Småfibblebi

Småfibblebi
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljGrävbin
Andrenidae
SläkteFibblebin
Panurgus
UndersläktePanurgus[1]
ArtSmåfibblebi
Panurgus calcaratus
Vetenskapligt namn
§ Panurgus calcaratus
AuktorScopoli, 1763[2]
Synonymer

Apis calcarata Scopoli, 1763[2]
Apis ursina Gmelin, 1790[2]
Apis linnaeella Kirby, 1802[2]
Apis denticulata Gmelin, 1790[2]
Andrena lobata Panzer, 1799[2]
Panurgus unicolor Spinola, 1808[2]
Philanthus ater Fabricius, 1793[2]
Panurgus calcaratus nigricornis Dalla Torre, 1877[2]

Panurgus calcaratus macrocephalus Friese, 1897[2]
Hitta fler artiklar om djur med
Djurportalen

Småfibblebi, Panurgus calcaratus, är ett bi i släktet fibblebin.[2][3]

Beskrivning

Ett blanksvart grävbi med gles behåring. Honan har långa, mörk- till ljusbrunaktiga pollenkorgar på bakbenen, hanen har ett stort huvud som är större än mellankroppen. Arten är liten, kroppslängden uppgår till mellan 8 och 9 mm för honan, något större för hanen.[4]

Ekologi

Småfibblebiet föredrar kortbevuxna habitat med sand- eller blandad sand- och lerjord[5], som ruderatmark, sandvägar, sparsamt nyttjade sandtag samt markstörda habitat som militära övningsfält, skjutbanor och flygfält[4] samt buskage[6].

Precis som hos den nära släktingen storfibblebi förekommer det att hanarna tillbringar natten inuti blommor, där de är skyddade när blomman sluter sig vid skymningen.[4]

Föda

Arten flyger från juni till september, och är specialiserad vad gäller födovalet; den flyger endast till korgblommiga växter, framför allt gula sådana[5]. Inte minst besöker den fibblor som bitterfibbla, rotfibbla, lejonfibblor, hökfibblor och även cikoria (trots att denna varken är fibbla eller gul).[4]

Fortplantning

Boet grävs i kal eller glesbevuxen mark, gärna vid kanten av gångstigar eller obelagda vägar, särskilt i hjulspår. Arten har en primitiv form av social samlevnad; även om de olika honorna endast tar hand om sin egen avkomma, förekommer det att flera honor delar samma bo. Ingången delar sig efter några centimeter i de olika honornas egna områden, som består av cirka 30 cm långa gångar, som i sin tur delar sig i smågångar till de olika larvcellerna. Dessa fylls med pollen som näring, innan honan lägger ett ägg i varje cell.[4] Övervintringen sker som passiv vilolarv.[7] Boet kan angripas av det boparasitiska gökbiet mörkgökbi[4], vars hona lägger ägg i larvcellerna, ett ägg i varje larvcell[8]. När ägget kläcks, dödar larven först värdägget eller -larven, och lever sedan av den insamlade näringen.[8]

Utbredning

Arten förekommer i större delen av Europa, från Finland i norr till Spanien och Grekland i söder, samt från södra England och Wales i väster, till Turkiet och Uralbergen i öster.[5][6]

I Sverige förekommer arten i de södra delarna av landet upp till Uppland och Värmland (med undantag av Gotland). I de inre delarna av Götaland och Svealand är utbredningen fragmenterad.[4] Arten är sedan 2015 klassificerad som livskraftig ("LC").[9]

I Finland, där arten också är klassificerad som livskraftig[10], finns den främst i de södra delarna av landet (med undantag för Åland) upp till Mellersta Österbotten och Norra Savolax, dock med enstaka fynd i Lappland[11].

Källor

  1. ↑ ”Panurgus calcaratus Scopoli, 1763” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Panurgus+calcaratus. Läst 24 juni 2013.
  2. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 ”Panurgus calcaratus Scopoli, 1763” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=753898. Läst 5 maj 2025.
  3. ↑ ”Småfibblebi Panurgus calcaratus (Scopoli, 1763)”. Taxonomi. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/102676/taxonomi. Läst 5 maj 2025.
  4. 1 2 3 4 5 6 7 ”Småfibblebi Panurgus calcaratus (Scopoli, 1763)”. Information. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/102676/information. Läst 5 maj 2025.
  5. 1 2 3 M Edwards (2020). ”Panurgus calcaratus Scopoli, 1763” (på engelska). Bees, Wasps, and Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php/bee/andrenidae/panurgus-calcaratus. Läst 6 maj 2025.
  6. 1 2 Michez, D. & Nieto, A. 2013 Panurgus calcaratus . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 5 maj 2025.
  7. ↑ ”Zottelbienen: Panurgus calcaratus” (på tyska). Wildbienen. http://www.wildbienen.de/eb-pcalc.htm. Läst 2 juni 2019.
  8. 1 2 ”Gökbin Nomada Scopoli, 1770”. Information. Artdatabanken. 2024. https://artfakta.se/taxa/1005541/information. Läst 6 maj 2025.
  9. ↑ ”Småfibblebi Panurgus calcaratus (Scopoli, 1763)”. Rödlistning. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/102676/rodlistning. Läst 5 maj 2025.
  10. ↑ Juho Paukkunen (2019). ”Småfibblebi — Panurgus calcaratus”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204842. Läst 5 maj 2025.
  11. ↑ ”Panurgus calcaratus – Bläddra observationer”. Finlands Artdatacenter. 2025. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.204842&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 5 maj 2025.

Externa länkar