Torreya nucifera

Japansk torreya
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionPinophyta
KlassBarrväxter
Pinopsida
OrdningTallordningen
Pinales
FamiljIdegransväxter
Taxaceae
SläkteTorreya
ArtJapansk torreya[2]
Torreya nucifera
Vetenskapligt namn
§ Torreya nucifera
Auktor(L.) Siebold & Zucc.[2]
Synonymer
Taxus nucifera (L.)[3]
Taxodium nuciferum (L.) Brongn. ex J.O. Voigt
Podocarpus nuciferus (L.) Loudon
Foetataxus nucifera (L.) J. Nelson
Caryotaxus nucifera (L.Linné) Henkel & W. Hochst.
Tumion nuciferum (L.) Greene
Torreya fruticosa Nakai[4]
Torreya nucifera var. articulata Miyoshi[5]
Torreya nucifera var. radicans Nakai[6]
Torreya unda Miyoshi[7]
Torreya macrosperma Miyoshi[8]
Torreya igaensis Doi & Morik.[9]
Torreya ascendens Nakai ex Uyeki[10]

Torreya nucifera (japanska: 榧?, Kaya)[11], japansk torreya,[2] är en barrväxtart som först beskrevs av Carl von Linné, och fick sitt nu gällande namn av Philipp Franz von Siebold och Joseph Gerhard Zuccarini. Torreya nucifera ingår i släktet Torreya, och familjen idegransväxter.[11][12] Trädet är endemiskt i Japan och ön Jeju i Sydkorea. Inga underarter finns listade.[11]

Arten hittas i kulliga regioner och bergstrakter 500–1100 meter över havet. Den ingår i barr- och blandskogar. Exemplar hittas ofta tillsammans med momigran och Tsuga sieboldii. Även skogar tillsammans med japansk ädelcypress, Podocarpus macrophyllus, Nageia nagi, japansk idegran och solfjädertall är vanliga.[1]

Träet från trädet är populärt för tillverkning av spelbräden och spelpjäs för go.[1]

Under historien drabbades populationen av skogsröjningar. Den är fortfarande stor. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Källor

  1. 1 2 3 4 Katsuki, T. & Luscombe, D. 2010 Torreya nucifera . Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 14 oktober 2020.
  2. 1 2 3 ”Torreya nucifera (L.) Siebold & Zucc.” (på engelska). Catalogue of Life. https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/57GNP. Läst 28 november 2025.
  3. ↑ L. (1753) , In: Sp. Pl. 2: 1040.
  4. ↑ Nakai (1938) , In: Chôsen Sanrin Kaihô 158: 26.
  5. ↑ Miyoshi (1926) , In: Tennen Kinebutu Chôsa Hôkoku, Bot. 3: 19, t. 1.
  6. ↑ Nakai (1919) , In: Bot. Mag. (Tokyo) 33: 194.
  7. ↑ Miyoshi (1925) , In: Bot. Mag. (Tokyo) 39: 236.
  8. ↑ Miyoshi (1922) , In: Rep. Nat. Monuments Japan 32: 2, t. 2.
  9. ↑ Doi & Morik. (1928) , In: Bot. Mag. (Tokyo) 42: 536.
  10. ↑ Nakai ex Uyeki (1953) , In: [Not. Pl. Lign. Sikoku 11] Sci. Rep. Matsuyama Agric. Coll. 10: 3.
  11. 1 2 3 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (16 juli 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
  12. ↑ Conifer Database. Farjon A., 2011-02-11

Externa länkar

Bildgalleri