Talltaggsvamp
| Talltaggsvamp | |
| |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Division | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Thelephorales |
| Familj | Bankeraceae |
| Släkte | Phellodon |
| Art | Talltaggsvamp Phellodon fuligineoalbus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Phellodon fuligineoalbus | |
| Auktor | (J.C. Schmidt) Coker & Beers ex Pouzar 1955 |
| Synonymer | |
|
Dentipellis macrodon (Pers.) H. Furuk. 1974[1] Mycoacia macrodon (Pers.) L.W. Mill. & J.S. Boyle 1943[2] Hydnum virginianum Murrill 1940[3] Oxydontia macrodon (Pers.) L.W. Mill. 1933[4] Odontia macrodon (Pers.) Bourdot & Galzin 1914[5] Hydnum reticulatum (Banker) Sacc. & Trotter 1912[6] Sarcodon reticulatus Banker 1906[7] Hydnum sparsoaculeatum Britzelm. 1894[8] Dryodon macrodon (Pers.) Quél. 1886[9] Sarcodon fuligineoalbus (J.C. Schmidt) Quél. 1886[10] Tyrodon fuligineoalbus (J.C. Schmidt) P. Karst. 1882[11] Acia macrodon (Pers.) P. Karst. 1879[12] Hydnum fuligineoalbum J.C. Schmidt 1817[13] Hydnum macrodon Pers. 1801[14] | |
Talltaggsvamp (Phellodon fuligineoalbus[15]) är en svampart[16] som först beskrevs av J.C. Schmidt, och fick sitt nu gällande namn av Coker & Beers ex Pouzar 1955. Talltaggsvamp ingår i släktet Phellodon och familjen Bankeraceae.[17][18]
Beskrivning
Talltaggsvamp bildar mykhorriza med tall och växer främst i äldre, ostörda tallskogar med sandig mark. Den växer både enstaka och i grupp. Hatten är 9-12 cm i diameter. Hos den unga svampen är den ljust vitaktig, men blir med tiden allt mörkare brun. Taggarna är oföränderligt vita-smutsvita. Foten är av hattens färg. Svampen doftar angenämt, likt buljong eller curry. Arten är reproducerande i Sverige.[19][20]
Förekomst och hot
Talltaggsvamp förekommer i större delen av Sverige, framförallt i den boreala zonen. I Norge och Finland är arten väldokumenterad, men sällsynt i Danmark. Den hotas främst av avverkning, och tål inte slutavverkning, men även av utebliven störning såsom brand eller renbete.[19][21] Arten är klassad som nära hotad i rödlistan 2025.[19]
Källor
- ↑ H. Furuk. (1974), In: Bull. Govt Forest Exp. Stn Meguro 261:53
- ↑ L.W. Mill. & J.S. Boyle (1943), In: Univ. Iowa Stud. nat. Hist. 18(2):39
- ↑ Murrill (1940), In: Bull. Torrey bot. Club 67:276
- ↑ L.W. Mill. (1933), In: Mycologia 25:294
- ↑ Bourdot & Galzin (1914), In: Bull. Soc. mycol. Fr. 30(3):264
- ↑ Sacc. & Trotter (1912), In: Syll. fung. (Abellini) 21:363
- ↑ Banker, H.J. (1906), In: Mem. Torrey bot. Club 12:139
- ↑ Britzelm. (1894), In: Ber. naturw.-lichen Ver. Schwaben und Neuburg 31:175
- ↑ Quél. (1886), In: Enchir. fung. (Paris):193
- ↑ Quél. (1886), In: Enchir. fung. (Paris):189
- ↑ P.A. Karsten (1882), In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 37:91
- ↑ P.A. Karsten (1879), In: Meddn Soc. Fauna Flora fenn. 5:42
- ↑ J.C. Schmidt (1817), In: Mykologische Hefte (Leipzig) 1:88
- ↑ Pers. (1801), In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:560
- ↑ ”Artfakta från SLU Artdatabanken”. artfakta.se. https://artfakta.se/taxa/3100/information. Läst 16 juli 2026.
- ↑ Pouzar (1955), In: Ceská Mykol. 9:96
- ↑ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (26 juli 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/bankera+fuligineoalba/match/1. Läst 24 september 2012.
- ↑ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
- 1 2 3 ”Artfakta från SLU Artdatabanken”. artfakta.se. https://artfakta.se/. Läst 16 juli 2026.
- ↑ Jaederfelt, Klas (1914). STORA Svampboken med uppdaterad Tickbok. sid. 139. ISBN 978-91-87247-62-0
- ↑ ”Renbete – en fallstudie – Biodiverse”. https://biodiverse.se/artikel/renbete-%e2%80%93-en-fallstudie/. Läst 16 juli 2026.
.jpg)