Tajgamurarbi
| Tajgamurarbi | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
| Släkte | Murarbin Osmia |
| Art | Tajgamurarbi Osmia disjuncta |
| Vetenskapligt namn | |
| § Osmia disjuncta | |
| Auktor | Tkalcu, 1995 |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Tajgamurarbi (Osmia disjuncta) är en biart som beskrevs av Borek Tkalců 1995.[1][2]
Tajgamurarbiet ingår i släktet murarbin och familjen buksamlarbin.[1][2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Beskrivning
Tajgamurarbiet är ett slankt bi med svart grundfärg[4]. Honan har lång, brungul päls på huvudet, mellankroppen och tergit[a] 1, medan pälsen på tergit 2 är kortare och ljusare brun. De följande tergiterna har kort, svart behåring. Behåringen på undersidan av mellankroppen, liksom benen, är ljusbrun. Honans scopa, hårborsten för polleninsamling på buken, är helsvart. Endast honan har beskrivits mera ingående; hanens färgteckning är inte känd, men antas likna honans. Kroppslängden är omkring 9 mm för honan, 8 till 9 mm för hanen.[5]
Utbredning
Arten var tidigare endast känd från östra Sibirien och Mongoliet[5], men två nordiska entomologer, Niklas Johansson och Juho Paukkunen, rapporterade 2017 att sammanlagt tre exemplar, ett från Sverige (i en ekopark i Bjurholm i Ångermanland 2011[5]), två från Finland (ett exemplar i Ivalo i Lappland 1937, och ett i Paldamo i Kajanaland i mellersta delen av landet 1949[6]) samt nordvästra Ryssland (Nikel på Kolahalvön[5]) nu har visat sig vara tajgamurarbi.[4] Det svenska fyndet gjordes 2011 i en insektsfälla i en ekopark i Ångermanland. Detta svenska fynd ledde senare till att tre övriga, redan insamlade, exemplar från norra Skandinavien och Ryssland som fanns i museisamlingar också kunde visas vara tajgamurarbi.[4] Senare har arten påträffats på fler platser i Ryssland[5] och två fynd i Finland, Lappland, sommaren 2024[6].
I Sverige och Finland är arten klassificerad som "Bofast och reproducerande" respektive "Väletablerad", men både Artdatabanken och Finlands artdatacenter listar den under kunskapsbrist (DD).[5][7]
Ekologi
Litet är känt om artens ekologi, men i Sverige har arten observerats i gles tallskog på sandjord. Den antas främst hämta pollen från lingon, blåbär och videväxter, även om den dessutom påträffats på maskros. Flygtiden för honan tros vara mellan juni och början av juli, för hanen något tidigare, från senare delen av maj.[5]
Kommentarer
- ↑ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Källor
- 1 2 ”Osmia disjuncta Tkalců, 1995” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=756888#null. Läst 23 september 2025.
- 1 2 ”Tajgamurarbi Osmia disjuncta Tkalců, 1995”. Taxonomi. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/6021654/taxonomi. Läst 23 september 2025.
- ↑ Roskov Y., Kunze T., Paglinawan L., Orrell T., Nicolson D., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Hernandez F., De Wever A. (red) (2013). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2013 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2013/details/species/id/6965042. Läst 8 september 2013.
- 1 2 3 Niklas Johansson & Juho Paukkunen (2017). ”Osmia disjuncta Tkalců, 1995 – a bee species new to the Western Palaearctic (Hymenoptera: Megachilidae)” (på engelska) (PDF, 3,91 MB). Entomologisk Tidskrift (Uppsala) 138 (1). ISSN 0013-886x. https://www.researchgate.net/profile/Juho_Paukkunen/publication/317253419_Osmia_disjuncta_Tkalcu_1995_-_a_bee_species_new_to_the_Western_Palaearctic_Hymenoptera_Megachilidae/links/592e75d8aca272fc55b940b0/Osmia-disjuncta-Tkalcu-1995-a-bee-species-new-to-the-Western-Palaearctic-Hymenoptera-Megachilidae.pdf. Läst 27 juli 2020.
- 1 2 3 4 5 6 7 ”Tajgamurarbi Osmia disjuncta Tkalců, 1995”. Information. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/6021654/information. Läst 23 september 2025.
- 1 2 ”Osmia disjuncta – Bläddra observationer”. Finlands Artdatacenter. 2024. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.204617&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 22 september 2025.
- ↑ Juho Paukkunen (2019). ”Osmia disjuncta”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204617. Läst 22 september 2025.
|