Wendy Brown

Wendy Brown
Wendy Brown vid Berkeley, 2016.
Född28 november 1955[1][2] (70 år)
Medborgare iUSA
Utbildad vidPrinceton University, filosofie doktor, [3]
Princeton University, masterexamen, [3]
University of California, Santa Cruz, filosofie kandidat, [3]
SysselsättningStatsvetare[4], antropolog, kvinnosakspolitiker, universitetslärare, filosof
ArbetsgivareInstitute for Advanced Study[5]
London School of Economics and Political Science[6][3]
Princeton University (1980–1982)[3]
Williams College (1983–1989)[3]
University of California, Santa Cruz (1989–1999)[3]
University of California, Berkeley (1999–)[3]
European Graduate School (2016)[3]
PartnerJudith Butler[7]
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (2017)[8]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences (2022)[9]
Redigera Wikidata

Wendy Brown, född 28 november 1955, är en amerikansk professor i statsvetenskap vid University of California i Berkeley i USA. Brown disputerade 1983 vid Princeton University med en avhandling som gavs ut 1988 med titeln Manhood and politics: A feminist reading in political theory.

Biografi

Brown avlade sin fil.kand. i ekonomi och statsvetenskap vid University of Californa, Santa Cruz. Hon tog senare master- och doktorexamina i politisk filosofi vid Princeton University. Hon verkade som föreläsare vid Williams College och UC Santa Cruz fram till att hon 1999 antogs till en tjänst vid UC Berkeley.[10]

Vid Berkeley har hon i första hand föreläst i politisk och kritisk teori. Hon är även eller har varit fakultetsmedlem vid avdelningen för retorik, den för rättsvetenskap och socialpolitik, men även delaktig i projekt med satsningar för kvinnor, genus och sexualitet samt tidigmoderna studier.[10]

Tänkande och idéer

I sitt författarskap använder Wendy Brown en mängd teoretiska influenser. Dessa kommer främst från Marx och Foucault, men även från Weber, Nietzsche, Marcuse, kulturvetenskap, feministisk, queer- och postkolonial teori.

Wendy Brown försöker i sitt författarskap analysera förutsättningarna för politisk förändring. Hon ser samtidigt tydligt hur detta motstånd ofta har begränsad förändringspotential och lätt producerar och upprätthåller ras-, etnicitets-, köns- och sexualitetsmaktsordningarna.[11] I sin bok States of Injury kritiserar hon hur försöken (av Catharine MacKinnon och andra) att förbjuda hatpropaganda och pornografi permanentar ett offerskap och hjälplöshet som är beroende av statens skydd.[12]

Privatliv

Brown bodde 2016 tillsammans med sin partner, den feministiska tänkaren Judith Butler, och deras son.[13]

Bibliografi

  • 1988: Manhood and politics: A feminist reading in political theory
  • 1995: States of injury: Power and freedom in late modernity
  • 2001: Politics out of history
  • 2005: Edgework: Essays on knowledge and politics
  • 2006: Regulation Aversion: Tolerance in the Age of Identity and Empire
  • 2008: Att vinna framtiden åter
  • 2011: Inhägnade stater, avtagande suveränitet
  • 2015: Undoing the Demos

Referenser

  1. ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w64t9x2t, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Babelio, Babelio författar-ID: 68540.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 läs online, polisci.berkeley.edu , läst: 26 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1421563887749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  5. ↑ läs online, www.ias.edu .[källa från Wikidata]
  6. ↑ Steve Chen, Chad Hurley & Jawed Karim, Youtube, YouTube-videoidentifikator: eHvGsKXqL8s, läst: 2 februari 2020.[källa från Wikidata]
  7. ↑ läs online, english.elpais.com .[källa från Wikidata]
  8. ↑ Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: wendy-brown.[källa från Wikidata]
  9. ↑ läs online, www.amacad.org .[källa från Wikidata]
  10. 1 2 ”Wendy Brown - Rhetoric Department”. rhetoric.berkeley.edu. Arkiverad från originalet den 3 september 2023. https://web.archive.org/web/20230903200111/https://rhetoric.berkeley.edu/people/wendy-brown/. Läst 3 september 2023.
  11. ↑ Brännström, Leila och Torshälla, Sofie (2015). Samtida politisk teori. Tankekraft. sid. 85-101. ISBN 978-91-88203-05-2. OCLC 942207300. https://www.worldcat.org/oclc/942207300. Läst 18 maj 2021
  12. ↑ Wendy Brown (26 juli 1995). ”States of Injury: Power and Freedom in Late Modernity” (på engelska). philpapers.org. https://philpapers.org/rec/BROSOI. Läst 3 september 2023.
  13. ↑ Fischer, Molly (21 juni 2016). ”Think Gender Is Performance? You Have Judith Butler to Thank for That.” (på engelska). The Cut. http://www.thecut.com/2016/06/judith-butler-c-v-r.html. Läst 3 september 2023.

Externa länkar