Spetssandbi
| Spetssandbi Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Grävbin Andrenidae |
| Släkte | Sandbin Andrena |
| Art | Spetssandbi A. apicata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Andrena apicata | |
| Auktor | Smith, 1847[2] |
| Synonymer | |
|
Andrena apicata Smith F.[3] Andrena apicatus Smith, 1847[3] Andrena apicata kamtschatica Alfken, 1929[3] Andrena apicata tristis Alfken, 1904[3] Andrena batavaPérez, 1902 | |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Spetssandbi (Andrena apicata) är en art i insektsordningen steklar som tillhör överfamiljen bin och familjen grävbin.[2][4]
Beskrivning
Spetssandbiet har svart kropp men har gles behåring i avvikande färg. Denna är gulbrun för honan med undantag för huvudet, tergiterna[a] 4 och 5 och tofsar på ben och fötter, som är brunsvarta. Hanen har mer eller mindre gråvit behåring med undantag för kinder, hjässa, haka, bakre delen av mellankroppen och tergiterna 3 till 5, där även denna är brunsvart.[5] Honan är kraftigare än hanen, och blir 12 till 14 mm lång; hon känns även igen på att bakbenens höfter har en pollenkorg av långa, böjda hår, som hon använder när hon samlar pollen till larverna. Hanen är slankare och mindre, med en kroppslängd på 10 till 12 mm. Han har dessutom mycket långa mandibler[b], med tydlig tand vid basen av vardera skänkeln.[6] Sitt svenska trivialnamn har arten fått av just denna tand.[5]
Honan av spetssandbi är mycket svår att skilja från honan av batavsandbi[6].
Ekologi
Spetssandbiet finns i obrukade sandtäkter, öppna skogar, skogsbryn och -gläntor, gärna på sandmark, vägkanter, floddalar och fruktträdgårdar.[6][1]
Som många sandbin är arten födospecialist och tar endast pollen från videväxter.[5] Tidigare rapporter om att arten även besöker rosväxter eller att den skulle vara en effektiv pollinerare av fruktträd betraktas numera (sedan 2025) som mycket tveksamma av IUCN.[1]
Arten flyger från tidigt i april till mitten av maj; i början av perioden patrulleringsflyger hanarna tätt över marken nära bona i jakt på honor. Bona grävs i lös sand, gärna på solexponerad mark utan vegetationstäcke (exempelvis vid djurbon eller stigar). Det kan förekomma att de anläggs i kolonier, nära varann, men det är ingen regel.[6] De färdigbildade, vuxna individerna kommer fram ur pupporna i juli till augusti året efteråt.[5]
Bona kan parasiteras av gökbiet videgökbi (Nomada leucophthalma).[7]
Utbredning
Arten finns i Europa och Centralasien från Brittiska öarna, Tyskland, Danmark och österut till Turkiet, Kaukasus och Kazakstan. I Europa når den söderut till Italien, Spanien och Grekland.[1]
I Sverige finns den endast i de södra landskapen (Skåne, Halland, Blekinge och Öland).[6] I Finland saknas arten;[8] tidigare uppgifter från Karelen har visat sig avse batavsandbi (A. batava); detsamma gäller troligen de baltiska staterna[6].
Status
Internationella naturvårdsunionen (IUCN) klasssificerar arten sedan 2025 som livskraftig (LC).[1]
Spetssandbiet var tidigare, fram till 2015, rödlistat i Sverige som nära hotat (NT), men förefaller ha hämtat sig under 2020 och 2025. Dock är arten värmeälskande, och är sannolikt påtagligt klimatkänslig.[9] Röjning av näringsväxterna sälg och vide är troligtvis fortfarande en negativ faktor.[6]
Kommentarer
- ↑ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har sex sådana, hanen sju, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
- ↑ Mandibler är ett annat namn för de sidleds pariga käkarna hos (bland annat) en insekt med bitande mundelar. De är ofta försedda med en eller flera taggar på varje skänkel; dessa taggar kallas i regel "tänder".
Referenser
- 1 2 3 4 5 Wood, T.J., Radchenko, V., Kierat, J., Mudri-Stojnić, S., Devalez, J. & Álvarez Fidalgo, P. 2025 Andrena apicata . Från: IUCN 2025. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 23 juni 2026.
- 1 2 ”Andrena apicata Smith, 1847” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=752144. Läst 8 september 2024.
- 1 2 3 4 Bánki, O., Roskov, Y., Döring, M., Ower, G., Hernández Robles, D. R., Plata Corredor, C. A., Stjernegaard Jeppesen, T., Örn, A., Pape, T., Hobern, D., Garnett, S., Little, H., DeWalt, R. E., Miller, J., Orrell, T., Aalbu, R., Abbott, J., Abreu, C., Acero P, A. (red.) (15 maj 2026). ”Andrena apicata Smith, 1847” (på engelska). Catalogue of Life. Catalogue of Life Foundation, Amsterdam, Nederländerna. https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/DQZM. Läst 23 juni 2026.
- ↑ ”Spetssandbi Andrena apicata Smith, 1847”. Taxonomi. Artdatabanken. 2026. https://artfakta.se/taxa/100281/taxonomi. Läst 23 juni 2026.
- 1 2 3 4 L. Anders Nilsson (Juli 2007). ”Spetssandbi och andra rödlistade sandbin beroende av sälg- och videblommor i Sverige En inventering och statusbedömning 2006” (PDF, 1,38 MB). Länsstyrelsen Kalmar län. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:879372/FULLTEXT01.pdf. Läst 3 maj 2019.
- 1 2 3 4 5 6 7 ”Spetssandbi Andrena apicata Smith, 1847”. Information. Artdatabanken. 2026. https://artfakta.se/taxa/100281/information. Läst 23 juni 2026.
- ↑ G R Else (2002). ”Andrena apicata Smith, 1847” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. https://bwars.com/bee/andrenidae/andrena-apicata. Läst 8 september 2024.
- ↑ Juho Paukkunen. ”Sandbin – Andrena”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204775. Läst 8 september 2024.
- ↑ ”Spetssandbi Andrena apicata Smith, 1847”. Rödlistning. Artdatabanken. 2026. https://artfakta.se/taxa/100281/rodlistning. Läst 23 juni 2026.
Externa länkar
|