Zolpidem

Strukturformel för zolpidem.
Stilnoct.

Zolpidem är ett läkemedel av typen bensodiazepinliknande preparat med indikation kortvarig behandling vid svåra sömnbesvär.[1]

Zolpidem är ett sömnmedel av sorten bensodiazepinliknande preparat, vilket i likhet med bensodiazepiner påverkar ett system i hjärnan som kallas för GABA-receptorsystemet. GABA är ett ämne i kroppen som har en lugnande, ångestdämpande och sömngivande verkan. Zolpidem förstärker GABA:s sömngivande effekt.[1]

Risk för tillvänjning och beroende föreligger. Zolpidem är narkotikaklassad och ingår i förteckning P IV i 1971 års psykotropkonvention samt i förteckning IV i Sverige.[2]

Användning

Läkemedelsbehandling vid sömnbesvär har liten effekt.[3] En stor del av den upplevda effekten är placeboeffekt.[3] Bensodiazepinliknande preparat som zolpidem förkortar i genomsnitt insomningstiden med 20 minuter vid insomni.[4] Inget bensodiazepinliknande preparat har visat kliniskt signifikant förlängd total sömntid (som anges till minst 30 minuter).[5]

Användning av zolpidem i mer än 28 dagar överskrider vad som är vetenskapligt belagt.[6] Långtidsbehandling med zolpidem är inte rekommenderat på grund av att det inte finns evidens för effekt och på grund av risken för beroende och toleransutveckling.[3][6]

Biverkningar

Dåsighet och muntorrhet är vanliga biverkningar. En vanlig biverkning för personer som varit vakna under påverkan av zolpidem är minnesluckor, till exempel att personen glömmer bort uppvaknanden under natten.[7] Hallucinationer vid sådana tillfällen kan också förekomma. Läkemedlet kan i sällsynta fall leda till beteendestörningar, till exempel aggressivitet.[1] Zolpidem är mer biverkningsbenägen än zopiklon.[7]

Zolpidem kan ge biverkningar som dagtrötthet, fallrisk och nedsatt kognition,[3] samt försämrad körförmåga/bilkörning nästföljande dag.[6] Sömnen kan paradoxalt försämras vid långtidsanvändning, på grund av toleransutveckling.[3] Risken för toleransutveckling är hög.[8] Tolerans utvecklas efter användning i dagar till veckor,[6] och risken för beroende vid användning mer än några veckor är hög.[6]

Namn

Zolpidem marknadsförs i Sverige under handelsnamnet Stilnoct.

Referenser

  1. 1 2 3 FASS: Zolpidem
  2. ↑ ”Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf. Läst 16 augusti 2010.
  3. 1 2 3 4 5 ”Sömnläkemedel försvinner från listan”. janusinfo.se. 19 mars 2025. https://janusinfo.se/nyheter/tidningenevidens/nr12020temaklokalistan/1/somnlakemedelforsvinnerfranlistan.5.69c381801700b3b6ecdd9c57.html. Läst 12 april 2026.
  4. ↑ Edinoff, Amber N.; Wu, Natalie; Ghaffar, Yahya T.; Prejean, Rosemary; Gremillion, Rachel; Cogburn, Mark (2021). ”Zolpidem: Efficacy and Side Effects for Insomnia”. Health Psychology Research 9 (1): sid. 24927. doi:10.52965/001c.24927. ISSN 2420-8124. PMID 34746488. Läst 12 april 2026.
  5. ↑ Sateia, Michael J.; Buysse, Daniel J.; Krystal, Andrew D.; Neubauer, David N.; Heald, Jonathan L. (15 februari 2017). ”Clinical Practice Guideline for the Pharmacologic Treatment of Chronic Insomnia in Adults: An American Academy of Sleep Medicine Clinical Practice Guideline”. Journal of clinical sleep medicine: JCSM: official publication of the American Academy of Sleep Medicine 13 (2): sid. 307–349. doi:10.5664/jcsm.6470. ISSN 1550-9397. PMID 27998379. Läst 12 april 2026.
  6. 1 2 3 4 5 Riemann, Dieter; Espie, Colin A.; Altena, Ellemarije; Arnardottir, Erna Sif; Baglioni, Chiara; Bassetti, Claudio L. A. (28 november 2023). ”The European Insomnia Guideline: An update on the diagnosis and treatment of insomnia 2023” (på engelska). Journal of Sleep Research 32 (6). doi:10.1111/jsr.14035. ISSN 0962-1105. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jsr.14035. Läst 12 april 2026.
  7. 1 2 ”Läkemedel vid sömnstörning/‌insomni”. Läkemedelsboken. 2 februari 2026. https://lakemedelsboken.se/terapiomraden/psykiatri/somnstorningar2/insomni/behandling/farmakologisk-behandling/lakemedel-vid-somnstorninginsomni/. Läst 12 april 2026.
  8. ↑ Babaeian, Mohammad; Ayazkhoo, Ladan (2025). ”Re-evaluating the Safety of Zolpidem: Risks and Clinical Implications”. Iranian journal of pharmaceutical research: IJPR 24 (1): sid. e164946. doi:10.5812/ijpr-164946. ISSN 1726-6890. PMID 41141603. Läst 12 april 2026.
Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.