VAROPreem

VAROPreem
VAROPreem Logo Indigo.png
TypPrivat bolag
HuvudkontorBaar, Schweiz
NyckelpersonerDev Sanyal (CEO), Marcel van Poecke (Styrelseordförande)
BranschEnergi, petroleum, förnybara bränslen
Historik
Grundat2012 (som VARO Energy), 2026 som VAROPreem
Övrigt
Webbplatsvaropreem.com
Redigera Wikidata

VAROPreem är ett energibolag som har bildats genom sammanslagningen av VARO Energy(en) och Preem AB. Företaget verkar över hela den integrerade energivärdekedjan – från produktion och inköp till lagring, distribution, marknadsföring och handel, med en portfölj som omfattar både konventionella och hållbara energikällor.[1] VAROPreem har sitt huvudkontor i Baar, Schweiz, och finns i 33 länder.[2]

Företaget är Europas tredje största oberoende raffinaderi samt näst största producent av förnybara bränslen i Europa, och bland de sex främsta globalt. VAROPreems verksamhet omfattar sex produktionsanläggningar och tillgång till över 120 terminaler, vilket möjliggör att man betjänar en bred kundbas inom mobilitet och industri i 33 länder.[2]

I Sverige driver företaget produktionsanläggningarna i Lysekil och Göteborg. I Tyskland har man majoritetsägande i raffinaderierna Neustadt och Vohburg. Bolaget äger det enda raffinaderiet i Schweiz – Cressier – och har 80 % ägande i den storskaliga biogasanläggningen i Coevorden, Nederländerna. Tillsammans har dessa sex produktionsanläggningar en kapacitet att bearbeta 530 kbd konventionella bränslen, 1,3 miljoner ton förnybara bränslen per år och 450 GWh biogas. VAROPreem äger också 100 % av Elexon, en ledande europeisk utvecklare av laddningstjänster för kommersiella fordon.[3][4]

Företaget levererar 10 % av Europas behov av väg- och marinbränslen.[5]

Marcel van Poecke är ordförande i tillsynsstyrelsen. Dev Sanyal är koncernchef (Group Chief Executive Officer) och tillträdde som VD den 1 januari 2022 i föregångaren VARO Energy. Innan dess satt han över ett decennium i koncernledningen för BP under en 32 år lång karriär inom företaget.

Historia

Skapandet av VAROPreem (2026)

Den 16 januari 2026 slutförde VARO Energy sitt förvärv av Preem, efter det avtal som offentliggjordes i mars 2025. Affären slutfördes efter godkännande från myndigheter och resulterade i bildandet av det nya bolaget VAROPreem.

VAROPreem äger produktionsanläggningarna i Lysekil och Göteborg i Sverige samt produktionsanläggningen i Cressier i Schweiz, och stöds av ett utökat distributions- och logistiknätverk.

Det sammanslagna bolaget inkluderar även VAROs befintliga majoritetsägande i produktionshubben Neustadt och Vohburg (Bayernoil) i Tyskland samt ett 80-procentigt ägande i den storskaliga biogasanläggningen i Coevorden, Nederländerna.[5]

I ett uttalande meddelades att Preem och Varo Energy antar namnet VaroPreem, som beskrivs som ”ett nytt ledande energiföretag i Europa”, samtidigt som man förklarar att man kommer att fortsätta sin verksamhet på den svenska marknaden under varumärket Preem och att avtalen kommer att fortsätta utan förändringar.[6]

Verksamhet

VAROPreem driver ett energiförsörjningsnätverk över hela Europa, bestående av produktionsanläggningar, lagringsterminaler, djuphamnar och distributionsresurser. Systemet kopplar samman sex produktionshubbar, över 120 terminaler och en rad detaljhandels- och bunkringsplatser inåt landet.[7]

VAROPreems raffinaderisystem omfattar raffinaderiet i Cressier i Schweiz samt raffinaderierna i Göteborg och Lysekil i Sverige. Bolaget har även majoritetsägande i produktionshubben Neustadt och Vohburg (Bayernoil) i Tyskland samt ett 80-procentigt intresse i biogasanläggningen i Coevorden i Nederländerna. VAROPreem har dessutom tillgång till lagrings-, blandnings- och distributionsinfrastruktur som betjänar kunder inom vägtransport, flyg, sjöfart och industri. Bolaget äger 100 % av elexon, en europeisk utvecklare av laddinfrastruktur för kommersiella fordon; 74,9% av SilviCarbon, en leverantör av naturbaserade lösningar för koldioxidavskiljning; samt 67,9 % av Road, en plattformsleverantör för laddning av elfordon.[8][9]

Hållbarhet

VAROPreem bedriver en hållbarhetsstrategi som bygger vidare på de initiativ som tidigare utvecklats av VARO Energy och Preem, med särskilt fokus på biodrivmedel, biogas och e-mobilitet. Det sammanslagna bolaget har en förädlingskapacitet för förnybara bränslen på cirka 1,3 miljoner ton per år, vilket gör VAROPreem till Europas näst största producent av förnybara bränslen. Enligt CEO Dev Sanyal kommer 50 % av bolagets intäkter från verksamheten i längden komma från "hållbara energikällor"[10].

Med förnyelsebara bränslen menar VAROPreem exempelvis biobränslen och flytande naturgas[10]. Flytande naturgas resulterar i ca 25 % mindre utsläpp av växthusgas än kol[11]. VAROPreem äger företaget Sunpine som tillverkar råtallolja som används för att öka den förnybara andelen i fossila drivmedel. Biobränslen anses ofta släppa ut mindre växthusgas än fossila bränslen. Detta beror på att biobränslen i egenskap av växtlighet först har fångat upp och bundit koldioxid, vilket sedan räknas bort från den koldioxid som släpps ut i atmosfären vid förbränning[12]. Detta resulterar i ett statistiskt "nollsummespel"[13]. Enligt vissa beräkningar leder en tillsats av biobränsle i fossila bränslen till mer utsläpp an om inte biodrivmedel hade blandats in[14].

2018 bidrog Preem, det varumärke under vilket VAROPreem även efter sammanslagningen fortsätter att finnas i Sverige, med koldioxidutsläpp på 60 miljoner ton koldioxid, varav 83 % kom från användningen av Preems produkter[15]. Fossila bränslen står (2026) för 69 % av de totala utsläppen av växthusgaser globalt[16]. Alla utsläpp av växthusgas behöver drastiskt reduceras för att den globala uppvärmningen ska bromsas[17][18]. Liksom många företag som i nuläget huvudsakligen producerar fossila bränslen men ändå vill kalla sig hållbara, så betonar VAROPreem hur de anstränger sig för att reducera dessa utsläpp och hur deras fossila bränslen i nuläget är nödvändiga[19]. Detta har kallats "klimatförhindrande": när en aktör erkänner den globala uppvärmningen men samtidigt fortsätter med aktiviteter som påskyndar den[20]. VAROPreems raffinaderier Preemraff Lysekil och Preemraff Göteborg står för ca 80 % av Sveriges raffinaderikapacitet och för en stor del av Sveriges utsläpp av växthusgas. Under 2024 bidrog svenska raffinaderier, genom distribution av olja och gas och förbränning av restgaser vid raffinaderierna, till utsläpp på 2,7 miljoner ton koldioxid[21]. Av dessa beräknas två miljoner ton koldioxid årligen släppas ut vid Preemraff Lysekil och Preemraff Göteborg[15].

Greenwashing

Under 2019 och 2020 engagerade sig VAROPreem (dåvarande Preem) i en greenwashing-kampanj, en missledande kommunikation kring miljö- och klimatfrågor med syftet att kunna fortsätta med sin verksamhet som vanligt[22]. Preem gjorde en rad uttalanden kring deras produkters och företagets miljömässiga hållbarhet, bland annat avseende fördelarna med biobränsle i biodiesel men också avseende framställningsprocessen av råolja och av deras ännu icke existerande teknik för att fånga in koldioxid[23]. Tekniken för att fånga in koldioxid kan komma att spela en viktig men begränsad roll i VAROPreems ambition att bli klimatneutral, eftersom bara den koldioxid som släpps ut vid produktionsprocessen kan fångas in[15]. Huvuddelen av utsläppen kommer från andra delar av värdekedjan, såsom användningen av de produkter som VAROPreem producerar och säljer[15].

Jordens vänner belönade 2019 Preem med Svenska Greenwashpriset för det företag som mest ansträngt sig för att skapa en grön image och lovat mer än vad de kunnat hålla vad gäller miljö- och klimatåtgärder. Preem har även kallats "värst på greenwashing" på sociala medier[24], jämfört med andra europeiska fossilbolag. Detta baserades på Preems marknadsföring som enligt undersökningen[24] till 81 % handlade om vad Preem själva kallade "grön" verksamhet, utan att nämna att deras affärsverksamhet till 98 % byggde på petroleumprodukter. Preem fälldes av reklamombudsmannen för vilseledande annonsering efter en artikelliknande annons i Lysekilsposten där företaget bedömdes ha utgett sig för att publicera en folkbildande text om hur utsläppen från deras raffinaderi skulle minska genom en utbyggnad av det[25]. I en intervju med Sveriges Television 2020 förtydligar en representant från Preem att de har en "klimateffektivitet" jämfört med andra stora industrier, men att detta inte är att likställa med en verksamhet som är "bra för klimatet"[26].

Se även

Referenser

  1. ↑ Staff, Reuters. ”Vitol and Carlyle's Varo merge with Argos to create downstream powerhouse” (på amerikansk engelska). U.S.. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221019131646/https://www.reuters.com/article/varo-trading-downstream-idCNL5N0YJ3TF20150528. Läst 16 januari 2026.
  2. 1 2 ”BP veteran Sanyal becomes Varo CEO, spearheading transition drive” (på engelska). Arkiverad från originalet den 3 december 2024. https://web.archive.org/web/20241203140649/https://www.spglobal.com/commodityinsights/en/market-insights/latest-news/energy-transition/010422-bp-veteran-sanyal-becomes-varo-ceo-spearheading-transition-drive. Läst 16 januari 2026.
  3. ↑ ”Germany: Hoyer opens new automatic station and partners with Varo” (på engelska). www.mobilityplaza.org. 29 januari 2026. https://www.mobilityplaza.org/news/30363. Läst 16 januari 2026.
  4. ↑ ”Switzerland’s most powerful solar facility to be built in the canton of Neuchâtel” (på engelska). S-GE. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221018132723/https://www.s-ge.com/en/article/news/202201-cleantech-switzerlands-most-powerful-solar-facility-be-built-canton-neuchatel. Läst 16 januari 2026.
  5. 1 2 ”VARO completes acquisition to create VAROPreem” (på amerikansk engelska). Bioenergy Insight. 16 januari 2026. https://www.bioenergy-news.com/news/varo-completes-acquisition-to-create-varopreem/. Läst 16 januari 2026.
  6. ↑ ”Przejęcie Preem przez Varo Energy – nowa nazwa”. Skandynawiainfo.pl. https://skandynawiainfo.pl/przejecie-preem-przez-varo-energy-nowa-nazwa/. Läst 17 januari 2026.
  7. ↑ ”VARO announces transformative acquisition of Preem AB to create a leading energy provider to customers in the Mobility and Industrial sectors”. www.euro-petrole.com. https://www.euro-petrole.com/varo-announces-transformative-acquisition-of-preem-ab-to-create-a-leading-energy-provider-to-customers-in-the-mobility-and-industrial-sectors-n-i-28257. Läst 16 januari 2026.
  8. ↑ Infra-Be; Dan Scorah (31 mars 2025). ”VARO Energy has finalized a deal to acquire Preem Holding AB and Preem AB” (på engelska). Infra-Be. https://infra-be.com/varo-energy-has-finalized-a-deal-to-acquire-preem-holding-ab-and-preem-ab/. Läst 16 januari 2026.
  9. ↑ ”Vitol-Backed Varo Agrees to Buy Preem in Bet on Renewable Fuels” (på engelska). Bloomberg.com. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2025. https://web.archive.org/web/20250829182501/https://www.bloomberg.com/news/articles/2025-03-31/vitol-backed-varo-agrees-to-buy-preem-in-bet-on-renewable-fuels. Läst 16 januari 2026.
  10. 1 2 ”Varo Energy sets low carbon strategy, net-zero goals” (på amerikansk engelska). Reuters. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221012190829/https://www.reuters.com/business/energy/varo-energy-sets-low-carbon-strategy-net-zero-goals-2022-07-05/. Läst 16 januari 2026.
  11. ↑ ”IEA report assesses emissions from LNG supply and maps out opportunities to reduce them”. IEA. https://www.iea.org/news/new-iea-report-assesses-emissions-from-lng-supply-and-maps-out-opportunities-to-reduce-them. Läst 29 april 2025.
  12. ↑ Lewandrowski, Jan; Rosenfeld, Jeffrey; Pape, Diana; Hendrickson, Tommy; Jaglo, Kirsten; Moffroid, Katrin (2020-04-02). ”The greenhouse gas benefits of corn ethanol – assessing recent evidence” (på engelska). Biofuels 11 (3): sid. 361–375. doi:10.1080/17597269.2018.1546488. ISSN 1759-7269. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17597269.2018.1546488. Läst 29 april 2026.
  13. ↑ ”Biobränslen – en falsk lösning för klimatet”. Greenpeace Sweden. 22 juni 2023. https://www.greenpeace.org/sweden/energi/biobranslen-en-falsk-losning-for-klimatet/. Läst 29 april 2026.
  14. ↑ ”Himlen är full”. https://www.greenpeace.org/static/planet4-sweden-stateless/2023/02/09040ae7-himlen-ar-full-1.11-.pdf. Läst 29 april 2026.
  15. 1 2 3 4 ”Preem CCS. Synthesis of main project, findings and insights”. Chalmers. Februari 2022. https://research.chalmers.se/publication/528685/file/528685_Fulltext.pdf. Läst 29 april 2026.
  16. ↑ Programme, United Nations Environment (2025-11) (på English). Emissions Gap Report 2025: Off target - Continued collective inaction puts global temperature goal at risk. doi:10.59117/20.500.11822/48854. ISBN 978-92-807-4239-8. https://wedocs.unep.org/handle/20.500.11822/48854. Läst 29 april 2026
  17. ↑ ”World Energy Outlook 2025”. International Energy Agency. https://iea.blob.core.windows.net/assets/9753df19-0a71-422a-b725-012c555763b3/WorldEnergyOutlook2025.pdf. Läst 29 april 2026.
  18. ↑ United Nations. ”A Moment of Opportunity” (på engelska). United Nations. https://www.un.org/en/climatechange/moment-opportunity-2025. Läst 29 april 2026.
  19. ↑ ”Preem annual sustainability report 2024”. https://www.varopreem.com/media/ldrdvh5e/preem-annual-sustainablity-report-2024.pdf. Läst 29 april 2026.
  20. ↑ Palazzo, Fernando Procópio; Hendlin, Yogi Hale (2025-05-26). ”Norwegian state-corporate climate obstruction and ecological harms in Brazil” (på engelska). Climate and Development: sid. 1–13. doi:10.1080/17565529.2025.2502479. ISSN 1756-5529. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17565529.2025.2502479. Läst 29 april 2026.
  21. ↑ ”Industrin, utsläpp av växthusgaser”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-fran-industrin/. Läst 29 april 2026.
  22. ↑ de Freitas Netto, Sebastião Vieira; Sobral, Marcos Felipe Falcão; Ribeiro, Ana Regina Bezerra; Soares, Gleibson Robert da Luz (2020-02-11). ”Concepts and forms of greenwashing: a systematic review” (på engelska). Environmental Sciences Europe 32 (1): sid. 19. doi:10.1186/s12302-020-0300-3. ISSN 2190-4715. https://doi.org/10.1186/s12302-020-0300-3. Läst 29 april 2026.
  23. ↑ Roos, Andreas (2025-03-15). ”Greenwashing: a critical realist approach to the study of false ecological claims” (på engelska). Journal of Critical Realism 24 (2): sid. 176–197. doi:10.1080/14767430.2025.2503634. ISSN 1476-7430. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/14767430.2025.2503634. Läst 29 april 2026.
  24. 1 2 karin-holmberg (6 oktober 2021). ”Ny analys: Preem värst på greenwashing”. Dagens ETC. https://www.etc.se/klimat-miljo/ny-analys-preem-varst-pa-greenwashing. Läst 29 april 2026.
  25. ↑ joergen-lund (9 maj 2020). ”Preem fälls för reklamartikel: ”Greenwashing””. Dagens ETC. https://www.etc.se/klimat-miljo/preem-falls-reklamartikel-skolboksexempel-pa-greenwashing. Läst 29 april 2026.
  26. ↑ Mikael Grill Pettersson, Therese Bergstedt (2 juni 2020). ”Preem anmäls till KO – anklagas för vilseledande ”greenwashing””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/preem-anmals-till-konsumentombudsmannen-anklagas-for-greenwashing-av-greenpeace. Läst 29 april 2026.