Wilhelm von Haidinger
| Wilhelm von Haidinger | |
Wilhelm von Haidinger, 1844. | |
| Född | Wilhelm Karl Haidinger 5 februari 1795[1][2][3] Wien[3][4][5] |
|---|---|
| Död | 19 mars 1871[2][6][7] (76 år) Wien[8][5][9] |
| Begravd | Zentralfriedhof Wien |
| Medborgare i | Kejsardömet Österrike |
| Utbildad vid | Wiens universitet |
| Sysselsättning | Fysiker, geolog[5], mineralog[5][5], optiker[10] |
| Utmärkelser | |
| Hedersledamot av Physikalischer Verein (1846) Riddare av Albrektsorden (1854)[11] Utländsk ledamot av Royal Society (1856)[12] Maximiliansorden för konst och vetenskap (1857) Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
| Namnteckning | |
![]() | |
| Redigera Wikidata | |
Wilhelm Karl Ritter von Haidinger, född 5 februari 1795 i Wien, död där 19 mars 1871, var en österrikisk mineralog, son till mineralogen Karl Haidinger (1756–1797).
Biografi
Haidinger gjorde 1822–1827 mineralogiska studieresor i västra, södra och norra Europa och verkade 1827–1840 som ledare för sina bröders porslinsfabrik, i Elbogen, Böhmen, utan att åsidosätta sin forskning. Han efterträdde 1840 Friedrich Mohs som föreståndare för mineraliesamlingen i Wien. Åren 1843–1849 höll han offentliga föreläsningar i sin vetenskap och var 1849–1868 chef för den genom hans ihärdiga strävanden stiftade Geologische Reichsanstalt, som genom hans verksamhet vann erkännande i hela den vetenskapliga världen.
Enbart i Österrikiska vetenskapsakademiens publikationer offentliggjorde han 1847–1869 mer än 220 avhandlingar och i den av honom grundlagda Naturvetenskapsvännernas förenings "Naturwissenschaftliche Abhandlungen" (1847–1850) och "Berichte" (1847–1850), vilka han redigerade, över 150 artiklar. Därjämte utgav han flera större arbeten, såsom Bericht über die Mineraliensammlung der Hofkammer (1843) och Handbuch der bestimmenden Mineralogie (1845–1846). Bland hans viktigaste arbeten kan nämnas undersökningar över mineralens så kallade pseudomorfoser och optiska egenskaper, bearbetning av Mohs mineralogiska system, en geologisk översiktskarta över Österrike, studier över pleokroiska kristaller och ljusets polarisation, forskning om meteoriter och så vidare Han strävade särskilt efter att införa en fast nomenklatur inom mineralogin.

Haidinger var den förste som lade märke till att det mänskliga ögat har en viss förmåga att avgöra om ljus är polariserat, och också vilken polarisationsriktningen är för polariserat ljus. Det fenomen han upptäckte, kallat Haidingers polarisationsknippe, är en ytterst svag subjektiv bild, som ser ut som en propeller som är utsträckt i den riktning som ljusvågens magnetiska komponent har. Man kan iaktta den om man när solen står lågt hastigt riktar blicken högt upp mot den klara himlen, eller om man betraktar en vit yta på en LCD-bildskärm och samtidigt vickar huvudet åt vänster och höger. Förklaringen till fenomenet är att det i ögats gula fläck finns blåkänsliga tappar som innehåller koncentriskt orienterade molekyler av xantofyll. Deras konjugerade dubbelbindningar erbjuder elektroner rörelsemöjlighet bara i vissa specifika riktningar och omöjliggör därför ljusutbredning för vissa polarisationsplansorienteringar.
Haidinger blev 1842 korresponderande medlem av Preussiska vetenskapsakademin och invaldes 1858 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Utmärkelser
- Hedersledamot av Physikalischer Verein, 1846
- Riddare av Albrektsorden, 1854[11]
- Utländsk ledamot av Royal Society, 20 november 1856[12]
Maximiliansorden för konst och vetenskap, 1857
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Källor
- Haidinger, Wilhelm Karl von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Noter
- ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w69w0wf5, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: haidinger-wilhelm-karl, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Haidinger, Wilhelm, vol. 7, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 208.[källa från Wikidata]
- ↑ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: wilhelm-von-haidinger, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 läs online, tnk.krakow.pl , läst: 30 augusti 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 25132.[källa från Wikidata]
- ↑ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 24085.[källa från Wikidata]
- ↑ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: wilhelm-von-haidinger.[källa från Wikidata]
- ↑ flera författare, Biographisches Lexikon zur Geschichte der böhmischen Länder, R. Oldenbourg Verlag och Collegium Carolinum, och , Biographisches Lexikon zur Geschichte der böhmischen Länder-ID: 4704, läst: 27 oktober 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: nlk20000087902, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- 1 2 Wiener Zeitung, 27 december 1854, läs online .[källa från Wikidata]
- 1 2 List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 152, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
|
_(cropped).jpg)
.jpg)