Amos (profet)

Amos
Amos
Amos
En rysk ikon från 1700-talet av profeten Amos
Profet
Vördas inomJudendom
Kristendom
Islam
Helgondag15 juni (ortodoxa kyrkan)

Amos (Hebreiska: עָמוֹס – ʿĀmōs) var en av De tolv mindre profeterna i den hebreiska bibeln och kristna Gamla testamentet. Enligt Bibeln var Amos den äldre samtida till Hosea och Jesaja och var aktiv omkring 760–755 f.Kr. under kungarna Jerobeam II av Israel och Ussia av Juda rike, och framställs som varande från det södra kungariket Juda men predikande i det norra kungariket Israel (Samaria). Profeten kännetecknas av att tala mot en ökad klyfta mellan rika och fattiga med teman som rättvisa, Guds allmakt och gudomlig dom. Amos bok tillskrivs honom. Under de senaste åren har forskare blivit mer skeptiska till Amos bok som presentation av Amos biografi och bakgrund.[1]

Amos betyder bördornas bärare. Han profeterade under cirka under åren 785-745 f.Kr. Amos har betraktats som de fattigas försvarare gentemot de rika. Amos profetior kan man läsa i den bok som bär hans namn i Gamla Testamentet i Bibeln vars inledningsord om Amos lyder

” Detta är Amos ord. Han var en av herdarna från Tekoa och såg syner om Israel när Ussia regerade i Juda och Jerobeam, Joashs son, regerade i Israel, två år före jordbävningen. „
– Am 1:1 (Bibeln 2000)

I texten framgår det att Amos var en herde. Ordet för ”herde” går även att översätta (att) ”hålla boskap” och antyder att Amos inte var en vanlig herde, utan troligen tog hand om större skaror med djur. Hans födelsestad Tekoa låg knappt två mil söder om Jerusalem.[2] Kung Jerobeam och Ussia regerade i början av 700-talet före Kristus, mer exakt från ca 787 till 744 resp. 747. Jordbävningen är svår att datera, även om det finns både skriftligt och arkeologiska belägg för att en sådan har inträffat. Den exakta tiden för Amos verksamhet är osäker. En gissning är att han var verksam mellan 765 och 750 f.Kr.[3] Det verkar dessutom som om Amos hade något av en brottningskamp med sin kallelse till att vara profet. Han säger att han blev ”tagen” ifrån sin hjord för att bli profet. (7:15) Texten antyder dessutom att Amos greps av skräck när han hörde Gud tala och inte kunde värja sig från att bli profet därefter. (3:8)

Biografi

Profeten Amos avbildad av Gustave Doré (1866)

Innan han blev profet var Amos herde och fikonodlare från Tekoa.[4] Amos riktade sitt profetiska budskap mot Israels norra kungarike, särskilt städerna Samarien och Betel.[5] Tekoa identifieras ofta med Tuqu söder om Jerusalem, men Gary Rendsburg noterar att den aktuella Tekoa fanns i Galileen i kungariket Samarien.[6]

Amos tidigare bekännelser och hans påstående "Jag är inte profet. Jag tillhör inte det skrået." (Amos 7:14) indikerar att Amos inte tillhörde profetskolan, vilket Amos menar skulle kvalificera honom som en sann profet. Amos uttalande markerar en vändpunkt i utvecklingen av biblisk profetia. Det är inte bara en slump att Hosea, Jesaja, Jeremia, Hesekiel och nästan alla profeter som fått betydande omnämning i den hebreiska Bibeln först och främst ger berättelsen om sitt särskilda kall. Alla försöker protestera mot misstanken att de är professionella profeter eftersom dessa diskrediterade sig själva genom att smickra nationella fåfängor och ignorera framstående mäns missgärningar.[7]

Bibeln talar om hans profetior som avslutades omkring 765 f.Kr., två år före jordbävningen som talas om i Amos 1:1, "... två år före jordbävningen."[8] Profeten Sakarja syftade troligen på samma jordbävning flera århundraden senare: (Sakarja 14:5) "... jordbävningen på den tid då Ussia var kung i Juda."[8]

Jerobeam II (ca 781–741 f.Kr.), härskare över Israel/Samarien, hade snabbt erövrat Syrien, Moab och Ammon, och därigenom utvidgat sina domäner från källan till floden Orontes i norr till Döda havet i söder. Det norra riket hade njutit av en lång period av fred och säkerhet, präglad av en återuppväckelse av konstnärlig och kommersiell utveckling. Social korruption och förtryck av de fattiga och hjälplösa var utbrett. Andra, som förleddes av den fria förbindelsen med hedniska folk, som följde av erövring eller kommersiell kontakt, gick så långt som att smälta samman Herrens gudstjänst med den av hedniska gudar.[9]

Amos är allmänt erkänd som den första av profeterna som skrev ner alla de budskap han mottog. Många har beundrat hans språk och diktion och ser honom som Jesajas andliga stamfader.[7] Det vi vet om Amos härstammar enbart från den bok han författade.[10]

Amos kände sig kallad att predika i Betel, där det fanns en kunglig helgedom (Amos 7:13), och där att tillkännage den regerande dynastins och det norra rikets fall. Men han blir anmäld av översteprästen Amasja till kung Jeroboam II och råds att lämna riket. Det finns ingen anledning att tvivla på att han tvingades lämna det norra kungariket och återvända till sitt hemland. Hindrad från att avsluta sitt budskap och nå dem han skickades till, skrev han istället. Om de inte kunde höra hans budskap kunde de läsa dem, och om hans samtida vägrade göra det kunde efterföljande generationer ändå dra nytta av dem. Inget tidigare exempel på en litterär profet är känt; de flesta andra följde hans exempel. Det kan inte bevisas att Hosea kände till Amos bok, även om det inte finns någon anledning att tvivla på att han var bekant med dennes verk och erfarenheter. Det är säkert att Jesaja kände till hans bok, för han följer och till och med imiterar honom i sina tidiga tal (jämför Amos 5:21–24, 4:6ff, 5:18 med Jesaja 1:11–15; Amos 4:7ff med Jesaja 9:7ff, 3:12). Cheyne drar slutsatsen att Amos skrev anteckningen om sitt profetiska arbete i Jerusalem efter sin utvisning från det norra riket och att han överlämnade den till en krets av trogna anhängare som bodde där.[7]

Det apokryfiska verket Profeternas liv berättar att Amos dödades av Amasjas son, prästen i Betel-templet. Den anger vidare att Amos hade återvänt till sitt hemland innan han dog och begravdes där.[11]

Temata

Guds allmakt och gudomliga dom

  • Ingen modern uttolkare har förnekat att han lärde ut att Gud är etisk i den mån att han inte kan påverkas av ceremonier som sådana. "För Amos ... Religion består inte av ritual utan av rättfärdighet. JHVH, rättvisans Gud, kräver rätt levande, inte offergåvor."[12]
  • "Amos proklamerade således en etisk Gud så tydligt att endast etiska relationer mellan människor kunde garantera gudomlig gunst; och inget i hans ord tyder på att han kände igen något annan närmande till Gud. Ett sådant tillvägagångssätt innebär naturligtvis tillbedjan – ett begrepp som omfattar hela processen av människans gemenskap med sin Gud; även i det forntida Israel var dyrkan aldrig begränsad till offer och offer, vilket vittnar om Jakob i Betel, Mose inför den brinnande busken, Elia på berget Horeb. Människan har också aldrig misslyckats med att hitta nya sätt att närma sig Gud för att stämma överens med hans förändrade uppfattningar om Gudomen."[12]

Budskap

Några av hans huvudläror är:

  • Böner och offer väger inte upp för dåliga handlingar. "Utövandet av religiösa handlingar är ingen försäkring mot Guds dom" och att "privilegium innebär möjlighet, eller flykt... Immunitet kan inte åberopas enbart på grund av Guds tidigare nåd, oavsett gärningar och måttet av trogen tjänst."[13]
  • Att uppföra sig rättvist är mycket viktigare än ritualer (Amos 5:21–24). "Ceremoniell dyrkan har inget inneboende värde... den enda genuina tjänst till Gud består i rättvisa och rättfärdighet (Amos 5:24)".[14]
  • Amos trodde på ekonomisk rättvisa, "Amos övertygelse om att ekonomisk rättvisa var nödvändig för att bevara nationen (medan hans motståndare hävdade att offer och offer bevarade den) tvingade honom att dra slutsatsen att en Gud som ville bevara nationen måste vilja ha rättvisa och alltid vilja ha den, och därför aldrig kan önska offer, vilket underlättar och tolererar orättvisor."[12]
  • "Amos var en kompromisslös monoteist. Det finns inte en vers i hans skrifter som erkänner existensen av andra gudar."[14]
  • Relationen mellan Israels folk formuleras som ett moraliskt kontrakt. Om Israels folk faller under Guds moraliska krav, kommer deras relation säkert att upplösas.
  • Beroende av Gud är ett krav för uppfyllelse. Man lever om man söker Herren (Amos 5:4)

Budskapet i Amos bok består för det mesta av domsord mot Israel och dess kringliggande nationer. Anledningen bakom domen är folkets synder:

  • Mord och obarmhärtighet (1:11ff)
  • En ihålig religiositet och avguderi (Am 5:2ff.)
  • De rikas ignorans och utsugning av folket (Am 6:3 ff, 8:4ff)

Ett centralt tema i Amos, liksom i de övriga profeterna i tolvprofetsboken är ”Herrens dag”, den dag då straffet ska utdelas. Om dagen sägs det följande:

Vad får ni för glädje av Herrens dag?
Den är mörker, inte ljus -
som när någon flyr för ett lejon
och möter en björn,
kommer hem, tar stöd mot väggen
och blir biten av en orm.
Am 5:18 (Bibel 2000)

Alltså: Folket verkar tro att en dag – ”Herrens dag”, ska Gud rädda dem. Amos menar å andra sidan tvärt om: Herrens dag kommer att bli så mycket värre än vad ni tror, frågan är till och med om det kan bli värre?

En välkänd uppmaning från Amos till folket finns i Amos 5:24:

” ..låt rätten välla fram som vatten och rättfärdigheten som en outsinlig ström! „

Rättvisa

Forntida tolkningar

Den urgamla appellen till rättvisa uttrycks av Guds röst i Amos läror. Gud säger till Amos att israeliterna kommer att möta gudomlig ingripan eftersom förtrycket härjar i Israel. Gud uttryckte detta förtryck genom att säga att israeliterna utövade religiositet utan rättfärdighet. Genom att förtrycka de fattiga och inte utöva rättvisa betedde sig israeliterna orättfärdigt; rättvisa skulle utövas som kärnan i Guds budskap i Amos profetiska läror.[15]

Moderna tolkningar

Influenser från eller referenser till Amos läror kan hittas i vissa moderna politiska och medborgarrättstal. I Martin Luther Kings "I Have a Dream", säger King, "vi kommer inte att vara nöjda förrän rättvisan rinner ner som vatten och rättfärdighet som en mäktig bäck", vilket är en anspelning på Amos 5:24: "Men låt rätten välla fram som vatten och rättfärdighet som en outsinlig ström!".[16] Bernie Sanders refererade också till Amos 5:24 i ett tal under sin presidentkampanj 2016.[17] Den användes i en sub-tweet av James B. Comey efter att Michael T. Flynn erkänt sig skyldig till att ha ljugit för FBI-agenter under den pågående "Trump Ryssland-skandalen".[18]

Minnesdagar/religiös vördnad

Inom romerska, bysantinska och andra högliturgiska kyrkor firas och vördas helgon regelbundet på minnesdagar under hela kalenderåret. Denna sed hedrar kristna martyrer på deras traditionella dödsdagar med fakta om deras liv och insikter som tillskrivs dem för att uppbygga de troende.

I den östortodoxa liturgiska kalendern firas Amos minnesdag den 15 juni[19] (för de kyrkor som följer den traditionella julianska kalendern infaller den 15 juni för närvarande den 28 juni i den moderna gregorianska kalendern). Han hedras tillsammans med andra mindre profeter i Armeniska apostoliska kyrkans helgonkalender den 31 juli.

I katolsk tradition firas Amos minnesdag den 31 mars.[20]

I den östra kyrkan sjungs Amos troparion:

"Firande minnet / av din profet Amos, o Herre, / För hans skull ber vi Dig, rädda våra själar."

Som en spegling av Amos känsla av brådska och social rättvisa sjungs Amos Kontakion:

"Du renar ditt glödande hjärta genom Anden, / O härlige profet Amos, / Och tar emot profetians gåva från ovan, / ropar du med hög röst till folken: / Detta är vår Gud, och det finns ingen vid Honom."[21]

Referenser

  1. ↑ Couey, J. Blake. The Oxford Handbook of the Minor Prophets. s. 424–436. 2021. "I nyare forskning finner man större skepsis mot historiska rekonstruktioner av Amos profetiska karriär. Rubrikerna och Amasja-berättelsen ses alltmer som sena, vilket väcker frågor om deras historiska giltighet (Coggins 2000, 72, 142–143; Eidevall 2017, 3–7). Visionerna kan också tillhöra senare stadier i bokens utveckling (Becker 2001; Eidevall 2017, 191–193). Tvivel om existensen av en enad monarki under kung David undergräver argumenten om att Amos förespråkade ett återförenat davidiskt kungarike (Davies2009, 60; Radine2010, 4). Dessa frågor speglar större vetenskapliga trender, där profetiska böcker i allt högre grad ses som produkter av elitskrivare. Även om de speglar historisk profetisk aktivitet kan man inte okritiskt likställa profeten med författaren. Det kan i själva verket ha funnits inga "skrivande profeter", i vilket fall Amos förlorar en källa till sin/dess traditionella prestige som den första i denna grupp. Ytterligare komplicerande står porträttet av profeter som Amos som domsförkunnare i skarp kontrast till bevarade källor om profetisk aktivitet från andra forntida närorientaliska kulturer, där profeter konsekvent stödjer staten (Kratz 2003)."
  2. ↑ Amos 1:1 – Bibeln 2000 med noter
  3. ↑ Profeterna, en guide till Gamla testamentets profetiska böcker, Andersson, Greger m.fl. s. 155
  4. ↑ Coogan, Michael. A Brief Introduction to the Old Testament. p. 257. Oxford: Oxford University Press, 2009.
  5. ↑ Dearman, J Andrew. Amos. Harper Collins Study Bible. Edited by Meeks, Wayne A. San Francisco: HarperCollins, 2006.
  6. ↑ Rendsburg (6 April 2021). ”Israelian Hebrew in the Book of Amos”. i Hornkohl, Aaron D.; Khan, Geoffrey (på English). New Perspectives in Biblical and Rabbinic Hebrew. Semitic Languages and Cultures. "7". Open Book Publishers. Sid. 717–740. doi:10.11647/OBP.0250.23. ISBN 978-1-80064-164-8. ”In a second lexical study, Rosenbaum (1990, 35–37) demonstrated that the verb b-r-ḥ always refers to fleeing from one’s own country to a foreign land.”
  7. 1 2 3 "Amos", Jewish Encyclopedia. 1906.
  8. 1 2 The Bible, English Standard Version.
  9. ↑ Gigot, Francis. "Amos." The Catholic Encyclopedia. Vol. 1. New York: Robert Appleton Company, 1907. 11 Feb. 2014
  10. ↑ Mays, James Luther (1969). The Old Testament Library Collection. Philadelphia, PA: The Westminster Press. Sid. 1–7.
  11. ↑ Anderson, Francis I., and David Noel Freedman, Amos, The Anchor Yale Bible, vol. 24A, New Haven: Yale University Press, 2008. p. 24.
  12. 1 2 3 Waterman, Leroy (September 1945). ”The Ethical Clarity of the Prophets”. Journal of Biblical Literature (Society of Biblical Literature) 64 (3): sid. 297–307. doi:10.2307/3262384.
  13. ↑ Escobar, David (September 2011). ”Amos & Postmodernity: A Contemporary Critical & Reflective Perspective on the Interdependency of Ethics & Spirituality in the Latino-Hispanic American Reality”. Journal of Business Ethics 103 (1): sid. 59–72. doi:10.1007/s10551-011-0841-x.
  14. 1 2 Hastings, James (1908). Dictionary of the Bible. New York, NY: Charles Scribner's Sons. https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.88350.
  15. ↑ Escobar, Donoso S. (1995). ”Social Justice in the Book of Amos”. Review and Expsoitor 92 (2): sid. 169–174. doi:10.1177/003463739509200204.
  16. ↑ Rau, Andy (28 August 2011). ”Bible References in Martin Luther King, Jr.'s "I Have a Dream" Speech”. Bible Getaway Blog. https://www.biblegateway.com/blog/2011/08/bible-references-in-the-i-have-a-dream-speech/.
  17. ↑ Taylor, Florence (15 September 2015). ”How Bernie Sanders used the Bible to try and win over Evangelical students”. christianitytoday.com. http://www.christiantoday.com/article/how.bernie.sanders.tried.to.use.the.bible.to.win.over.evangelical.students/64830.htm.
  18. ↑ ”James Comey throws Bible shade after Flynn plea: Let 'justice roll down like waters'” (på engelska). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/news/politics/onpolitics/2017/12/01/james-comey-throws-bible-shade-after-flynn-plea-let-justice-roll-down-like-waters/913454001/. Läst 1 december 2017.
  19. ↑ ”Prophet Amos”. The Orthodox Church in America. https://oca.org/saints/lives/2009/06/15/101724-prophet-amos.
  20. ↑ ”S. Amos, profeta”. S. Amos, profeta. https://sapere.virgilio.it/santo/31/marzo/#:~:text=Santo%20del%20Giorno%2031%20Marzo%20Sant'Amos.
  21. ↑ ”Prophet Amos – Troparion & Kontakion”. Orthodox Church in America. https://oca.org/saints/troparia/2009/06/15/101724-prophet-amos.

Vidare läsning

Externa länkar