Solid-state-batteri

All-Solid-State_Battery.png
Schematisk uppbyggnad av ett solid-state-batteri
TypUppladdningsbart batteri
ElektrolytFast (keramisk, polymer eller sulfid)
MinuspolLitium-metall eller annat fast ämne
PluspolFast elektrodmaterial
Specifik energi250–900 Wh/kg
Nominell spänning2,5–4,6 V
CykellivslängdUpp till cirka 10 000 cykler
Självurladdning6–8 % per månad
Driftstemperatur−50 °C till 125 °C
Laddtemperatur−20 °C till 105 °C
KommersialiseringUnder utveckling

Ett solid-state-batteri (svenska: fastfasbatteri eller fast tillstånds-batteri) är ett uppladdningsbart ackumulator där elektrolyten är fast istället för flytande eller gelbaserad. Jontransporten sker genom ett fast material, exempelvis en keramisk, polymer eller sulfidbaserad elektrolyt.[1]

Solid-state-batterier betraktas som en vidareutveckling av litiumjonbatterier och förväntas kunna erbjuda högre energitäthet, förbättrad säkerhet och längre livslängd.[2]

Uppbyggnad

Huvudkomponenterna i ett solid-state-batteri är:

  • Positiv elektrod (har såväl katod- som anodfunktion)
  • Negativ elektrod (har såväl anod- som katodfunktion)
  • Fast elektrolyt

Den fasta elektrolyten kan bestå av olika materialtyper:

  • Oxidkeramer (t.ex. litium-lanthan-zirkoniumoxid, LLZO)
  • Sulfidbaserade material
  • Fasta polymerer
  • Kompositmaterial

Till skillnad från konventionella litiumjonbatterier används ingen brandfarlig flytande organisk elektrolyt, vilket kan minska risken för läckage och brand.[3]

Funktion

Vid urladdning rör sig litiumjoner från den negativa elektroden till den positiva genom den fasta elektrolyten, samtidigt som elektroner flödar genom den yttre kretsen. Vid laddning sker processen i omvänd riktning.

Den fasta elektrolyten måste uppfylla flera krav:

  • Hög jonledningsförmåga
  • Kemisk och elektrokemisk stabilitet
  • Mekanisk hållfasthet
  • Ingen (eller mycket låg) elektronledningsförmåga

En teknisk utmaning är att säkerställa låg resistans i gränssnittet mellan elektroder och fast elektrolyt.[4]

Fördelar

Högre energitäthet

Solid-state-batterier möjliggör användning av metalliskt litium i minuselektroden. Metalliskt litium har mycket hög teoretisk kapacitet jämfört med interkalerad litium i grafit.[5]

Förbättrad säkerhet

Avsaknaden av flyktiga organiska lösningsmedel minskar brandrisken jämfört med konventionella batterier.[6]

Utmaningar

Trots potentiella fördelar finns flera tekniska hinder:

  • Hög tillverkningskostnad
  • Mekanisk sprödhet hos keramiska elektrolyter
  • Instabila gränsytor mellan elektroder och elektrolyt
  • Begränsad skalbar produktion

Utvecklingen är fortfarande till stor del i forsknings- och demonstrationsfas.[7]

Användningsområden

Solid-state-batterier utvecklas främst för:

  • Elbilar
  • Bärbar elektronik
  • Medicinteknisk utrustning
  • Stationär energilagring

Flera fordons- och batteritillverkare har investerat i tekniken, men bred kommersialisering återstår.

Transport

Eftersom solid-state-batterier ofta är litiumbaserade omfattas de av transportregler för farligt gods, inklusive FN:s testreglemente UN Manual of Tests and Criteria, del III, sektion 38.3.[8]

Se även

Referenser

  1. ↑ Zhang, Zhengcheng; Yang, Yang (2018). ”Research progress on solid-state electrolytes for lithium-ion batteries”. Energy Storage Materials 10: sid. 139–159. doi:10.1016/j.ensm.2017.09.008.
  2. ↑ Janek, Jürgen; Zeier, Wolfgang G. (2016). ”A solid future for battery development”. Nature Energy 1 (9). doi:10.1038/nenergy.2016.141.
  3. ↑ Manthiram, Arumugam (2017). ”An Outlook on Lithium Ion Battery Technology”. ACS Central Science 3 (10): sid. 1063–1069. doi:10.1021/acscentsci.7b00288.
  4. ↑ Banerjee, Abhik; Wang, Xinyu (2020). ”Interfaces and Interphases in All-Solid-State Batteries”. Chemical Reviews 120 (14): sid. 6878–6933. doi:10.1021/acs.chemrev.0c00101.
  5. ↑ Bruce, Peter G.; Freunberger, Stefan A. (2012). ”Li–O2 and Li–S batteries with high energy storage”. Nature Materials 11: sid. 19–29. doi:10.1038/nmat3191.
  6. ↑ Zheng, Fudong; Kotobuki, Masashi (2018). ”Review on solid electrolytes for all-solid-state lithium-ion batteries”. Journal of Power Sources 389: sid. 198–213. doi:10.1016/j.jpowsour.2018.04.022.
  7. ↑ Randau, Sebastian; Richter, Felix H. (2020). ”Benchmarking the performance of all-solid-state lithium batteries”. Nature Energy 5: sid. 259–270. doi:10.1038/s41560-020-0565-1.
  8. ↑ ”UN Manual of Tests and Criteria”. United Nations Economic Commission for Europe. https://unece.org/transport/dangerous-goods/rev8-files. Läst 22 februari 2026.