Ulrika Juliana Gyllenstierna
| Ulrika Juliana Gyllenstierna | |
| |
| Född | Ulrika Juliana Brahe[1] 25 augusti 1704[1] Stockholm[1] |
|---|---|
| Död | 10 april 1765[1] (60 år) Tystberga församling[1], Sverige |
| Begravd | Bälinge kyrka[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Hovdam[1] |
| Befattning | |
| Överhovmästarinna (1761–)[1] | |
| Make | Carl Gustaf von Liewen (g. 1721–1722)[1] Nils Gyllenstierna (g. 1723–1731)[1] |
| Barn | Carl Gustaf von Liewen (f. 1722)[2] Göran Gyllenstierna (f. 1724)[3] Nils Gyllenstierna (f. 1725)[3] NN Gyllenstierna (f. 1728)[3] Eva Margareta Gyllenstierna (f. 1730)[3] |
| Föräldrar | Abraham Brahe[1] Eva Bielke[1] |
| Heraldiskt vapen | |
![]() | |
| Redigera Wikidata | |
Ulrika Juliana Gyllenstierna, född Brahe 1704, död 1765, var en svensk grevinna och hovdam. Vid hovet kallades hon ofta "grevinnan Brahe".
Biografi
Ulrika Juliana Gyllenstierna var dotter till generalmajoren greve Abraham Brahe till Skokloster och Eva Bielke.
Ulrika Juliana Brahe gifte sig 1721 med kammarherren, friherre Carl Gustaf von Liewen. Han dog den 28 februari 1722 och deras enda son, Carl Gustaf, föddes i maj 1722.[4] Lite mindre än ett år senare, i mars 1723, ingick Ulrika Juliana Gyllenstierna sitt andra äktenskap med greve Nils Gyllenstierna av Björksund och Helgö.[5] Paret fick två överlevande barn, Göran (1724–1799) och Eva Margareta (1730–1753)[5]
År 1761 utsågs Ulrika Juliana Gyllenstierna till överhovmästarinna vid kungliga hovet, en post hon innehade till sin död 1765.[6]
I samtida memoarer kallas Ulrika Juliana ofta för "grevinnan Brahe", trots att hon gifte sig och bytte namn 1721, eftersom den samtida seden vid hovet var att kalla en kvinna vid hennes födelsenamn om hennes fars familj hade högre status än hennes makes. Fredrik Sparre beskrev bland annat hur "grevinnan Brahe" förhörde Gustav Badin på katekesen vid överhetens bord, och att man blev ”icke litet surprenerad öfver hans svar: ’Det första hufvudstycket, i min Katekes handlar om -ven; det andra om -pan; det tredje om -let’, o.s.v. hvaruppå följde mycket skratt och åtlöje af alla närvarande.”[7]
Referenser
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 559, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 4, Norstedts förlag, 1928, s. 636, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 3, 1927, s. 353, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ ”von Liewen, nr 45”. Adelsvapen. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Liewen_nr_45. Läst 2 mars 2026.
- 1 2 ”Gyllenstierna af Björksund och Helgö nr 45”. Adelsvapen. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyllenstierna_af_Bj%C3%B6rksund_och_Helg%C3%B6_nr_45. Läst 2 mars 2026.
- ↑ Gyllenstierna af Björksund och Helgö i Anreps ättartavlor
- ↑ Matz, Edvard (1995). ”Badin – ett experiment i fri uppfostran.”. Populär historia (Lund : Populär historia, 1991–) 1996:1,: sid. [30]–34 : ill.. ISSN 1102-0822. ISSN 1102-0822 ISSN 1102-0822. Libris 2143768

