Vattenmyndigheterna
| Vattenmyndigheterna | |
| |
| Departement | Miljödepartementet |
|---|---|
| Organisationstyp | statlig förvaltningsmyndighet |
| Inrättad | 2004 |
| Antal anställda | ca 40 |
| Instruktion | SFS 2007:825 (lagen.nu) |
| Webbplats | www.vattenmyndigheterna.se |
Vattenmyndigheterna är fem svenska statliga förvaltningsmyndigheter, som har det övergripande ansvaret att se till att EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) genomförs i Sverige.
Organisation
Riksdagen beslutade i mars 2004 att Sverige ska delas in i fem vattendistrikt med en vattenmyndighet i varje distrikt. En länsstyrelse i varje vattendistrikt har utsetts till vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön inom distriktet.
De fem vattenmyndigheterna är länsstyrelserna i:[1][2]
- Norrbottens län – Bottenvikens vattendistrikt
- Västernorrlands län – Bottenhavets vattendistrikt
- Västmanlands län – Norra Östersjöns vattendistrikt
- Kalmar län – Södra Östersjöns vattendistrikt
- Västra Götalands län – Västerhavets vattendistrikt
Distrikten är inte indelade efter administrativa gränser utan efter vattendragens naturliga avrinningsområden.[3] En kommun eller ett län kan därför tillhöra flera vattendistrikt. Tre av distrikten – Bottenviken, Bottenhavet och Västerhavet – räknas som internationella då de delar vattenavrinningsområden med Norge och/eller Finland. Eftersom riksgränsen mot Norge inte alltid följer vattendelaren mellan Atlanten och Östersjön krävs samordning mellan länderna. Många svenska älvar har sina källor i Norge medan några norska vattendrag börjar på svenska sidan. Ett särfall är Klarälven som börjar i Sverige, rinner in i Norge och kommer tillbaka till Sverige. Utgångspunkten är att det nedströms liggande landets vattenförvaltningsprinciper gäller. Ett annat specialfall är gränsen mellan Sverige och Finland som i nästan sin helhet följer Torne älv med biflöden. Här samarbetar vattenmyndigheten i Bottenhavet sålunda med finska myndigheter.
Vattenmyndigheten samordnar arbetet i sitt vattendistrikt och fastställer miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner[4] och åtgärdsprogram[5][6]. Varje vattenmyndighet har en vattenvårdsdirektör som leder och ansvarar för arbetet. Till vattenvårdsdirektörens hjälp finns ett kansli som också arbetar med att samordna arbetet i och mellan vattendistrikten. För varje vattenmyndighet finns det en särskild vattendelegation som fungerar som beslutsfattare inom vattenmyndighetens ansvarsområde[3]. På varje länsstyrelse i varje distrikt finns ett beredningssekretariat med uppgift att hjälpa vattenmyndigheten med att genomföra vattendirektivet.[7] Arbetet ska ske i dialog med kommuner, vattenvårdsförbund och andra lokala vattenintressenter.
Vatteninformationssystem Sverige
Vatteninformationssystem Sverige (VISS) är en databas som Vattenmyndigheterna ansvarar för och som har information om Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten.[8]
För dessa vatten kan man hitta information om:[8]
- Statusklassning. Bedömning av hur vattnet mår.
- Miljökvalitetsnormer. Bestämmelser om kraven på kvaliteten i vattnet. Miljökvalitetsnormer är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar.
- Miljöövervakning. För att ta reda på hur vattnet mår, tas olika prover vid utpekade platser, så kallade mätpunkter/stationer.
- Rapportering till EU av arbetet enligt Vattendirektivet.
- Åtgärder - både genomförda, planerade och möjliga per vatten.
Se även
Referenser
Noter
- ↑ ”Vattenmyndigheter 2 kap. 2 §”. Vattenförvaltningsförordning (2004:660). Notisum. 10 februari 2026. https://www.notisum.se/rnp/document/?id=20040660. Läst 24 februari 2026.
- ↑ ”Vattenmyndigheternas uppdrag”. Vattenmyndigheterna. https://www.vattenmyndigheterna.se/om-vattenmyndigheterna/vattenmyndigheternas-uppdrag.html. Läst 24 februari 2026.
- 1 2 ”Vattendistrikt i Sverige”. Vattenmyndigheterna. https://www.vattenmyndigheterna.se/vattendistrikt/vattendistrikt-i-sverige.html. Läst 24 februari 2026.
- ↑ ”Förvaltningsplan”. Vattenmyndigheterna. https://www.vattenmyndigheterna.se/vattenforvaltning/forvaltningsplan.html. Läst 24 februari 2026.
- ↑ ”Åtgärder”. Vattenmyndigheterna. https://www.vattenmyndigheterna.se/vattenforvaltning/atgardsprogram.html. Läst 24 februari 2026.
- ↑ ”4 kap.–6 kap.”. Vattenförvaltningsförordning (2004:660). Notisum. 10 februari 2026. https://www.notisum.se/rnp/document/?id=20040660. Läst 24 februari 2026.
- ↑ ”Länsstyrelsernas roll”. Vattenmyndigheterna. https://www.vattenmyndigheterna.se/vattenforvaltning/vattenforvaltning-i-sverige/lansstyrelsernas-roll.html. Läst 24 februari 2026.
- 1 2 ”Vad är VISS?”. VISS Vatteninformationssystem Sverige. Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna, Havs- och Vattenmyndigheten. Arkiverad från originalet den 15 november 2025. https://web.archive.org/web/20251115154352/https://viss.lansstyrelsen.se/About.aspx. Läst 24 februari 2026.
