Ulf Nilson
| Ulf Nilson | |
| Född | Ulf Bertil Nilson 25 mars 1933 Slöinge i Hallands län |
|---|---|
| Död | 10 mars 2018 (84 år) Stockholm |
| Yrke | journalist och författare |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | svenska |
| Maka | Margareta Fant (1959–1980; skilda) Aino Karlsson (1982–2014; hennes död) |
Ulf Bertil Nilson, född 25 mars 1933 i Slöinge i Hallands län, död 10 mars 2018 i Stockholm,[1] var en svensk journalist och författare.[2]
Biografi
Ulf Nilson var son till ombudsman Oscar Nilson och Alma Östman. Han tog realexamen 1950 och var därefter verksam på olika landsortstidningar innan han år 1955 anställdes på Åhlén & Åkerlunds förlag. År 1962 blev han reporter på Aftonbladet och följande år på Expressen, där han mellan 1963 och 1967 arbetade som USA-korrespondent. Han var därefter biträdande redaktionschef innan han 1968 åter blev tidningens medarbetare i USA. Mellan 1977 och 1979 var han Expressens Europakorrespondent. Från 1979 var han korrespondent i Mellanöstern innan han år 1985 återvände till USA som tidningens chefskorrespondent. År 1990 tillträdde han motsvarande tjänst med Västeuropa som bevakningsområde.[2]
År 1995 petades Nilson under uppmärksammade former från sin tjänst på Expressen vilket han redogjort för i boken Expressens nedgång och förfall som gavs ut senare samma år.[3][4] Nilson återkom dock senare efter sin pensionering som krönikör på Expressen[5] och i tidningen Världen idag. Hösten 2015 lämnade Nilson Expressen efter 52 år på tidningen.[6]
Familj
Ulf Nilson var gift första gången 1959–1980 med Margareta Fant (1937–2021), dotter till direktören Fred Fant och Margit Nordlöf.[7] Han gifte sig andra gången 1982 med journalisten Aino Heimerson, som var dotter till tecknaren Ewert Karlsson, och Alice, ogift Andersson.[2] Han fick tre barn i första äktenskapet. Nilson är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[8]
Bibliografi
- 1968 – USA -68 : våld och val
- 1975 – Ulf Nilson, utrikeskorrespondent
- 1976 – Legenderna
- 1980 – Oljan och det tredje världskriget
- 1980 – De Stora Ögonblicken 1980
- 1981 – Bråkmakarna
- 1993 – Stasi: en roman om förräderi
- 1995 – Expressens nedgång och förfall
- 1997 – Om pressen kommer
- 1998 – Minister Marita Ulvskog
- 1998 – Sverige: sluten anstalt [9]
- 1999 – Sverige: år 2005
- 2007 – What Happened to Sweden? - While America Became the Only Superpower
Källor
- ↑ Thomas Mattsson (11 mars 2018). ”Ulf Nilson är död – chefredaktör Thomas Mattsson minns en legendar och världsreporter”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/varldsreportern-ulf-nilson-ar-dod/. Läst 14 november 2024.
- 1 2 3 Vem är det 2007: svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. 2006. sid. 428. Libris 10171521. ISBN 91-975132-7-X
- ↑ Gustaf von Platen (20 april 1995). ”Varför tystades just Ulf Nilson?”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1995-04-20/SVNY/28.
- ↑ Gustaf von Platen (27 oktober 1995). ”"Vi måste sälja den jävla tidningen" - Ulf Nilson blottlägger brutalt konflikter och inkompetens som lett fram till Expressens kris”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1995-10-26/SVNY/54.
- ↑ Carl Cato, Sally Henriksson (4 januari 2013). ”Expressenveteran skrev i islamfientlig tidning”. Dagens Nyheter. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/kultur-noje/expressenveteran-skrev-i-islamfientlig-tidning/. Läst 14 november 2024.
- ↑ Erik Wisterberg (18 augusti 2015). ”Ulf Nilson slutar på Expressen”. Dagens Media. http://www.dagensmedia.se/medier/tidskrifter/ulf-nilson-slutar-pa-expressen-6087751. Läst 19 januari 2017.
- ↑ Familjesidan.se
- ↑ SvenskaGravar
- ↑ Sverige: sluten anstalt
PDF
Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Ulf Nilson.- Ulf Nilson i Libris
- Krönikor hos Expressen
- Krönikor hos Sourze
|