Stäppvaran
| Stäppvaran Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Underklass | Diapsider Diapsida |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Underordning | Ödlor Lacertilia |
| Familj | Varaner Varanidae |
| Släkte | Varanus |
| Art | Stäppvaran V. exanthematicus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Varanus exanthematicus | |
| Auktor | Bosc, 1792 |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |



Stäppvaran (Varanus exanthematicus) är en ödla som tillhör familjen varaner som förekommer i stäpp och savann i norra och centrala Afrika. I det vilda blir de cirka 40–80 cm långa och väger mellan 400 och 2000 gram som vuxna. I fångenskap kan de bli över 100 cm, men ingen så stor har uppmätts i det vilda[2].Den livnär sig på insekter (särskilt Brachytrupes membranaceus), mollusker, skorpioner (Hottentotta sp. och Pandinus imperator), mångfotingar och amfibier. Majoriteten av de stäppvaraner som hålls i fångenskap finns inte kvar hos den ursprungliga ägaren efter ett år. Av dem som överlever sitt första år i fångenskap blir de flesta överviktiga och lidande av fetma, och dör inom fem år. Nästan ingen lever efter tio år i fångenskap. Honor producerar nästan aldrig ägg i fångenskap. Därför är det extremt få stäppvaraner som avlats i fångenskap. De flesta som hålls som husdjur är fångade i det vilda, eller uppgrävda som ägg från vilda bon, i Västafrika. De länder som står för det mesta av exporten är Ghana, Togo och Benin[3].
I det vilda så äter vuxna stäppvaraner bara under hälften av året, därefter undergår de diapaus (en särskild sorts fasta) i 6 månader från början av torrperioden till den blötaste delen av regnperioden. I början av diapausen består i genomsnitt 4% av deras kroppsvikt av fett, och efter diapausen ungefär 1-2%[4].


Två personer som forskat om stäppvaranen är Daniel Bennett och Mamadou Cisse[4].
Bevarandestatus
Stäppvaran jagas för köttets och för hudens skull samt för några andra kroppsdelar som används i den traditionella medicinen. Enligt en uppgift från 2001 fångas varje år 100 000 vilda exemplar och säljs som sällskapsdjur. Denna varan blev därför sällsynt i några regioner. I områden som är glest befolkade av människor och i skyddszoner är stäppvaran fortfarande vanligt förekommande. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Källor
- 1 2 Bennett, D. & Sweet, S.S. 2010 Varanus exanthematicus . Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 1 juli 2020.
- ↑ mampam. ”Why is my savannah monitor so small? – Learning about Savannah Monitor Lizards” (på amerikansk engelska). Arkiverad från originalet den 25 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200225202116/http://savmon.org/index.php/2018/02/08/why-is-my-savannah-monitor-so-small/. Läst 30 juni 2020.
- ↑ ”Learning about Savannah Monitor Lizards – A modern site about Varanus exanthematicus that encourages you to think for yourself” (på amerikansk engelska). http://savmon.org/. Läst 30 juni 2020.
- 1 2 mampam. ”What is the diapause? – Learning about Savannah Monitor Lizards” (på amerikansk engelska). http://savmon.org/index.php/2018/02/04/what-is-the-diapause/. Läst 30 juni 2020.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör stäppvaran.
Wikispecies har information om Varanus exanthematicus.
|
