Tabuaeran
| Tabuaeran | |
| Ö | |
 Tabuaeran | |
| Land |  Kiribati |
|---|---|
| Del av | Polynesien |
| Arkipelag | Line Islands |
| Stad | Aontenaa Aramari Betania Mwanuku Paelau Tenenebo Tereitaki Tereitannano |
| Läge | Stilla havet |
| - koordinater | 3°51′35″N 159°21′52″V / 3.85972°N 159.36444°V |
| Huvudstad | Napari |
| Längd | 18 km |
| Bredd | 11 km |
| Area | 33,7 km² |
| Folkmängd | 2 500 |
| Befolkningstäthet | 74 invånare/km² |
| Geonames | 7521609 4030893 |
Tabuaeran (tidigare Fanning Island) är en ö i Polynesien som tillhör Kiribati[1].
Geografi
Tabuaeranatollen är en ö bland Line Islands och ligger cirka 285 km nordväst om huvudön Kiritimati. Dess geografiska koordinater är 3°51′ N och 159°21′ V[2].
Ön ingår i en korallatoll och har en areal om ca 33,7 km² med en längd på ca 18 km och ca 11 km bred. atollen omfattar 3 större öar och flera småöar.
Befolkningen uppgår till cirka 2 500 invånare fördelade på 9 byar Napari (huvudort), Aontenaa, Aramari, Betania, Mwanuku, Paelau, Tenenebo, Tereitaki och Tereitannano[2].
Tabuaeran har en liten flygplats nära Tereitaki (flygplatskod "TNV") för lokalt flyg[3].
Historia
Tabuaeran har troligen bebotts av polynesier sedan tidigare. När den upptäcktes den 4 november 1798 av amerikanske Edmund Fanning var den dock obebodd.
USA gjorde anspråk på ön 1800 men 1889 annekterades ön av Storbritannien som använde den som kabelstation i en transpacifisk telekabel mellan Kanada och Australien.
1939 införlivade ön i kolonin Gilbert och Elliceöarna, en del i det Brittiska Västra Stillahavsterritoriet.
1979 införlivades öarna i den nya nationen Kiribati.[1]
Kiribatis nuvarande president Anote Tong är född och uppvuxen på Tabuaeran.
Noter
- 1 2 ”Tabuaeran Atoll | atoll, Kiribati” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Tabuaeran-Atoll. Läst 29 januari 2021.
- 1 2 ”21. Tabuaeran”. Office of Te Beretitent - Republic of Kiribati Island Report Series. 21 januari 2013. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304213605/http://www.climate.gov.ki/wp-content/uploads/2013/01/21_TABUAERAN-revised-2012.pdf. Läst 29 januari 2021.
- ↑ ”Great Circle Mapper ✔ Flight Distance ✔ Flight Time ✔ Aviation Database” (på engelska). Great Circle Mapper ✔ Flight Distance ✔ Flight Time ✔ Aviation Database. http://www.greatcirclemapper.net/. Läst 29 januari 2021.
Externa länkar
|