Sten Gester
| Sten Gester | |
| Född | Sten Gottfrid Eskilsson Gester 21 oktober 1924 Stockholm |
|---|---|
| Död | 25 mars 2006 (81 år) Trosa |
| Maka | Solveig Lagström (g. 1950–1969; skild) Elisabeth Ahlmark (g. 1970–2006; hans död) |
| Barn | Johan Mikael Gester Lars Henrik Gester |
| IMDb SFDb | |
Sten Gottfrid Gester, född Eskilsson Gester 21 oktober 1924 i Stockholm, död 25 mars 2006 i Trosa, var en svensk skådespelare.[1]
Biografi
Gester studerade vid Calle Flygare Teaterskola och var efter studierna engagerad i Finland. Han tillbringade en period i USA och efter återkomsten till Sverige var han engagerad vid Vanadis- och Oscarsteatern. Han medverkade i Kar de Mummas revyer under sex säsonger och var sedan engagerad av Riksteatern.
Han var gift med skådespelaren Solveig Lagström 1950–1969 och med skådespelaren Elisabeth Ahlmark från 1970.[2]
Filmografi
- 1944 – Hets
- 1944 – Fattiga riddare
- 1944 – Den heliga lögnen
- 1944 – Örnungar
- 1945 – Rattens musketörer
- 1945 – Jagad
- 1948 – En svensk tiger
- 1948 – Livet på Forsbyholm
- 1949 – Gatan
- 1950 – Kanske en gentleman
- 1950 – Motorkavaljerer
- 1950 – Den vita katten
- 1951 – Sköna Helena
- 1953 – En skärgårdsnatt
- 1954 – Ung man söker sällskap
- 1954 – Taxi 13
- 1954 – En natt på Glimmingehus
- 1954 – Dans på rosor
- 1955 – Sommarnattens leende
- 1955 – Danssalongen
- 1955 – Janne Vängman och den stora kometen
- 1955 – Flicka i kasern
- 1956 – Skriv skrivare skriv
- 1956 – Rätten att älska
- 1956 – Ett kungligt äventyr
- 1956 – Den hårda leken
- 1957 – Gäst i eget hus
- 1957 – Enslingen Johannes
- 1958 – Flottans överman
- 1958 – Linje sex
- 1959 – Rymdinvasion i Lappland
- 1959 – Fly mej en greve
- 1959 – Sängkammartjuven
- 1962 – Åsa-Nisse på Mallorca
Teater
Roller (ej komplett)
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1949 | Konduktören | Annie get your gun Irving Berlin, Dorothy Fields och Herbert Fields | Sven Aage Larsen | Oscarsteatern[3] |
| Prinsen | Snövit och dvärgarna Astrid Lindgren | Karl Kinch | Oscarsteatern[4] | |
| 1950 | Julia i farten Sigge Fischer | Sigge Fischer | Tantolundens friluftsteater[5] | |
| Så tuktas en rospigg (Anna-Lenas friare) Gideon Wahlberg | Gösta Lycke | Narvateatern[6][7] | ||
| 1969 | Fred Graham, teaterdirektör/Petrucchio | Kiss Me, Kate Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack | Bo Forsberg | Riksteatern[8] |
Referenser
- ↑ ”Sten Gester”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61819&iv=OVERVIEW. Läst 28 mars 2014.
- ↑ Dagens Nyheter 11 april 1950 sid.13 och 29 augusti 1970 sid.21
- ↑ ”Annie get your gun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25007&pos=7. Läst 3 juni 2015.
- ↑ ”Teater Musik Film: Snövit och sju hemliga dvärgar”. Dagens Nyheter: s. 9. 22 december 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-12-22/347/9. Läst 5 augusti 2017.
- ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 27. 14 juni 1950. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1950-06-14/157/27. Läst 15 februari 2016.
- ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 20. 29 december 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-12-29/11161-352/20. Läst 12 september 2025.
- ↑ Odd (30 december 1950). ”Teater Musik-Film: 'Så tuktas en rospigg'”. Dagens Nyheter: s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-12-30/11161-353/7. Läst 12 september 2025.
- ↑ Barbro Hähnel (23 juli 1969). ”Berit Carlberg praktfull i ojämn 'Kiss me, Kate'”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-07-23/196/8. Läst 18 juli 2018.