Wendy Brown
| Wendy Brown | |
Wendy Brown vid Berkeley, 2016. | |
| Född | 28 november 1955[1][2] (70 år) |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Princeton University, filosofie doktor, [3] Princeton University, masterexamen, [3] University of California, Santa Cruz, filosofie kandidat, [3] |
| Sysselsättning | Statsvetare[4], antropolog, kvinnosakspolitiker, universitetslärare, filosof |
| Arbetsgivare | Institute for Advanced Study[5] London School of Economics and Political Science[6][3] Princeton University (1980–1982)[3] Williams College (1983–1989)[3] University of California, Santa Cruz (1989–1999)[3] University of California, Berkeley (1999–)[3] European Graduate School (2016)[3] |
| Partner | Judith Butler[7] |
| Utmärkelser | |
| Guggenheimstipendiet (2017)[8] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences (2022)[9] | |
| Redigera Wikidata | |
Wendy Brown, född 28 november 1955, är en amerikansk professor i statsvetenskap vid University of California i Berkeley i USA. Brown disputerade 1983 vid Princeton University med en avhandling som gavs ut 1988 med titeln Manhood and politics: A feminist reading in political theory.
Biografi
Brown avlade sin fil.kand. i ekonomi och statsvetenskap vid University of Californa, Santa Cruz. Hon tog senare master- och doktorexamina i politisk filosofi vid Princeton University. Hon verkade som föreläsare vid Williams College och UC Santa Cruz fram till att hon 1999 antogs till en tjänst vid UC Berkeley.[10]
Vid Berkeley har hon i första hand föreläst i politisk och kritisk teori. Hon är även eller har varit fakultetsmedlem vid avdelningen för retorik, den för rättsvetenskap och socialpolitik, men även delaktig i projekt med satsningar för kvinnor, genus och sexualitet samt tidigmoderna studier.[10]
Tänkande och idéer
I sitt författarskap använder Wendy Brown en mängd teoretiska influenser. Dessa kommer främst från Marx och Foucault, men även från Weber, Nietzsche, Marcuse, kulturvetenskap, feministisk, queer- och postkolonial teori.
Wendy Brown försöker i sitt författarskap analysera förutsättningarna för politisk förändring. Hon ser samtidigt tydligt hur detta motstånd ofta har begränsad förändringspotential och lätt producerar och upprätthåller ras-, etnicitets-, köns- och sexualitetsmaktsordningarna.[11] I sin bok States of Injury kritiserar hon hur försöken (av Catharine MacKinnon och andra) att förbjuda hatpropaganda och pornografi permanentar ett offerskap och hjälplöshet som är beroende av statens skydd.[12]
Privatliv
Brown bodde 2016 tillsammans med sin partner, den feministiska tänkaren Judith Butler, och deras son.[13]
Bibliografi
- 1988: Manhood and politics: A feminist reading in political theory
- 1995: States of injury: Power and freedom in late modernity
- 2001: Politics out of history
- 2005: Edgework: Essays on knowledge and politics
- 2006: Regulation Aversion: Tolerance in the Age of Identity and Empire
- 2008: Att vinna framtiden åter
- 2011: Inhägnade stater, avtagande suveränitet
- 2015: Undoing the Demos
Referenser
- ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w64t9x2t, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Babelio, Babelio författar-ID: 68540.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 läs online, polisci.berkeley.edu , läst: 26 april 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1421563887749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.ias.edu .[källa från Wikidata]
- ↑ Steve Chen, Chad Hurley & Jawed Karim, Youtube, YouTube-videoidentifikator: eHvGsKXqL8s, läst: 2 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, english.elpais.com .[källa från Wikidata]
- ↑ Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: wendy-brown.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.amacad.org .[källa från Wikidata]
- 1 2 ”Wendy Brown - Rhetoric Department”. rhetoric.berkeley.edu. Arkiverad från originalet den 3 september 2023. https://web.archive.org/web/20230903200111/https://rhetoric.berkeley.edu/people/wendy-brown/. Läst 3 september 2023.
- ↑ Brännström, Leila och Torshälla, Sofie (2015). Samtida politisk teori. Tankekraft. sid. 85-101. ISBN 978-91-88203-05-2. OCLC 942207300. https://www.worldcat.org/oclc/942207300. Läst 18 maj 2021
- ↑ Wendy Brown (26 juli 1995). ”States of Injury: Power and Freedom in Late Modernity” (på engelska). philpapers.org. https://philpapers.org/rec/BROSOI. Läst 3 september 2023.
- ↑ Fischer, Molly (21 juni 2016). ”Think Gender Is Performance? You Have Judith Butler to Thank for That.” (på engelska). The Cut. http://www.thecut.com/2016/06/judith-butler-c-v-r.html. Läst 3 september 2023.
.jpg)