Vitold Fokin

Vitold Fokin
Född25 oktober 1932
Novomykolajivka i nuvarande Zaporizjzja oblast, Ukraina (i dåvarande Ukrainska SSR, Sovjetunionen)
Död20 mars 2025[1] (92 år)
Kiev, Ukraina
BegravdBajkove kyrkogård
Medborgare iUkraina
Utbildad vidDniprovska politechnika
SysselsättningPolitiker[2], bergsingenjör
Befattning
Medlem av Verchovna Rada
första Verchovna Rada (1991–1994)[3]
Ukrainas premiärminister (1991–1992)
ArbetsgivareDonbasantratsyt
Politiskt parti
Den ukrainske sosialistiske sovjetrepublikks kommunistparti
Sovjetunionens kommunistiska parti
Barn2
Utmärkelser
Arbetets Röda Fanas orden
Fjärde klass av Jaroslav den vises orden
Gruvarbetarens ära, 1:a graden
Gruvarbetarens ära, 2:a graden
Gruvarbetarens ära, 3:e graden
Femte klass av Jaroslav den vises orden
Jubileumsmedalj "Ukrainas självständighet 25 år"
Ukrainas statliga pris för vetenskap och teknik
Hedersmärke-orden
Ukrainska SSR:s statliga pris för vetenskap och teknik
Namnteckning
Redigera Wikidata

Vitold Pavlovytj Fokin (ukrainska: Вітольд Павлович Фокін), född 25 oktober 1932 som son till en lärare i byn Novomykolajivka i nuvarande Zaporizjzja oblast, död 20 mars 2025 i Kiev,[4] var en ukrainsk politiker. Han var Ukrainas första premiärminister 1991–1992.

Fokin utsågs till ordförande i sovjetrepubliken Ukrainas ministerråd den 23 oktober 1990. Efter Ukrainas självständighetsdeklaration 24 augusti 1991 blev han i november det året den nya statens första premiärminister. I egenskap av landets premiärminister undertecknade han vid trestatsmötet den 8 december 1991 i Belaveskaja pusjtja (vitryska: Белавеская пушча) det dokument som innebar slutet för Sovjetunionen och skapandet av Oberoende staters samvälde (OSS).

Fokin avgick som premiärminister på egen begäran 2 oktober 1992 och efterträddes av Valentyn Symonenko. Fokin var därefter vice talman i det ukrainska parlamentet fram till och med maj 1994.

Fokin hade tidigare en lång karriär som industriledare i östra Ukraina. Efter studier vid Dnepropetrovsk bergstekniska institut började han 1954 arbeta som bergsingenjör och senare chef vid kolgruvorna i Donbas. 1971 utsågs han till medlem av den ukrainska Hosplan (ukrainska: Держплану УРСР). Året därpå blev han dess vice ordförande och var under åren 1987–1990 dess ordförande.

Källor

Referenser