Tou Samouth
| Tou Samouth ទូ សាមុត | |
| Född | cirka 1915 Cochinchina |
|---|---|
| Död | 20 juli 1962 Phnom Penh |
| Nationalitet | Kambodjansk |
| Yrke/uppdrag | Politiker |
| Politiskt parti | Kambodjas kommunistiska parti |
Tou Samouth (khmer: ទូ សាមុត), även känd som Achar Sok, född cirka 1915 i Kochinkina, död 20 juli 1962 i Phnom Penh, var en kambodjansk politiker. Han var en av grundarna av Kambodjas kommunistiska parti och tillhörde dess mera moderata fraktion. Tou Samouth var mentor åt Saloth Sar, mera känd som Pol Pot.
Biografi
Tou Samouth föddes i Cochinkina och tillhörde den etniska gruppen khmer krom. Samouth tränades att bli buddhistmunk och under 1940-talet var han professor i pali vid Wat Ounalom i Phnom Penh. I andra världskrigets slutskede bombade amerikanska flygplan buddhistklostret, där Samouth vistades och han flydde till Vietnam, där han anslöt sig till Viet Minh.[1]
Tillsammans med Son Ngoc Minh grundade Samouth Kambodjas kommunistiska parti. Samouth var därutöver en av ledarna av den vänsterorienterade Samakhum Khmer Issarak, som utgjorde en del av den anti-franska motståndsrörelsen Khmer Issarak.
Samouth kom att leda den urbana fraktionen av Kambodjas kommunistiska parti, vilket stöddes av Vietnam. Denna urbana fraktion stödde Norodom Sihanouk som en gestalt som kunde ena nationen. När Pol Pot återvände till Kambodja tog sig Samouth an denne som sin protegé;[2] detta ledde till att Pol Pot snabbt gjorde karriär i partiet.[3]
Den rurala fraktionen av kommunistiska parti, som motsatte sig Sihanouk, kom att förföljas av dennes säkerhetsstyrkor. Partiet höll inom kort ett hemligt möte och vid detta valdes Samouth, som trots allt fortfarande förordade samarbete med Sihanouk, till generalsekreterare. Pol Pot valdes till en tredje position efter Samouth och Nuon Chea.[4]
Samouth försvann i juli 1962 under mystiska omständigheter.[5] Det framkom senare att han skulle ha mördats av Sihanouks polis, men uppgifter gör gällande att Pol Pot skall ha han legat bakom Samouths död för att själv kunna bli partiets generalsekreterare.[6][7][8]
Källor
- ”Tou Samouth”. Extraordinary Chambers in the Courts of Cambodia. https://www.eccc.gov.kh/en/directory/khmer-rouge-profile/tou-samouth. Läst 26 september 2025.
- Brinkley, Joel (2011) (på engelska). Cambodia's Curse: the Modern History of a Troubled Land. New York: PublicAffairs. ISBN 1586487876
- Chandler, David P. (1992) (på engelska). Brother Number One: a Political Biography of Pol Pot. Boulder, Colorado: Westview Press. Libris 5737595. ISBN 0813309271
- Corfield, Justin J. (1994) (på engelska). Khmers Stand Up!: A History of the Cambodian Government 1970–1975. Monash papers on Southeast Asia, 0727-6680; 32. Clayton, Victoria: Centre of Southeast Asian Studies, Monash University. Libris 5535444. ISBN 0-7326-0565-2
- Dommen, Arthur J. (2001) (på engelska). The Indochinese Experience of the French and the Americans: Nationalism and Communism in Cambodia, Laos, and Vietnam. Bloomington, Indiana: [Indiana University Press. Libris 8280550. ISBN 0-253-33854-9
- Fröberg Idling, Peter (2022). Röda khmererna: Pol Pots revolution i Kambodja. Världens dramatiska historia. Lund: Historiska Media. Libris n28kxqldllm6q6qg. ISBN 978-91-7789-881-8
- Kiernan, Ben (2010). ”Från Mekong till Nilen: folkmord i Kambodja och Rwanda”. Blod och jord: historien om folkmord och utrotning, från Sparta till Darfur. Stockholm: Voltaire Publishing. ISBN 978-91-977599-5-3
- Kiernan, Ben (1996) (på engelska). The Pol Pot Regime: Race, Power, and Genocide in Cambodia under the Khmer Rouge, 1975–79 (1. ed.). New Haven: Yale University Press. sid. 12–14. ISBN 0-300-07052-7
- Kiernan, Ben (15 april 2025). ”Three Murders in a Million: The Killings that Launched Pol Pot’s Rise, Silenced his Regime’s Leading Dissident, and Marked its End” (på engelska). Critical Asian Studies (Milton Park, Abingdon-on-Thames: Taylor & Francis) 57 (2): sid. 163–191. doi:. ISSN 1467-2715. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/14672715.2025.2488968. Läst 19 november 2025.
Noter
- ↑ Dommen 2001, sid. 63.
- ↑ Fröberg Idling 2022, sid. 35.
- ↑ Fröberg Idling 2022, sid. 61.
- ↑ ”The KPRP Second Congress”. https://countrystudies.us/cambodia/21.htm. Läst 26 september 2025.
- ↑ Kiernan 2010, sid. 681.
- ↑ Kiernan 1996, sid. 13.
- ↑ Chandler 1992, sid. 64.
- ↑ Kiernan 2025, sid. 170.