Wallmarkska priset

Wallmarkska priset är ett pris som utdelas av Kungliga Vetenskapsakademien sedan 1859 som belöning för rön eller uppfinning som i någon märkligare mån befordrar vetenskapernas och näringarnas framsteg.

• 1859 - Carl Johan Malmsten, för "differential-eqvationers integrering".
• 1860 - Edvard Scheutz, för "uppfinning af en rotationsångmaskin".
• 1862 - Erik Edlund, för "undersökningar om de vid fasta kroppars volumförändring uppkommande värmefenomener".
• 1863 - Oscar Byström, för "uppmuntran för den af honom konstruerade hydropyrometern".
• 1864 - Otto Julius Aquilon, för "uppfinningen af en s. k. Universalgängkloppa".
• 1865 - Alexander Lagerman, för "maskin till tändstickors förfärdigande".
• 1866 - Robert Thalén och Anders Ångström, för "de fraunhoferska linierna".
• 1866 - Per Teodor Cleve, för "ammoniakaliska platina-föreningar".
• 1867 - Nils Dunér, Christian Wilhelm Blomstrand och Adolf Erik Nordenskiöld, för "utredning af spetsbergens geografiska och geologiska förhållanden".
• 1868 - Gustaf Emil Boëthius, för "uppfinning av korkskärningsmaskin".
• 1868 - Robert Rubenson, för "meteorologiska observationer hvar timme i Uppsala".
• 1869 - Axel Gabriel Theorell, för "uppfinning af en registreringsapparat för meteorologiska observationer".
• 1869 - Hjalmar Holmgren, för "integration af en allmännare differential-eqvation af andra ordningen".
• 1870 - Robert Thalén, för "två afhandlingar om metallernas och jodgasens spektra".
• 1870 - Anders Ångström, för studier av solens normala spektrum.
• 1871 - Axel Gabriel Theorell, "för hans meteorologiska registreringsapparat".
• 1872 - Wilhelm Wenström, för "ny konstruktion af vattenturbiner".
• 1873 - Axel Gabriel Theorell, för "konstruktion af en elektrisk pendel och af en apparat att inom ett visst rum hålla temperaturen konstant".
• 1874 - Anders Ångström, för "åtskilliga maskinkonstruktioner".
• 1875 - Erik Edlund, för Théorie des phénomènes électriques.
• 1877 - Martin Wiberg, för "logaritmtabeller beräknade och stereotypade med en af honom konstruerad räknemaskin".
• 1878 - Jonas Patrik Ljungström, för "förbättrade konstruktioner af landmäteriinstrument".
• 1879 - Axel Möller, för studier av "planeten Pandoras rörelse".
• 1880 - Gustaf de Laval, för "uppfinning af separator".
• 1881 - Lars Fredrik Nilson och Per Teodor Cleve, för "fortsatta undersökningar öfver de sällsynta jordarterna".
• 1881 - Göran Dillner, för "definita integraler af komplexa funktioner".
• 1882 - Magnus Blix, för "oftamomentriska undersökningar öfver muskelelasticiteten".
• 1883 - Robert Tigerstedt, för "tre fysiologiska afhandlingar".
• 1883 - Hugo Gyldén, för "undersökningar om teorien för himlakropparnes rörelser".
• 1885 - Ernst Pfannenstiehl, för "teorien för partiela differentialeqvationer af andra ordningen med två oberoende variabler".
• 1884 - Otto Pettersson, för forskning "om vattnet och isens egenskaper".
• 1886 - Peter Klason, för "afhandlingar innehållande kemiska undersökningar öfver cyan- och rhodan-föreningar".
• 1886 - Nils Dunér, för Sur les étoiles á spectre de la troisiéme classe.
• 1888 - Alexander Berger, för Déduction de quelques formules analytiques d’un théorème élémentaire de la théorie des nombres.
• 1889 - Leonard Holmström, för studier av "strandliniens förskjutning å Sveriges kuster".
• 1890 - Edvard Jäderin, för "konstruktion af en apparat att medelst metallsträngar uppmäta geodetiska baslinier".
• 1890 - Sofja Kovalevskaja, för Sur la rotation d’un corps solide autour d’un point fixe.
• 1891 - Waldemar Christopher Brøgger, för Die mineralien der syenit-pegmatit-gänge der südnorwegischen augit- und nephelin-syenite.
• 1893 - Nils Dunér, för Recherches sur la rotation du soleil.
• 1896 - Oskar Widman, för "afhandlingar om derivat af fenylhydrazin".
• 1897 - Alfred Elis Törnebohm, för "grunddragen af det centrala skandinaviens bergsbyggnad".
• 1898 - Klas Bernhard Hasselberg, för Untersuchungen der metalle im elektrischen flammenbogen.
• 1899 - Robert Thalén, för Sur la détermination absolue des longueurs d’onde de quelques raises du spectre solaire.
• 1900 - Vilhelm Bjerknes, för Über einen hydrodynamischen fundamentalsatz und seine anwendung besonders auf die mechanik der atmosphäre und des weltmeeres.
• 1901 - Ivar Bendixson, för Sur les couches définites par les équations différentielles.
• 1901 - Knut Ångström, för Intensité de la radiation solaire á Ténérifa.
• 1902 - Allvar Gullstrand, för Allgemeine theorie der monochromatischen aberrationen und ihre nächsten ergebnisse für die ophthalmologie.
• 1902 - Östen Bergstrand, för "astrofotografiska arbeten utgifna 1896-1900".
• 1904 - Daniel Strömholm, för "afhandlingar öfver dubbelsalter af kvicksilfverklorid och superjodid".
• 1904 - Ivar Fredholm, för Sur une classe d’équations fonctionelles.
• 1905 - Carl Charlier, för Die mechanik des himmels.
• 1906 - Johan Sandström, för "den praktiska tillämpningen af den bjerknesska cirkulationsteorien på meteorologiska och hydrografiska problem".
• 1907 - Hugo von Zeipel, för "två astronomiska arbeten".
• 1908 - Gustaf Granqvist, för "arbeten öfver den elektriska ljusbågen".
• 1908 - Nils Dunér, för Über die rotation der sonne.
• 1909 - Hans von Euler-Chelpin, för hans studier i "växtkemi, dess grunder och resultat".
• 1910 - Per Holmquist, för Studien über granite von Schweden.
• 1911 - The Svedberg, för Über einen neuen beweis für die körperliche existens der moleküle, 1-3.
• 1912 - Albert Atterberg, för "studier öfver jordanalyser".
• 1913 - Carl Wilhelm Oseen, för Sur les formules de green généralisées qui se présentent en l’hydrodynamique.
• 1914 - Hugo von Zeipel, för Recherches sur la constitution des amas globulaires.
• 1915 - Carl Charlier, för "arbeten på matematikens och astronomiens område".
• 1917 - Carl Charlier, för "för arbeten över stjärnstatistiken".
• 1917 - Adolf Magnus Johansson, för Eine neue formel für berechnung von serien in linienspektren.
• 1918 - John Gotthard Palmgren, för Die Eulysite von Södermanland.
• 1918 - Bror Holmberg, "för stereokemiska undersökningar".
• 1919 - Magnus Nyrén, för Mouvement propre de 633 étoiles.
• 1921 - Carl Wilhelm Oseen, för Versuch einer kinetischen theorie der kristallinischen flüssigkeiten, I-II.
• 1924 - Karl Albert Vesterberg, "för arbeten över silikaternas kemi samt över hartssyror".
• 1926 - Walter Gyllenberg, för Katalog von 11800 Sternen der Zone +35° bis +40° ag Lund.
• 1927 - Torsten Carleman, för Les fonctions quasi analytiques.
• 1928 - David Enskog, "för hans bidrag till den kinetiska teorin för vätskor och gaser".
• 1929 - Ivar Waller, "för arbeten över rötngenstrålarnas interferens och dispersionsteori".
• 1930 - Karl Myrbäck, "för arbeten om kornäggvitan och dess omvandlingar".
• 1931 - Yngve Öhman, för Spectrophotometric studies of B, A and F type stars.
• 1934 - Erik Hulthén, "för undersökningar över deuteridernas bandspektra".
• 1935 - Erik Holmgren, "för arbeten rörande värmeledningsekvationen och därmed sammanhängande frågor".
• 1936 - Gunnar Malmquist, "för undersökningar inom stjärnstatistiken och i samband därmed utförda fotometriska bestämningar av ljusstyrka och färg hos stjärnor med hög galaktisk latitud".
• 1937 - Helge Löfquist, "för synnerligen betydelsefull verksamhet inom området för järnets metallurgi".
• 1940 - Fritz Carlson, "för arbeten inom den analytiska talteorin".
• 1941 - Erik Jorpes, "för undersökningar över heparinets kemi och utförandet av heparinbehandling vid blodpropp".
• 1942 - Bertil Lindblad, "för undersökningar över de extragalktiska nebulosorna".
• 1943 - Yngve Öhman, "för astrofysiska undersökningar, särskilt instrumentkonstruktioner baserade på ljusets polarisation".
• 1945 - Einar Lindholm, "för undersökningar över spektrallinjers breddning och förskjutning".
• 1946 - Stig Claesson, för Studies on adsorption and adsorption analysis with special reference to homologous series.
• 1947 - Arne Beurling, "för Études sur un problème de majoration jämte senare arbeten inom de analytiska funktionernas teori".
• 1948 - Bengt Edlén, "för undersökningar över de högjoniserade atomernas spektra och identifiering av linjer i Wolf-Royets, β-stjärnornas och solkoronans spektrum".
• 1949 - Carl Schalén, "för praktiska och teoretiska undersökningar av den interstellära materiens konstitution".
• 1950 - Östen Bergstrand, "för precisionsbestämning av ljusets hastighet och därpå grundad utveckling av den geodetiska mätmetodiken".
• 1951 - Otto Frostman, "för arbeten i potentialteorien".
• 1952 - Lars Gårding, "för arbeten rörande partiella differentialekvationer".
• 1953 - Bertil Lindblad, "för hans fotometriska metod att medelst kinematografisk registrering av solrandens s.k. Flashspektrum exakt bestämma en total solförmörkelses början och slut".
• 1954 - Torkel Wallmark, för Space-charge deflection, a new principle for the control of current in electron tubes.
• 1955 - Lennart Carleson, "för hans matematiska arbeten, främst inom teorien för analytiska funktioner".
• 1956 - Ingvar Lindqvist, "för utförande av röntgenkristallografiska undersökningar av vissa dipeptider".
• 1957 - Lars Hörmander, "för hans arbeten rörande differentialoperatorer".
• 1958 - Einar Stenhagen, "för hans arbeten rörande högre fettsyror".
• 1959 - Jöran Ramberg, "för hans spektralfotometriska arbeten angående vintergatans struktur".
• 1960 - Åke Pleijel, "för hans matematiska arbeten inom egenvärdesteorien samt för hans redigering av Torsten Carlemans samlade skrifter".
• 1963 - Mats Hillert, "såsom en uppskattning av dennes omfattande och väsentliga bidrag, teoretiska och experimentella, till förståelsen av reaktionsmekanismen i metaller, särskilt stål, vid nybildning, tillväxt och upplösning av fasta faser".
• 1964 - Bertil Aldman, "för hans omfattande, av stor omsorg, kritiskt iakttagande och betydande kunnighet präglade arbeten inom trafiksäkerhetsforskningen, redovisade särskilt i avhandlingen ’Biodynamic studies on impact protection’, 1962 vilken bl a på ett förtjänstfullt sätt".
• 1965 - Jaak Peetre, "för hans insatser inom teorien för differentialoperatörer".
• 1966 - Christer Lech, "för hans djupgående algebraiska undersökningar".
• 1967 - Karl-Erik Larsson, "för hans arbeten över spridningen av långsamma, ’kalla’, neutroner vid passage genom fasta kroppar och vätskor, med betydelsefulla resultat beträffande dessas struktur och egensvängningar".
• 1968 - Erik Nilsson, "för hans mångåriga kvartärgeologiska forskningsinsats, med resultat som på senaste år särskilt framlagts i det stora arbetet om södra Sveriges senkvartära historia, geokronologi, issjöar och landhöjningar".
• 1969 - Mårten Landahl, "för hans arbeten inom gasdynamiken, särskilt gällande företeelserna vid trans- och supersoniska hastigheter, och hans bidrag till förståelsen av tekniskt betydelsefulla hydrodynamiska stabilitetsfenomen".
• 1970 - Ingmar Bergström, "för hans arbeten rörande kärnreaktioner med tunga joner, nya bidrag beträffande den s k kanaliseringseffekten i kristallglitter samt beträffande högexciterade tillstånd hos atomer bildade vid jonstrålepassage genom folier".
• 1971 - Heinz Jacobinski, "för hans betydelsefulla arbeten inom algebra, särskilt icke-kommutativ algebra".
• 1972 - Bengt Hultqvist, "för hans forskningsinsatser inom geokosmofysiken, med särskilt beaktade av under hans ledning utförda, raket- och sattelitburna egna experiment".
• 1973 - Yngve Domar, "för hans under en följd av år publicerade matematiska arbeten inom harmonisk analys".
• 1974 - Per Ahlberg, "för hans avhandling ’New Structures, Reactions, Mechanisms and Methods in Carbonium Ion an[d] Carbanion Chemistry’".
• 1975 - Ludwik Liszka, "för hans forskning rörande icke hörbart ljud med låga svängningstal".
• 1976 - Hans Vink, "för hans termodynamiska studier av makromolekylära lösningar".
• 1977 - Arne Ardeberg, "som belöning och understöd av hans forskningsinsattser om de heta stjärnorna och de Magellanska Molnens astrofysik".
• 1978 - Eric Welin, "för insatser rörande radiometrisk datering av Sveriges berggrund".
• 1979 - John O. Thomas, "för experimentell bestämning av elektrontäthetsfördelning i kristallina ämnen".
• 1980 - Bengt Gustafsson, "för hans betydelsefulla och internationellt uppmärksammade arbeten över stjärnatmosfärer".
• 1981 - Lennart Lindberg, "för utveckling av överlägsen experimentell tekcik och med denna gjorda upptäckter av nya plasmafysikaliska fenomen".
• 1982 - Dan Laksov, "för hans betydelsefulla arbeten inom algebraisk geometri speciellt antalsgeometri".
• 1982 - Lars Inge Hedberg, "för hans arbeten inom approximationsteorin, speciellt hans lösningar av spektralsyntesproblem för Sobolevrum".
• 1983 - Sigward Nilsson, "för hans ingående forskningar rörande antiproton-rekationer".
• 1983 - Rickard Lundin, "för hans undersökningar av magnetosfärens jonsmmansättning".
• 1984 - Göran Lindblom, "för hans spektroskopiska undersökningar över modellsystem för biologiska membraner".
• 1985 - Björn Engquist, "för hans arbeten inom numerisk behandling av partiella differentialekvationer".
• 1985 - Torsten Ekdahl, "för hans stora insatser i algebraisk geometri".
• 1986 - Roland Tellgren, "för hans insatser för svensk neutronforskning och hans grundläggande studier av vätebundna system".
• 1987 - Arne Meurman, "för hans arbeten inom teorin för ändliga enkla grupper speciellt rörande monstergruppen".
• 1988 - Nils Åslund, "för hans utveckling av det datorstödda konfokala mikroskopet".
• 1989 - Leif Arkeryd, "för viktiga insatser inom gaskinetiken och teorin för dynamiska system".
• 1989 - Gert Almkvist, "för viktiga insatser inom bl. a. invariantteorin, representationsteorin, kombinatoriken och den homologiska algebran".
• 1990 - Anders Winnberg och Aage Sandqvist, "för deras arbeten beträffande utforskning av Vintergatans centrala regioner".
• 1991 - Lars Brink, "för hans insatser inom ett område av den matematiska fysiken, den s.k. strängteorin och supergravitationen".
• 1992 - Anders Björner, "för hans viktiga forskningsresultat inom algebraisk kombinatorik".
• 1993 - Göran Marklund, för "hans framstående vetenskapliga och organisatoriska insatser inom svensk rymdforskning".
• 1995 - Sveneric Johansson, "för hans gränsöverskridande arbeten inom atomfysik och astrofysik, särskilt högupplösande stjärnspektroskopi med uttnyttjande av The Hubble Space Telescope".
• 1996 - Gottfried Otting, "för hans studier av makromolekylers vatteninteraktion med NMR-metodik, t ex genom undertryckning av radiation damping eller selektiv excitation".
• 1996 - Peter Konradsson, "för hans arbeten inom glykosidsyntes, omfattande dess mekanism, nya syntesmetoder och framställning av biologiskt aktiva föreningar".
• 1997 - Henrik Cederqvist, "för hans experimentella undersökningar rörande kollisioner mellan högt laddade joner och fullerener".
• 1997 - Kjell Eriksson, "för hans arbeten rörande stjärnatmosfären".
• 1998 - Bo Sundsborg, och Ulf Danielsson, "för deras avgörande insatser inom forskningen om modern supersträngteori".
• 1999 - Mikael Akke, för "hans arbeten rörande nya NMR (kärnmagnetisk resonans) spektroskopiska metoder att studera biomolekylär dynamik på mikro/millisekund-tidsskalan".
• 2000 - Eva Lindroth, för "teoretiska insatser inom atomfysik".
• 2000 - Kurt Johansson, för "teoretiska insatser inom atomfysik".
• 2001 - Thierry Coquand, "för hans arbeten inom gränsområdet mellan matematik och datalogi och speciellt för hans lösning av Borels måttproblem".
• 2001 - Olle Eriksson, "för hans betydande insatser för den kvantitativa förståelsen av anisotropa magnetiska egenskaper".
• 2002 - Gösta Gustafsson och Bo Andersson, "för Lundamodellen för elementarpartiklar".
• 2003 - Stanislav Barabash, "för sina teoretiska arbeten och framgångsrika rymdexperiment vid utforskandet av solsystemets fysik".
• 2005 - Johan Wästlund och Svante Linusson "för deras lösning av slumptilldelningsproblemet genom snillrika bevis för förmodanden av Parisi och Buck-Chan-Robbins".
• 2006 - Thomas Laurell, "för betydelsefulla upptäckter och uppfinningar inom elektrisk mätteknik, speciellt mikrosensorsystem".
• 2007 - Johan Åqvist, "för betydelsefulla teoretiska studier av dynamik av makromolekyler och dess funktionella betydelse".
• 2008 - David Haviland, "för hans rön beträffande utveckling av mesoskopisk fysik".
• 2009 - Pernilla Wittung-Stafshede, "för hennes betydelsefulla studier av proteinveckning ’in vitro’ och ’in vivo".
• 2010 - Mark Pearce, "för hans uppfinningsrikedom i instrumentutveckling som resulterat i nya, uppmärksammade rön om förekomsten av antimateria i den kosmiska strålningen".
• 2011 - Rajeev Ahuja, "för hans viktiga och internationellt uppmärksammade studier av elektronstrukturen hos kondenserade system under extremt höga tryck".
• 2012 - Christopher Wilson, "för hans demonstration av den dynamiska Casimireffekten med ett innovativt användande av SQUID-kretsar för att konstruera relativistiska randvillkor".
• 2013 - Kaj Nyström, "för hans arbeten inom icke-linjär harmonisk analys, speciellt studiet av p-Laplaceoperatorn för randvärdesproblem med låg regularitet".
• 2014 - Lars Liljestrand, "för hans banbrytande och innovativa uppfinning av en ultrasnabb och till högspänningslikströmsbrytare kopplad mekanisk frånskiljare som möjliggör ett högspänt likströmsnät".
• 2015 - Paul Barklem, "för hans nydanande kvantfysikaliska analys av stjärnspektra resulterande i precisionsmätningar av grundämneshalter i stjärnor, särskilt Vintergatans äldsta stjärnor".
• 2016 - Licheng Sun, "för hans insatser med organisk-syntetiska studier av solcellsmaterial, som lett till nya material vars tillämpning varit en viktig faktor för den starka svenska utvecklingen inom området".
• 2017 - Ulf Nilsson, "för hans forskning kring molekylär igenkänning av syntetiska substanser och naturliga biomolekyler som förenar fundamentala frågeställningar på molekylär nivå med kandidatstudier för nya läkemedelssubstanser".
• 2018 - Håkan Andreasson, "för hans matematiska analys av Einsteins ekvationer för allmän relativitetsteori med fysikaliskt realistiska materiemodeller".
• 2019 - Yaroslav Kvashnin, "för hans nyskapande materialmodellering med inriktning mot magnetism och stark elektronkorrelation".
• 2020 - Erik Wahlén, "för framstående insatser avseende icke-linjära partiella differentialekvationer, inte minst gällande vattenvågor".
• 2021 - Erik Lindahl, "för framstående beräkningskemiska insatser inom molekyldynamik och biomolekylstrukturers rekonstruktion".
• 2022 - Marcus Wilhelmsson, "för banbrytande forskning kring biomimetiska fluorescenta molekyler och deras nyttjande för utveckling av fluorescensbaserade studier av DNA och RNA".
• 2023 - Saroj Prasad Dash, "för hans banbrytande forskning kring spintronik i 2D-skikt i nya material, inte minst grafen, samt topologiska och magnetiska skikt".
• 2024 - Oliver Lindblad Petersen, "för fundamentalt ny matematisk förståelse av allmän relativitetsteori".
• 2025 - Anton Frisk Kockum, "för banbrytande upptäckter inom nya områden av kvantoptik: stora atomer, stark koppling mellan ljus och elektroner och teoretiska arbeten för utveckling av kvantdatorer".
• 2026 - Christian Glaser", för internationellt uppmärksammade forskningsinsatser inom radiodetektion av ultra-högenergetiska neutriner, med särskilt betydelsefulla bidrag inom realtidsanalys av data från isbaserade detektorer med stöd av maskininlärning".

• Wallmarkska priset på Kungliga Vetenskapsakademiens hemsida.