Teofil Lenartowicz
| Teofil Lenartowicz | |
| |
| Född | 27 februari 1822[1][2][3] Warszawa[4] |
|---|---|
| Död | 3 februari 1893[1][2][3] (70 år) Florens[4] |
| Begravd | Krypta Zasłużonych na Skałce |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Polen[5] |
| Utbildad vid | Universitetet i Bologna |
| Sysselsättning | Poet[6], författare[7], översättare, skulptör |
| Maka | Zofia Szymanowska-Lenartowicz[5] |
| Namnteckning | |
| Redigera Wikidata | |
Teofil Aleksander Lenartowicz, född 27 februari 1822 i Warszawa, död 3 februari 1893 i Florens, var en polsk skald.
Lenartowicz bosatte sig 1851 i utlandet och delade sin tid mellan diktning och bildhuggeri. Sin poetiska verksamhet inledde han 1841. Hans förnämsta lyriska diktsamlingar, som företrädesvis behandlar polska byidyller i folklig ton, är Polska ziemia (Polska jorden, 1848–50), Lirenka (1855), Nowa Lirenka (1859), Aniol ziemi (Jordens ängel, 1866) och Rytmy narodowe (1881). Ett urval av hans samlade dikter utkom i fyra delar 1876; dessutom författade han ett litteraturhistoriskt arbete på italienska, Sul carattere della poesin polono-slava (1886).
Källor
- Lenartowicz, Teofil i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- 1 2 Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00107590, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Lenartowicz,_Teofil, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Internetowy Polski Słownik Biograficzny, Internetowy Polski Słownik Biograficzny-ID: teofil-aleksander-lenartowicz-1822-1893-poeta-rzezbiarz-wiesz.[källa från Wikidata]
- 1 2 Sejm-Wielki.pl profil-ID: 14.113.21.[källa från Wikidata]
- 1 2 Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118779400, läst: 18 maj 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ Union List of Artist Names, 8 augusti 2021, ULAN: 500093692, läst: 7 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ↑ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
