Wisemen

Wisemen är en svensk huliganfirma associerad med IFK Göteborg. Wisemen är en av de till antalet största fotbollsfirmorna i Sverige,[1] tillsammans med Firman Boys (AIK), Djurgårdens fina grabbar (Djurgårdens IF) och Kompisgänget Bajen (Hammarby IF).

Organisationen är sedan 2026 klassificerad av Polisen som ett kriminellt nätverk.[2][3]

Historia

I mitten av 1990-talet började Wisemen organisera sig, som motvikt till att de tre Stockholmsklubbarnas supportrar kunde härja fritt i Göteborg vid denna tidpunkt. Dessa dominerade bland huliganfraktionerna i Sverige under 1980- och större delen av 90-talet.[4] IFK Göteborgsupportrar som var trötta på att bli attackerade och få se sin stad sönderslagen gick ihop för att kunna mäta sina krafter med Stockholmsklubbarna.

Åren 1996-1997 var fyllda med drabbningar mellan Stockholm- och Göteborgsligister men främst gjorde Wisemen sig kända i supporterkretsar den 19 april 1998, då man för första gången reste till Stockholm och attackerade Hammarby IF:s supportrar[4].

Sin mediala debut gjorde Wisemen den 15 juni 2001 i samband med EU-toppmötet i Göteborg och de så kallade Göteborgskravallerna. En grupp på 10-15 personer angrep då Reclaim the City-anhängare på Vasaplatsen. Anledningen sades vara att man ville "försvara Göteborg" efter att staden låg i spillror sen föregående dags kravaller. Detta bidrog till att starta det tumult som ledde till att demonstranten Hannes Westberg blev skjuten av en polisman.[5][6]

Den 27 augusti 2001 blev ett antal Hammarby-supportrar på väg mot en match på Ullevi i Göteborg attackerade av ett 40-tal medlemmar ur Wisemen beväpnade med bland annat metallrör, vägkoner och biljardkulor placerade i strumpor. En supporter spräckte skallen och hamnade i koma, och vårdades två veckor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Elva av angriparna åtalades senare i vad som då kallades "den största genomlysningen av huligankulturen någonsin i Sverige".[7] Dock friades samtliga i Göteborgs tingsrätt.[8][9]

Den 29 juli 2002 blev Wisemen-medlemmen Tony Deogan det första dödsoffret i Sverige med koppling till idrottsrelaterat våld. Efter ett planerat slagsmål mot Firman Boys i Högalidsparken i Stockholm misshandlades Deogan. Han fördes först till Södersjukhuset och senare till Karolinska Universitetssjukhuset med svåra skallskador. En kort tid därefter föll han i koma och förklarades slutligen hjärndöd den 2 augusti.

Referenser

Noter

  1. ↑ https://www.dn.se/sport/har-finns-huliganerna-hammarby-har-flest/
  2. ↑ Laul, Robert (10 mars 2026). ”Polisen pekar ut huliganer och ultras som kriminella nätverk”. Göteborgsposten. Arkiverad från originalet den 10 mars 2026. http://archive.today/2026.03.10-150010/https://www.gp.se/sport/fotboll/polisen-pekar-ut-huliganer-och-ultras-som-kriminella-natverk.d2fd6f8d-0ff3-4069-b4e4-48eb53dce28e.
  3. ↑ Polisen. ”Risksupportergrupperingar blir kriminella nätverk”. Arkiverad från originalet den 10 mars 2026. http://archive.today/2026.03.10-150101/https://polisen.se/aktuellt/nyheter/vast/2026/mars/risksupportergrupperingar-blir-kriminella-natverk/. Läst 10 mars 2026.
  4. 1 2 Höglund, Johan (2005). En av grabbarna. Stockholm: MMG Books. sid. 179–181. ISBN 91-975367-1-7
  5. ↑ Bohlin, Rebecka (nr 28, 2001). ”17 åtalade för Göteborgskravaller”. Arbetaren. Arkiverad från originalet den 27 juli 2006. https://web.archive.org/web/20060727223725/http://www.arbetaren.se/2001/28/nyhet3.html. URL läst 2006-12-13.
  6. ↑ Svensson, Anders (2001). ”Anders Svenssons rapport”. Folkrörelsestudiegruppen. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927015703/http://www.folkrorelser.nu/gbg2001/svensson-handelserna.html. Läst 13 december 2006.
  7. ↑ Larsson, Arne (5 mars 2003). ”Dom faller i huliganmålet”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2005. https://web.archive.org/web/20051027121504/http://www.gp.se/gp/road/Classic/shared/printArticle.jsp?d=100&a=119611. URL läst 2006-12-13.
  8. ↑ Olsson, Lena (7 mars 2003). ”24-åring invalid - huliganerna frias”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2003. https://web.archive.org/web/20031015110916/http://www.aftonbladet.se/vss/sport/story/0,2789,272814,00.html. URL läst 2006-12-13.
  9. ↑ Wagner, Michael (14 januari 2003). ”"Det värsta jag varit med om"”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 11 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050311134223/http://www.aftonbladet.se/vss/sport/story/0,2789,250698,00.html. URL läst 2006-12-13.

Externa länkar