William Whewell
Whilliam Whewell, född 24 maj 1794, död 6 mars 1866, var en brittisk forskare och filosof.
Whewell var 1828-32 professor i mineralogi och 1838-55 i moralfilosofi vid Cambridges universitet. Han bidrog kraftigt till reformerandet av den matematiska undervisningen i Cambridge samt till införandet av praktisk filosofi och naturvetenskaper som läroämnen. Han författade bland annat Astronomy and general physics, considered in reference to natural theology (1833, ny upplaga 1864; svensk översättning "Astronomi och allmän physik", 1842), History of the inductive sciences (1837; 3:e upplagan 1857), Philosophy of the inductive sciences (1840; i omarbetad form, 3 delar, 1858-60), utgörande en kunskapslära, som hävdade om Kants erinrande idéer och därigenom bröt med den engelska filosofins empiriska grundriktning, samt Elements of morality, including polity (1845; 3:e upplagan 1854), Lectures on systematic morality (1846) och Lectures on the history of moral philosophy in England (1852; 3:e upplagan 1862), i vilka han intar en intuitionistisk moralisk ståndpunkt. Därjämte översatte han Grotius De jure belli et pacis (1853), Goethes Hermann und Dorothea med mera.
Källor
- Whewell, William i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Noter
- 1 2 MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/William-Whewelltopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6hx1g56, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
- ↑ Union List of Artist Names, 26 april 2011, ULAN: 500256011, läst: 14 april 2019.[källa från Wikidata]
- ↑ Find a Grave.[källa från Wikidata]
- ↑ Cambridge alumn-ID: WHWL811W.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1186321167749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: whewellw, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Past Presidents (på engelska), Geological Society of London, läs online, läst: 18 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, books.google.co.uk .[källa från Wikidata]
- 1 2 läs online, upittpress.org .[källa från Wikidata]
- ↑ The Peerage person-ID: p12131.htm#i121308, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 läs online, catalogues.royalsociety.org .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.amacad.org .[källa från Wikidata]
|
