Aleksandr Bolsjunov |
| Land | Ryssland |
|---|
| Sport | Längdskidor |
|---|
| Skidor | Rossignol |
|---|
| Född | 31 december 1996 Podyvote,[1] Brjansk oblast, Ryssland |
|---|
| Längd | 185 cm |
|---|
| Diverse |
|---|
| Världscupdebut | 8 mars 2017 |
|---|
| Olympiska spelen |
|---|
| Deltagande | 2 (2018, 2022) |
|---|
| Medaljer | 9 |
|---|
| Guldmedaljer | 3 |
|---|
| Världsmästerskap |
|---|
| Deltagande | 3 (2017, 2019, 2021) |
|---|
| Medaljer | 8 |
|---|
| Guldmedaljer | 1 |
|---|
| Världscupen |
|---|
| Vinster | 24 individuella 1 i lag |
|---|
| Pallplatser | 51 individuella 3 i lag |
|---|
|
| Senast uppdaterad: 6 februari 2021 |
Aleksandr Aleksandrovitj Bolsjunov (ryska: Александр Александрович Большунов), född 31 december 1996, är en rysk längdskidåkare som vann totala världscupen i längdskidor säsongen 2019/2020.[2] Han deltog vid de olympiska vinterspelen 2018 i Pyeongchang som tävlande för OAR och vann där tre silver och ett brons. På VM i Seefeld 2019 blev han fyrfaldig silvermedaljör, däribland i herrarnas skiathlon.
Säsongen 2019/2020 vann Bolsjunov totala världscupen som första man under ryskt flagg (Vladimir Smirnov, tävlande för Sovjetunionen, sedermera Kazakhstan, vann 1990/1991). Säsongerna 2018/2019 och 2019/2020 vann han distanscupen. Han blev också totalvinnare av Tour de Ski 2019/2020 samt 2021, den senare med en rekordmarginal till tvåan i touren Maurice Manificat på 3 minuter och 24 sekunder, bland annat efter att ha vunnit fem av åtta etapper och kommit upp på pallen i samtliga etapper.
Bolsjunov debuterade i världscupen den 8 mars 2017 i Drammen i Norge. Den 26 november 2017 tog han sig upp pallen för första gången när han slutade trea i totalställningen i Nordiska öppningen i Ruka. I Lillehammer den 2 december samma år tog han sin första pallplats i ett individuellt lopp i världscupen när han slutade trea i sprinttävlingen i klassisk stil. Den 4 mars 2018 tog han sin första världscupseger då han vann på 15 km i klassisk stil med individuell start i Lahtis.
Resultat
Ställning i världscupen
| Säsong |
Discipliner |
Tourer |
| Totalt |
Distans |
Sprint |
Nord. öppn. |
Tour de Ski |
VC- avsl. |
| Poäng |
Plac. |
Poäng |
Plac. |
Poäng |
Plac. |
| 2016/17 |
29 | 100:e |
– | – |
29 | 49:e |
– |
— |
— |
| 2017/18 |
1152 | 5:e |
396 | 9:e |
276 | 6:e |
3:e |
6:e |
1:a |
| 2018/19 |
1617 | 2:a |
864 | 1:a |
363 | 5:e |
5:e |
5:e |
3:e |
| 2019/20 |
2221 | 1:a |
1293 | 1:a |
330 | 6:e |
5:e |
1:a |
i.u. |
| 2020/21 |
1765 | 1:a |
921 | 1:a |
284 | 3:e |
2:a |
1:a |
i.u. |
Olympiska spel
| Tävling |
15 km |
Skiathlon |
50 km |
|
Sprint |
Stafett |
Lagsprint |
Pyeongchang 2018 |
— |
— |
Silver |
|
Brons |
Silver |
Silver |
Peking 2022 |
Silver |
Guld |
Guld |
DNS |
Guld |
Brons |
Referenser
| Olympiska mästare i längdskidåkning – Herrarnas 4 × 10 km/4 x 7,5 km stafett |
|---|
| | 4 × 10 km |
- 1936:
Sulo Nurmela, Klaes Karppinen, Matti Lähde och Kalle Jalkanen
- 1948:
Nils Östensson, Nils Täpp, Gunnar Eriksson och Martin Lundström
- 1952:
Heikki Hasu, Paavo Lonkila, Urpo Korhonen och Tapio Mäkelä
- 1956:
Fjodor Terentiev, Pavel Koltjin, Nikolaj Anikin och Vladimir Kuzin
- 1960:
Toimi Alatalo, Eero Mäntyranta, Väinö Huhtala och Veikko Hakulinen
- 1964:
Karl-Åke Asph, Sixten Jernberg, Janne Stefansson och Assar Rönnlund
- 1968:
Odd Martinsen, Pål Tyldum, Harald Grønningen och Ole Ellefsæter
- 1972:
Vladimir Voronkov, Jurij Skobov, Fjodor Simasjov och Vjatjeslav Vedenin
- 1976:
Matti Pitkänen, Juha Mieto, Pertti Teurajärvi och Arto Koivisto
- 1980:
Vasilij Pavlovitj Rotjev, Nikolaj Bazjukov, Jevgenij Beljajev och Nikolaj Zimjatov
- 1984:
Thomas Wassberg, Benny Kohlberg, Jan Ottosson och Gunde Svan
- 1988:
Jan Ottosson, Thomas Wassberg, Gunde Svan och Torgny Mogren
- 1992:
Terje Langli, Vegard Ulvang, Kristen Skjeldal och Bjørn Dæhlie
- 1994:
Maurilio De Zolt, Marco Albarello, Giorgio Vanzetta och Silvio Fauner
- 1998:
Sture Sivertsen, Erling Jevne, Bjørn Dæhlie och Thomas Alsgaard
- 2002:
Anders Aukland, Frode Estil, Kristen Skjeldal och Thomas Alsgaard
- 2006:
Fulvio Valbusa, Giorgio Di Centa, Pietro Piller Cottrer och Cristian Zorzi
- 2010:
Daniel Rickardsson, Johan Olsson, Anders Södergren och Marcus Hellner
- 2014:
Lars Nelson, Daniel Rickardsson, Johan Olsson och Marcus Hellner
- 2018:
Didrik Tønseth, M. Johnsrud Sundby, S. Hegstad Krüger och J. Høsflot Klæbo
- 2022:
Aleksej Tjervotkin, Aleksandr Bolsjunov, Denis Spitsov och Sergej Ustiugov
| | | 4 × 7,5 km | |
|