Hannibal, 1912
Hitta fler artiklar om djur med
Djurportalen

Skivsnäckor (Planorbidae)[2][3] är en familj av snäckor som ingår i ordningen sötvattenslungsnäckor och beskrevs 1815 av Rafinesque.[2][3] Familjen omfattar 55 släkten och förekommer på alla kontinenter utom Antarktis.

Utseende och anatomi

Den omfattar en stor och delvis formrik grupp snäckor som huvudsakligen kännetecknas av spiralvridna, typiskt skivformiga och platta skal, där vindlingarna ligger i ett plan och utanför varandra. Några få arter har hög spira och utvidgad sista vindling, eller är hattformiga med starkt reducerad spiral och bakåtriktad apex.[3]

Anatomiskt är arterna vänstervridna, men eftersom skalets undersida har blivit funktionell ovansida beskrivs de ofta som ”funktionellt högervridna”, och avbildas med mynningen till höger. Djuret bär skalet upprätt, något lutat åt höger. Foten är kort och smal, tentaklerna långa och smala, och ögonen sitter vid deras bas, vilket är typiskt för sötvattenslevande lungsnäckor. Gruppen är unik genom att ha hemoglobin i blodet, vilket ger god syretransportförmåga och ofta en rödaktig ton åt mjukdelarna. Mantelhålan är vattenfylld, och arterna behöver därför inte gå upp till ytan för att andas luft. Hanliga könsorgan är ofta komplext byggda.[3]

Ekologi

De flesta arter lever i vegetationsrika, stillastående eller lugnt flytande vatten, medan vissa hattformiga arter är anpassade till strömmande eller vågexponerade miljöer.[3]

Systematik

Familjen delas upp i tre underfamiljer, 55 släkten och mer än 460 arter.[2][3] Utöver detta finns ett flertal taxa av osäker ställning.[3]

  • Underfamilj Ancylinae Rafinesque, 1815
    • Ancylus O. F. Müller, 1773
    • Anisancylus Pilsbry, 1924
    • Ferrissia B. Walker, 1903
    • Gundlachia L. Pfeiffer, 1849
    • Hebetancylus Pilsbry, 1914
    • Laevapex B. Walker, 1903
    • Pettancylus Iredale, 1943
    • Rhodacmea B. Walker, 1917
    • Sineancylus Gutiérrez Gregoric, 2014
    • Stimulator Iredale, 1944
    • Uncancylus Pilsbry, 1914
  • Underfamilj Miratestinae P. Sarasin & F. Sarasin, 1897
    • Amerianna Strand, 1928
    • Ancylastrum Bourguignat, 1853
    • Bayardella J. B. Burch, 1977
    • Glyptophysa Crosse, 1872
    • Isidorella Tate, 1896
    • Kessneria J. C. Walker & Ponder, 2001
    • Leichhardtia J. C. Walker, 1988
    • Miratesta P. Sarasin & F. Sarasin, 1897
    • Patelloplanorbis Hubendick, 1957
    • Protancylus P. Sarasin & F. Sarasin, 1897
  • Underfamilj Planorbinae Rafinesque, 1815
    • Acrorbis Odhner, 1937
    • Afrogyrorbis Starobogatov, 1967
    • Amphigyra Pilsbry, 1906
    • Anisus S. Studer, 1820
    • Antillorbis Harry & Hubendick, 1964
    • Armiger Hartmann, 1843
    • Bathyomphalus Charpentier, 1837
    • Biomphalaria Preston, 1910
    • Camptoceras W. H. Benson, 1843
    • Choanomphalus Gerstfeldt, 1859
    • Culmenella Clench, 1927
    • Dilatata Clessin, 1884
    • Drepanotrema P. Fischer & Crosse, 1880
    • Gyraulus Charpentier, 1837
    • Helicorbis W. H. Benson, 1855
    • Helisoma Swainson, 1840
    • Hippeutis Charpentier, 1837
    • Hovorbis D. S. Brown & Mandahl-Barth, 1973
    • Intha Annandale, 1922
    • Kolhymorbis Starobogatov & Streletzkaja, 1967
    • Lentorbis Mandahl-Barth, 1954
    • Menetus H. Adams & A. Adams, 1855
    • Neoplanorbis Pilsbry, 1906
    • Pecosorbis D. W. Taylor, 1985
    • Planorbarius Duméril, 1805
    • Planorbella Haldeman, 1843
    • Planorbis O. F. Müller, 1773
    • Planorbula Haldeman, 1840
    • Polypylis Pilsbry, 1906
    • Promenetus F. C. Baker, 1935
    • Segmentina J. Fleming, 1818
    • Segmentorbis Mandahl-Barth, 1954
    • Trochorbis W. H. Benson, 1855
    • Vorticifex Meek, 1870

Källor

  1. ↑ Rafinesque, C. S. (1815). Analyse de la nature ou Tableau de l’univers et des corps organisés, egenpublicerat, Palermo. 224 sidor.
  2. 1 2 3 Catalogue of Life (2026). Planorbidae Rafinesque, 1815, läst 2026-02-26
  3. 1 2 3 4 5 6 7 SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: skivsnäckor (Planorbidae), läst 2026-02-26

Externa länkar