William Whewell

William Whewell
Född24 maj 1794[1][2][3]
Lancaster[4], Storbritannien
Död6 mars 1866[1][2][3] (71 år)
Cambridge[5][4]
BegravdTrinity College Chapel[6]
kartor
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidTrinity College, [7][4]
Lancaster Royal Grammar School, [4]
Dallam School, [4]
SysselsättningNationalekonom, matematiker[8], geolog, teolog, konsthistoriker[9], universitetslärare, filosof, författare[10], fysiker, historiker
Befattning
Ordförande för Geological Society of London (1837–1839)[11]
Dekanus, Trinity College (1841–1866)
Ordförande för British Science Association (1841–1842)[12]
Master of Trinity College, Cambridge (1841–1866)
ArbetsgivareTrinity College (1817–1828)[4][13]
Universitetet i Cambridge (1828–1866)[4][13]
MakaCordelia Marshall
(g. 1841–1855, döden)[4]
Everina Frances Ellis
(g. 1858–1865, döden)[14][4]
Utmärkelser
Chancellor's Gold Medal (1814)[4]
Smith's Prize (1816)[4]
Fellow of the Royal Society (1820)[15]
Royal Medal (1837)[15]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences (1847)[16]
Bakerföreläsningen (1848)[15]
Redigera Wikidata

Whilliam Whewell, född 24 maj 1794, död 6 mars 1866, var en brittisk forskare och filosof.

Whewell var 1828-32 professor i mineralogi och 1838-55 i moralfilosofi vid Cambridges universitet. Han bidrog kraftigt till reformerandet av den matematiska undervisningen i Cambridge samt till införandet av praktisk filosofi och naturvetenskaper som läroämnen. Han författade bland annat Astronomy and general physics, considered in reference to natural theology (1833, ny upplaga 1864; svensk översättning "Astronomi och allmän physik", 1842), History of the inductive sciences (1837; 3:e upplagan 1857), Philosophy of the inductive sciences (1840; i omarbetad form, 3 delar, 1858-60), utgörande en kunskapslära, som hävdade om Kants erinrande idéer och därigenom bröt med den engelska filosofins empiriska grundriktning, samt Elements of morality, including polity (1845; 3:e upplagan 1854), Lectures on systematic morality (1846) och Lectures on the history of moral philosophy in England (1852; 3:e upplagan 1862), i vilka han intar en intuitionistisk moralisk ståndpunkt. Därjämte översatte han Grotius De jure belli et pacis (1853), Goethes Hermann und Dorothea med mera.

Källor

Noter

  1. 1 2 MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/William-Whewelltopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6hx1g56, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Union List of Artist Names, 26 april 2011, ULAN: 500256011, läst: 14 april 2019.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Find a Grave.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Cambridge alumn-ID: WHWL811W.[källa från Wikidata]
  8. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1186321167749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  9. ↑ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: whewellw, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
  10. ↑ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ↑ Past Presidents (på engelska), Geological Society of London, läs online, läst: 18 februari 2019.[källa från Wikidata]
  12. ↑ läs online, books.google.co.uk .[källa från Wikidata]
  13. 1 2 läs online, upittpress.org .[källa från Wikidata]
  14. ↑ The Peerage person-ID: p12131.htm#i121308, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  15. 1 2 3 läs online, catalogues.royalsociety.org .[källa från Wikidata]
  16. ↑ läs online, www.amacad.org .[källa från Wikidata]