Tore Nilsson

Tore Nilsson
Född8 november 1919[1]
Vännäs församling[1], Sverige
Död20 augusti 1998[2] (78 år)
Vännäs församling, Sverige
BegravdVännäs västra kyrkogård[2]
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1][3][4], predikant[1][4], författare[4]
Befattning
Andrakammarledamot, Västerbottens läns valkrets (1965–1970)[1]
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västerbottens läns valkrets (1971–1974)[5]
Ledamot av Sveriges riksdag
1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västerbottens läns valkrets (1974–1976)[6]
Ledamot av Sveriges riksdag
1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västerbottens läns valkrets (1976–1979)[7]
Ledamot av Sveriges riksdag
1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västerbottens läns valkrets (1979–1982)[7][8]
Ledamot av Sveriges riksdag
1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västerbottens läns valkrets (1982)[8]
Ledamot av Sveriges riksdag
1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västerbottens läns valkrets (1982–1985)[9]
Politiskt parti
Moderaterna[1]
MakaIrène Kristina Sedin[1]
FöräldrarAnders Nilsson[1]
Ennybeth Viktoria Forsberg[1]
Redigera Wikidata

Tore Ulrik Nilsson (i riksdagen kallad Nilsson i Agnäs), född 8 november 1919 i Vännäs församling, Västerbottens län, död där 20 augusti 1998[10], var en svensk predikant och politiker (moderat).

Nilsson, som var son till jordbrukare Anders Nilsson och Ennybeth Forsberg, avlade realexamen i Malmö 1939, bedrev gymnasiestudier vid Hermods och studerade vid Johannelunds teologiska institut 1942–1944. Han blev predikant inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) i Arvidsjaur 1944, i Bjurholm 1948 och var resetalare inom EFS i Västerbottens län från 1962. Han var även verksam som författare, poet och hembygdsforskare.

Nilsson var riksdagsledamot för Högerpartiet/moderaterna 1964–1985, invald i Västerbottens läns valkrets. Han blev rikskänd 1980 när han stoppade en utbyggnad av Sölvbacka strömmar genom att som enda borgerliga riksdagsledamot rösta emot förslaget.


Bibliografi

Romaner

  • Såsom en guldsmeds eld (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1949)
  • Såsom ljungelden (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1951)
  • Såsom en skugga (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1953)
  • Din är ock natten (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1954)
  • Boken om Lars Levi Länta (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1955)
  • Såsom halm för vinden (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1956)
  • Båtlänningen (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1958)
  • Fåvitsk jungfru (EFS-förlaget 1975)
  • Spåret mot polstjärnan (CeWe-förlaget 1977)
  • Bastun - om mannen som gick bort (EFS-förlaget 1978)
  • Jag har din boning kär - en bok om barmhärtigheten (EFS-förlaget 1980)

Diktsamlingar

  • Reseskildring (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1955)
  • På genomresa (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1950
  • Kungsled (EFS-förlaget 1965)

Sånger

  • Allt vad jag har är blott ett lån
  • Blodröd synd hos mig du ser (Sionstoner 1972 nr
  • Döden är inte det sista
  • Här har du mig, Herre
  • Jag ser din rikedom
  • Jesus har offrat allting för mig
  • Kring vår Frälsares panna
  • Så länge jag är till
  • Törne vart släktets dom
  • Vi tacka, Herre, för det skimmer

Källor

Noter

  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Anders Norberg, Andreas Tjerneld & Björn Asker, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, Almqvist & Wiksell, 1985, s. 367, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfioA, läst: 21 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Nilsson, Tore Ulrik, Svenskagravar.se, läs online, läst: 4 januari 2025.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Björn Asker & Anders Norberg, Enkammarriksdagen 1971-1993/94 ledamöter och valkretsar / på Riksdagens uppdrag utarbetad av Björn Asker och Anders Norberg., vol. 2, 1996, s. 457, läst: 9 april 2023.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 3 Handskrift 166 Riksdagsmannen och författaren Tore Nilssons arkiv (1919-1998), Umeå universitetsbibliotek, läs online, läst: 4 januari 2025.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  7. 1 2 Riksdagens protokoll 1976/77:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  8. 1 2 Riksdagens protokoll 1981/82:42 (3-8 december 1981), 31 december 1981, läs online, läs online och läs online, läst: 12 december 2021.[källa från Wikidata]
  9. ↑ Riksdagens protokoll 1982/83:1, 31 december 1982, läs online, läs online och läs online, läst: 7 december 2021.[källa från Wikidata]
  10. ↑ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).