Volt Sverige
| Volt Sverige | |
| |
| Förkortning | Volt |
|---|---|
| Land | |
| Partiledare | Aaron Benzinger Laura Wiegand |
| Grundat | 2 juli 2018 |
| Politisk ideologi | Socialliberalism[1] Europafederalism EU-vänlighet E-demokrati Teknokrati Progressivism |
| Politisk position | Center |
| Europeiskt samarbetsorgan | Volt Europa |
| Färg(er) | Lila |
| Riksdagen (2022) | |
| Röstandel | 0,001 procent
|
| Mandat | 0 / 349
|
| Europaparlamentet (2024) | |
| Röstandel | 0,009 procent
|
| Mandat | 0 / 21
|
| Webbplats | |
| https://www.voltsverige.org/ | |
| Svensk politik Politiska partier Val | |
Volt Sverige (förkortat Volt) är ett politiskt parti i Sverige, grundat 2018. Partiet är den svenska avdelningen av det pan-europeiska partiet Volt Europa.
Ideologi
Volt Sverige beskriver sin politiska inriktning utifrån ett gemensamt europeiskt ramverk. Enligt partiets egen beskrivning utgår ideologin från att många samtida samhällsproblem är gränsöverskridande och inte effektivt kan lösas enbart på nationell nivå, vilket motiverar ett fördjupat europeiskt samarbete och institutionella reformer.[2]
Partiet strukturerar sin politik kring ett antal breda samhällsutmaningar, däribland modernisering av staten, ekonomisk omställning, social jämlikhet, demokratiskt deltagande och globalt ansvarstagande.[2] I denna framställning betonas en ”smart stat”, präglad av digitalisering, effektiv förvaltning och långsiktig planering, samt vikten av att politiska beslut grundas på kunskap, data och utvärdering. Denna styrningssyn har i externa analyser beskrivits som ett uttryck för en mer teknokratiskt orienterad politik, där expertkunskap och policyutveckling ges stor betydelse.[3]
Volt Sverige intar, i likhet med Volt Europa, en tydligt pro-europeisk hållning. Volt Europa har i sina programdokument uttryckligen förespråkat en federal utveckling av EU och har i externa analyser ofta klassificerats som ett europafederalistiskt parti.[4]
I sin demokratisyn framhåller Volt Sverige behovet av att komplettera den representativa demokratin med ökat medborgarinflytande och digitala former för deltagande, ofta benämnt e-demokrati. Enligt partiet är detta ett svar på minskat förtroende för politiska institutioner och sjunkande engagemang i traditionella partistrukturer.[2]
Inom det ekonomiska och miljöpolitiska området betonar Volt en integrerad syn på tillväxt och hållbarhet. Partiet förespråkar en omställning mot mer resurseffektiva och långsiktigt hållbara ekonomiska modeller, bland annat genom en cirkulär ekonomi. Denna hållning har i analyser av Volt beskrivits som ett försök att förena marknadsekonomi, teknisk innovation och klimatpolitiska mål inom ramen för europeiskt samarbete.[5]
Historia
Volt Sverige grundades den 2 juli 2018 och deltog i sitt första val vid Europaparlamentsvalet i Sverige 2019.
I början av november 2021 meddelade Liberalernas lokalavdelning i Ljusnarsbergs kommun att de avsåg att bli en oberoende förening och ställa upp under Volts namn i de lokala valen. Som huvudorsak angavs missnöje med moderpartiets vilja att samarbeta med Sverigedemokraterna. Lokalavdelningens förtroendevalda representant, Hendrik Bijloo, gick därefter över till Volt och blev därmed partiets första ledamot i en svensk kommunfullmäktige.[6][7]
Organisation
Ordförande
Partiets nuvarande medordföranden (2026) är Aaron Benzinger och Laura Wiegand.[8]
Volt Sverige tillämpar en modell med delat ledarskap, vilket innebär att partiet istället för en enskild partiledare utser två medordföranden av olika könstillhörighet. Denna organisationsstruktur är hämtad från moderorganisationen Volt Europa och har likheter med den språkrörsmodell som används av Miljöpartiet de gröna.
Valresultat
Riksdagsval
I Riksdagsvalet i Sverige 2022 deltog Volt Sverige för första gången på nationell nivå och fick totalt 89 röster.[9]
| År | Procent | Mandat | Ref |
|---|---|---|---|
| 2022 | 0,0014 procent
|
0 / 349 | [10] |
Regionala och kommunala val
Under valåret 2022 ställde partiet även upp i regionvalen i Stockholm och Skåne, samt i kommunalvalen i Stockholm, Vaxholm, Malmö, Lund, Göteborg, Linköping och Ljusnarsberg.
I Ljusnarsberg fick Volt 1,2 % av rösterna, vilket innebar att de förlorade det mandat som Hendrik Bijloo innehaft och därmed lämnade kommunfullmäktige.[11]
Europaparlamentsval
I Europaparlamentsvalet i Sverige 2019 ställde Volt Sverige upp utan förtryckta valsedlar. Partiet förlitade sig istället på att väljarna skrev partinamnet på blanka valsedlar. Partiets toppkandidater var Michael Holz och Namie Folkesson. Partiet fick 146 röster i hela landet och erhöll inga mandat.[12]
Inför Europaparlamentsvalet i Sverige 2024 presenterade partiet sina kandidater: Michael Holz, Carri Ginter Wikström, Alexander Löf och Ted Lindström. På valdagen den 9 juni ökade partiet sitt röstetal till 388 röster, men nådde inte heller då något mandat.[13]
| Val | Röstandel (%) | Mandat | Ref |
|---|---|---|---|
| 2019 | 0,0035 procent
|
0 / 20 | [14] |
| 2024 | 0,009 procent
|
0 / 21 | [15] |
Referenser
- ↑ ”Politik”. Volt Sverige. https://voltsverige.org/politik.
- 1 2 3 ”Politik – Volt Sverige”. Volt Sverige. https://voltsverige.org/politik.
- ↑ Otjes, Simon (2023). ”The nuclear option: Voting for the pan-European party Volt”. European Union Politics. doi:.
- ↑ ”Volt wants to become the first pan-EU political party”. The Economist. 2018-11-03. https://www.economist.com/europe/2018/11/03/volt-wants-to-become-the-first-pan-eu-political-party.
- ↑ Pan-European Parties in a Time of Resurgent Nationalism. German Marshall Fund of the United States. 2019. https://www.gmfus.org/sites/default/files/Pan-European%20Parties_0.pdf.
- ↑ Boström, Samuel (2 november 2021). ”Liberalerna i Ljusnarsberg bryter med partiet: "Inte möjligt att samarbeta med SD"”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/liberalerna-i-ljusnarsberg-bryter-med-partiet-inte-mojligt-att-samarbeta-med-sd.
- ↑ ”"Känner inte igen oss längre i partiet Liberalerna"”. Nerikes Allehanda. 1 november 2021. https://www.na.se/2021-11-01/l-ska-bli-volt-vi-ser-inget-mojligt-samarbete-med-sd.
- ↑ ”Styrelsen”. Volt Sverige. https://voltsverige.org/personer/styrelsen.
- ↑ ”Valresultat – Riksdag 2022”. Valmyndigheten. https://resultat.val.se/val2022/slutlig/RD/rike.
- ↑ "Val till riksdagen - Slutligt valresultat - Riket", www.val.se. Valmyndigheten.
- ↑ ”Valresultat 2022 för Ljusnarsberg i kommunvalet”. SVT Nyheter. https://valresultat.svt.se/2022/kommunval-1864-ljusnarsberg.html.
- ↑ ”Röster - Val 2019”. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/rike/index.html.
- ↑ ”Europavalet 2024 – Volt Sverige”. Europavalet 2024 – Volt Sverige. https://voltsverige.org/europavalet-2024.
- ↑ ”Röster - Val 2019”. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/rike/index.html.
- ↑ ”Europavalet 2024 – Volt Sverige”. Europavalet 2024 – Volt Sverige. https://voltsverige.org/europavalet-2024.
Externa länkar
- Officiell webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Volt Sverige.

.svg.png)