Angerdshestra socken

Angerdshestra socken
Socken
LandSverige
LandskapSmåland
HäradMo härad
KommunJönköpings kommun
Bildadmedeltiden
Area85 kvadratkilometer
Upphov tillAngerdshestra landskommun
Angerdshestra församling
MotsvararAngerdshestra distrikt
TingslagTveta, Vista och Mo domsagas tingslag (–)
Mo tingslag (–)
Karta
Angerdshestra sockens läge i Jönköpings län.
Angerdshestra sockens läge i Jönköpings län.
Angerdshestra sockens läge i Jönköpings län.
Koordinater57°40′07″N 13°54′12″Ö / 57.66861111°N 13.90333333°Ö / 57.66861111; 13.90333333
Koder, länkar
Sockenkod0562
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Angerdshestra distrikt
Redigera Wikidata

Angerdshestra socken ingick i Mo härad (en gård tillhörde före 1886 Tveta härad), och ingår sedan 1971 i Jönköpings kommun, Socknen motsvarar från 2016 Angerdshestra distrikt.

Socknens areal är 85,39 kvadratkilometer, varav land 84,00. 1946 fanns 417 invånare[1] och år 2000 fanns här 395 invånare.[2] Kyrkbyn Angerdshestra med sockenkyrkan Angerdshestra kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Angerdshestra socken har medeltida ursprung.

Före 1887 hörde 1 mantal Sefardsbo i Månsarps jordebokssocken till Tveta härad.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Angerdshestra församling och för de borgerliga frågorna till Angerdshestra landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Norra Mo landskommun och 1971 uppgick detta område i Jönköpings kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Norra Mo församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Angerdshestra, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Mo härad. De indelta soldaterna tillhörde Jönköpings regemente, Mo härads kompani.[4][5]

Kyrkobyggnation och sockennamn

Angerdshestra kyrka byggdes 1669. Den medeltida kyrkan, ska ha stått längre söderut. Enligt Jonas Allvin, i vars beskrivning över Angerdshestra år 1857, han uppger att den gamla kyrkan flyttades från Källenäs. På den platsen bodde en herre vid namn Ingel. När Ingel levde är okänt. Allvin menar att det är denne Ingel som gett Angerdshestra dess namn:”…hwarifrån namnet Ingelgerdshester, förkortadt till In- eller Angerdshester härleder sig.”

Enligt ortnamnsfoskaren Ivar Lundahl är Angerdshestra nämnt redan 1412 som ”Angeredhaheyster” i Svenskt Diplomatarium. Första ledet i namnet härstammar från kvinnonamnet ”Arngärdh”.[6] Svensk uppslagsbok anger att namnet är bildat av genitivformen A(r)ngerdar av kvinnonamnet Arngerd och hester som betyder bestånd av (fruktbärande?) träd och hänvisar till V Ekenvall.[7] Namnet (1412 Angeredhaheyster) kommer från prästgården. Förleden är kvinnonamnet a(r)ngärd och efterleden hester, 'småskog'.[8]

Rungraffiti

Vid en restaurering av Angerdshestra kyrka år 1910 hittades 27 plankor eller stockar med bevarade runinskrifter gjorda vid kyrkans byggnation på 1200-talet. Stockarna förvaras på Statens Historiska Museet i Stockholm.

I juli 1910 bröt man upp golvet i Angerdshestra kyrka och hittade omkring 30 tillhuggna stockar som tillhört en äldre knuttimrad kyrka. På vissa stockar fanns målningar, men påpå andra ristade runinskrifter. Komminister Richard Österdahl meddelade Vitterhetsakademien och riksantikvarien sände ut amanuensen Andreas Lindblom för att undersöka fyndet. Resultatet blev att stockarna togs tillvara och skickades med tåg till Stockholm. Österdahl och Lindblom kopierade båda runinskrifterna de kunde upptäcka. Stockarna var starkt angripna av trämask och en del runor som fanns 1910 är i dag försvunna. Ragnar Kinander publicerade 1961 i inskrifterna i Smålands runinskrifter, (Smålands runiinskrifter 114) ger tolkningen:

Fornsvenska/latin :Kristus (D)o(mi)n(us)(?), Kristus kon(ungr?), Kristus sunr … skrifaði mik á Óláfs degi … Guð mik signi … millesimo ducentesi(mo) … Modern svenska: ”Kristus Herren(?), Kristus konungen(?), Kristus sonen … skrev mig på Olovs dag … Gud välsigne mig … (året) tolvhundra …”

Runorna är skrivna på folkspråket och latin. De antas ha gjorts i samband med att kyrkans byggande. Möjligen fanns en datering på latin innehållande ordet ”tolvhundra”, Stockarna dendrodaterades till årtalet 1226.

Magnus Källström noterade att de två oidentifierade runorna i den otolkade runföljden ærækomræ-þium : f[il] : þisræ-þiumị mest liknande n-runor med bistaven dragen ända ned till baslinjen. Lindblom hade skrivit r-runorna i denna runföljd som stungna. Den formen är en ovanlig runform använd i få medeltida inskrifter. Där Kinander hade en r-runa hade Lindblom däremot en stungen b-runa dvs. p.

Källström läste sedan de andra r-runorna som p-runor. Med den tidigare antagna n-runan fick han fram en runföljd kompænþium, och compendium på latin betyder ’besparing’ eller vid en affär ’vinst, överskott’. Källström prövade att läsa runorna enligt detta i den sista runföljden och fick ordet þispænþium. Ordboken gav för dispendium betydelsen ’penningutgift, kostnad, förlust’.

Vinst, förlust…! För att få fram hela meningen. Mellan ordet compendium och dispendium stod runorna f[il]. Med den tidigare upptäckta skrivningen krislus istället för kristus var det lätt att ordet som fit och i latinet tredje person presens indikativ av det oregelbundna verbet fio, factus sum, fiere ’göra, bliva, ske’. Det återstod bara inledningen, där Kinander hade läst æræ, medan Lindblom hade runorna sæpæ . Detta tolkade Källström som adverbet saepe med betydelsen ’ofta’. Hela meningen blev då: Saepe compendium fit dispendium ”En vinst blir ofta en förlust’![9] Vad som är meningen med det skrivna är oklart men det kan vara missnöje från en hantverkare eller kyrkomålare.

Geografi

Angerdshestra socken utgörs av höglänt skogsbygd och ligger sydväst om Jönköping, öster Nissans dalgång i källområdet. 5 % av arealen var uppodlad i mitten av 1900-talet och ändå utgjorde skogsmarken bara 52 procent vilket visar att de våta markerna upptog stora arealer. Socknen är en mossrik skogsbygd.[10][11][1]

Befolkning

1805 1853 1902 1946 2000 2022
Befolkning 464 [12] 595 [12] 550[13] 417 [1] 395 [2] 405 [14]
Ökning eller

minskning

+ 131 -45 - 133 -22 + 10

Folkmängden i socknen har varit relativt stabil och ökade under första halvan av 1800-talet med omkring 30 procent och minskade sedan med cirka 40 procent (178 personer) mellan 1853 och 1946 och sedan var stabil runt 400 personer.

Förhistoria

Fynd av hällkista i Angerdshestra 1888
Fynd av flintdolk eller spjutspets i Angerdshestra 1890

Gårdar och byar ligger glest utspridda på uppodlade åsryggar i landskapet, där också vägarna löper. Gårdarnas ursprung i enkelgårdar framgår av genomgången av äldre gårdar i socknen nedan. Inom socknen har gjorts flera fynd av enkla skafhålsyxor och en skära av flinta. Vid inventeringen noterades platsen för en hällkista, som togs bort 1890. Det var sockenprästen som lämnade uppgiften. Av bifogade tidningsartiklar framgår att hällkistan innehöll senneolitisk keramik som ju ofta liknar blomsterkrukor och en flintdolk eller spjutspets av flinta. Alla lösfynden är senneolitiska. Det är troligt att de första fasta bosättarna kom till trakten under senare delen av neolitikum.

De viktigare fornlämningarna består av sex mindre gravfält med domarringar, kvadratiska stenkretsar , resta stenar och stensättningar mestadels från äldre järnåldern. Det finns två ensamliggande rösen större än 10 meter registrerade det ena i Munkebo och det andra Angerdshestra. Båda beskrivs i tabellen nedan. De kan vara från bronsåldern. [10][11][15][16] Den skeppformade stensättningen hela 19 meter lång avviker i fornlämningsbeståndet. Den ligger på en område med stensättningar och dess datering blir osäker men tätt stående stenar i kantkedjan talar för en datering till bronsålder. Domarringar och rösen förekommer inte tillsammans vilket möjligen avspeglar en tidsskillnad eller olika gravtraditioner.

Som framgår av gravfälten är de flesta fornlämningar på järnåldersgravfält kvadratiska stenkretsar följda av domarringar och stensättningar. Denna typ av fornlämning är vanlig i norra Småland runt Jönköping däremot saknas den i södra Småland. På socknens största gravfält i Fagerhult har Bertil Almgren 1953 undersökt en sådan kvadratisk stenkrets. Holger Arbman berättar om detta i sin artikel om Jönköpings stads historia. I mittpunkten av kvadraten fanns en grop 0,5 m och bara 1 dm djup med ett innehåll av kol, inga andra fynd, Nära denna grop fanns ett hål efter en kraftig trästolpe och i diagonalerna nära de västra hörnstenarna fanns två stolphål till. De tre stolphålen bildade en triangel med spetsen vänd mot kolgropen i mitten, Det har varit en del av en träkonstruktion i graven. Inga säkra slutsatser kan dras då hålen inte daterades och inte heller graven blev daterad. Ingen grav påträffades i anläggningen.

Den vanligaste fornlämningen i socknen är fossil åkermark med 32 områden. En blästbruksplats och en fyndplats för slagg är redovisad. Därutöver flera platser för kolning och skogsbruk och tjärframställning samt skogbruksområden. Bebyggelsen har lämnat talrika spår av lägenhetsbebyggelse (torp och backstugor) och ett antal jordkällare. Flera kvarnar finns upptagna och tre stenvalvsbroar och två varggropar.

Fornlämningar

Gravfält i Angerdshestra socken
Fastighet RAÄ nr Antal fornlämningar Grav markerad av en

klumpsten eller rest sten

Grav merkerad av

fyra hörnstenar,klumpstenar eller resta stenar ofta i kvadrat

Domarringa runda stenkretsar Stensättning Rösen Litteratur och anmärkningar
1 Fagerhult 1;5 28:1 45 4 klumpstenar 25 kvadratiska stenkretsar 10 domarringar av klumpstenar 4 stensättningar rund

2 stensättningar oval

B Almgren undersökt H Arbman sid 100 i

Jönköpingstraktens under förhistorisk tid

2 Munkabo 1:20 9 8 5 kvadratiska stenkretsar 3 Ett röse över 15 meter i diameter, det finns 6 klumpstenar utöver de registrerade gravarna
3 Svinhult 1:2 18:1 6 1 rest sten 3 kvadratiska stenkretsar 1 domarring av resta stenar 1 Stensättning rund, stenfylld J Allvin sid 27 i Beskrivning över Mo härad Känd från 1800-talet
6 Harphult 1:2 och !:3 54:1 6 3 kvadratisk stenkretsar 2 domaringar av klumpstenar 1 stensättning kvadratisk
4 Gagnaryd 1:4 20:1 5 5
5 Gagneryd

1:4

21 5 1 skeppsformad stensättning

4 Stensättning rund stenfylld

Den skeppsformade stensättningen är 19 meter lång och 6 meter bred med stävstenar, delvis nedrasade kanter, fylld av stenar
Summa 75 5 36 13 13 8
Ensamliggande rösen
1 Angerdshestra RAÄ 192 1 Röse, runt 10 meter i diameter och 0,7 meter högt. Fyllning av 0,1-0,2 meter stora stenar. I mitten är en försänkning cirka 1,2 meter i diameter och 0,2 meter djup.
2 Munkabo 1:20 RAÄ 10 1 Röse runt 12 meter i dameter och 0,5-0,7 meter högt. Delvis övermossade stenar 0.15 till 0,4 meter stor. Beväxt med smågranar och 2 björkar.
Stenkammargrav av typen Hällkista
1 Källenäs RAÄ 22:1 Hällkista påträffad 1888, borttagen 1890. Nära vägen mellan Källenäs och Assarebo nära Guldberget. För fynd se kopior av tidningsartiklar

Historia

Större gårdar eller herrgårdar saknas och har troligen aldrig funnits. Vid arkeologiska undersökningar 1995 hittades husgrunder i närheten av kyrkan som kan dateras till 1500- till 1700-talet. Det finns ett 20-tal äldre gårdar som han följas ofta till 1500-talet i socknen. Söder om kyrkogården i Angerdshestra kyrkby en sluttning med hagmark ned lämningar efter en kaplansgård från 1700-talet.

Jonas Allvin beskriver socknen: Belägen i östra (öster Nissan) bergskedjans utbredda åsar och kullar och ytan i denna socken är skarpt kuperad. I fördjupningarna finns en mängd större eller mindre mossar och kärr, ingen av särdeles stort omfång. Socknens areal är 14 649 tunnland. Mulseryds stora mossar utgör likväl inte större del än den sanka marken i förhållande till ägovidden, utan de är ungefär lika i dessa båda socknar. Jordmånen är densamma som Mulseryds med den skillnaden att Angerdshestra inte sträcker sig ned i Nissans dalgång, och höjdernas marker i dessa trakter har alltid något företräde framför de djupa floddalarnas sandfält. Det inre av denna socken har ett verkligen vilt utseende, och man kan lätt föreställa sig Skandinaviens utseende under de första århundradena efter att jordbrukande folkslag inkommit och valt fasta boningsplatser. Man kan knappt säga att farbar väg finns till hemmanen inom området, åtminstone i den sydvästra delen. Den så kallade bergsvägen går väl härigenom, men blott förbi ett par av de ytterst i sydost liggande hemmanen. Detta förhållande kommer att förändras genom beslutade nya väganläggningar. Oaktat den avlägsna belägenheten och bristen på kommunikationer råder i socknen en tämlig välmåga. Socknens läge vid Tabergs bruk och bergslag, gjorde att träkol gav befolkningen goda inkomster av sin skog. Folkmängden var 464 1805 och 595 personer 1853 vilket var en liten folkökning under 1800-talet. Välmågan visas av att en bonde som vid ett bröllop midsommardagen 1825 bjöd 100 personer däribland herremän. Eftersom hans hus inte kunde rymma gästerna byggdes en salong av bräder åt gästerna.

Herrgård finns inte inom denna socken bara komminisierbostället (prästgården) med samma namn som kyrkan. Den är välbygd ligger nära vid kyrkan byggd efter en komministers omständigheter. Gården ägor är beskaffade som i orten i allmänhet. Kyrkan är byggd av furutimmer omkring 13 meter lång och 11 meter bred. Väggar och tak har målningar, vilka på vanligt sätt föreställa bibliska händelser, men de saknar konstnärligt värde. Några andra märkvärdigheter finnas inte i kyrkan. Kyrkan säges ha flyttats hit från hemmanet Källenäs av en herre som bodde i Källenäs vid namn Ingel, varifrän namnet Ingelgerdshester, förenklat till tJnsgerdshester eller senare Angerdshester härleder sig. Vid nämnda hemman finnas spår av en större byggnad. Då indelningsverket upprättades, anordnades detta Källnäs jämte 2 andra hemman Karsbo, Karlshult och Remma i Unnaryds socken tillsammans ett helt mantal, till boställe för översteslöjtnanten vid Jönköpings regemente, men boställsinnehavaren har hittills inte bott eller kunnat bo på någon av platserna. De var alla bortarrenderade på 30 är.(beskrivningen sammanfattad och avkortad med modernt språk).[12]

Någon egentlig industri har aldrig etablerats i socknen, utan jord- och skogsbruk har varit dominerande näringarna . Befolknings mängden har sedan 1900-talets början gått ned kraftigt och är idag lika stor som i början av 1800-talet.

Gårdar

  1. Angerdshestra förekommer i olika namnformer, äldst är Angerdhaheyster, Angelestra, Anngerhestra och från 1877 Angerdshestra. I landskapshandling från 1626 var det 1 mantal kronohemman. På 1600-talet bodde klockare på gården.
  2. Namnet Arvidabo kommer från mansnamnet Arnwida, slutledet bo från bod. Tidiga namnformer: Aruiddaboo, Arffwedboo, omnämnt 1549 i jordeboken 1 mantal skattehemman. 1760 var hemmanet delat i fyra 3/16 mantal vardera.
  3. Assarebo från tidigare mansnamnet Azur och bo för bod. Namnformer: Aszer(r)aboo, Asser(r)abo, Asserboa. Nämnt 1549 i jordeboken 1 mantal skattehemman. 1760 var det delat i tre hemman om 1/4 och två 1/8 mantal.
  4. Attlabryna bildat av mansnamnet Attli möjligen har gården anlagts av Attli från grannbyn Bryna. Namnformer: Attzlabrynna, Adlabryne, Atlabryne. 1563 i jordeboken krononybygge. 1760 delat i två 1/8 mantal.
  5. Bryna nämns 1412 i ett medeltidsbrev i Svenskt Diplomatarium utfärdat i Källunda., troligen sätesgården i Kärda socken. Bryne nämns i jordeboken 1549 och består i jordeboken 1549 av två hela skattehemman och ett frälsehemman. Äldre namnform Brynne och ortnamnet bildat av “kant” troligen kanten på en höjd. Bryna låg ursprungligen på en höjdplatå. 1760 delat i två 1/4 mantal på Bryna Larsagård och två 1/8 mantal och ett 1/4 mantal på Bryna Håkansgård dessutom 1/4 mantal i Lilla Bryne
  6. Ekåsen namnet kommer från ek eller bestånd av ekar. Namnformer: Eckås, Eckåssen och Ekåsen. I jordeboken 1563 är gården skattenybygge. 1760 var gården uppdelad två om 1/6 och 1/12 mantal.
  7. Fagerhult. Ändelsen Hult betyder skog. Fager betyder vacker vacker. Namnformer: Fagultt, Fagerhultt, Fagerhult. I jordeboken 1549 skattehemman 1 mantal. 1760 tre gårdar varav två 3/8 hemman och 1/4 hemman.
  8. Förebergs gård tillhörde Mulseryds socken till 1873. Stavningen Fureberg från 1600-talet ger tolkningen bestånd av fur. Namnformer Fureberg, Förebergh, Föreberg. 1611 i jordeboken kronoutjord i Mulseryds socken. De boende på hemmanet står som kolare.
  9. Gagnaryds första led i namnet betydelse är oklart, ett förslag är fornsvenska mansnamnet “Gagne”. Ryd står för röjning. Namnformer Gagnaredh, Ganghneridt, Gangnarit, Gagnaredh, Ganngnarett, Gangnarid, Gagneryd. 1547 är det 1 mantal kyrkohemman. 1760 är det fyra henmman två på 1/4 mantal och två 1/8 mantal.
  10. Harphult slutändelse betyder skog, medan Harp har okänt ursprung. Namnformer: Harpult, Harphwlth, Harphulth, Harphulth, Herphult. I jordeboken 1563 1 mantal skattehemman. 1760 tre hemman 3/8, 1/8 och 1/4 mantal,
  11. Hökhult betyder hökskogen. Namnformer: Höckultt, Höghulltt, Höckwlit, Höckultt, Hökullt, Hökhultt, Höckhult, Hökhult. 1549 två halvor a ett mantal krono och kyrkohemman. 1760 två gårdar om 1/4 mantal.:
  12. Konungsgärde osäker namntolkning. 1549 1 mantal frälehemman. Namnformer:Konnunsgärde, Konnegiäre, Konungagierde,Konungsgärde.1760 mantalslängd innehas 3/8 mantal sergeant Carl Prytz.
  13. Kråkebo efter fågen och bod. Namnformer Krackebo, Krågeboo, Kråkabo. Kronohemman 1549, öde 1571 vid Älvsborgs lösen. 1760 ett hemman om 1/8 mantal
  14. Källenäs efter källa näs oklart men näs inte otänkbart. Jonas Allvin placerade den tidigare kyrkan här. Namnformer:Kellenes, Kiällenes, Kellanes, Kiellanäs, Kellenes, Källanäs. Frälsenybygge 1549 1760 två hemman vardera 1/8 mantal.
  15. Långhult, med betydelsen långa skogen. Namnformer: Lon(n)gulltt, Långhul(1)t, Longhult, Långhultt. 1549 kronohemman och 1760 två hemman båda 1/8 mantal.
  16. Maritabo kvinnonamnet Märita. Namnformer:Märttaboo, Märittabo, Märettaboa, Meritteboa, Marittabo. 1563 1/2 kronohemmaqn. 1760 två hemman 1/8 mantal.
  17. Munkabo efter att ha ägts av kloster, namnformer: Munckaboo, Monnchabo, Munckabo, Mun(c)kaboa, Munckebo I jordeboken 1549 ett helt frälsehemman. 1760 fyra hemman om 3/16 vardera.
  18. Sävdabo tillhörde Månsarps socken, Tveta härad 1549-1877, till Angerdshestra socken 1886. Namnet av mansnamnet Sighvida ( Seved). Namnformer Seffwidaboda, Seffwedaboda, Seffuedabo, Siffuidabo, Säfdabo. Jordeboken 1549 1 mantal skatte. 1717 fyra skattebönder.
  19. Svinhult betyder svinskogen. 1567 var orten platsen för slaget vid Getaryggen mellan svenskar och danskar. Förr var också “Sillastigen” (Svinhult-Mjällbo-Taberg) en viktig förbindelseväg mellan Göteborgsvägen och Tabergs bergslag. Namnformer: Swinholt, Swinnulltt, Swinhultt, Suynhullt, Suinhultt, Swinhultt. 1760 fyra gårdar vardera 1/4 hemman.
  20. Tubbebo mansnamnet Tubbe , Tubbes bod, Namnformer: Hubbabo, Tubbebo, Tåbbabo, Tubebo, Tobbeboa. Helt kronohemman 1549 reducerat till halvt 1563. 1760 två gårdar om 1/8 vardera.
  21. Yås Stavades under 1500- och 1600-talet som Ödhås. Namnet är bildat av adjektivet öde. Namnformer: Ödhås, Ödås, Yddiåås, Ödiåss, Ödieås, Ödias. I jordeboken 1547 ett mantal kyrkohemman, 1549 två halva mantal kyrkohemman. 1719 3/4 mantal.
  22. Älmås betyder åsen med almarna. Namnformer: Elmås, Elmåss, Ellmåss, Ällmåhs. Helt frälsehemman 1549 men 1571 kronotorp. 1760 i Lilla Älmås två gårdar 1/4 mantal och Stora Älmås två gårdar 1/4 mantal vardera.[6]

Se även

Referenser

Fotnoter

  1. 1 2 3 Svensk Uppslagsbok Angerdshestra socken
  2. 1 2 3 Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
  3. ↑ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
  4. ↑ Administrativ historik för Angerdshestra socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ↑ Indelta soldater, torp och rotar i Jönköpings län Arkiverad 24 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine. Jönköpingsbygdens Genealogiska Förening
  6. 1 2 ”Angerdshestra”. angerdshestra.se. https://angerdshestra.se/gardarna.htm. Läst 8 september 2025.
  7. ↑ V Ekenvall (1942): De svenska ortnamnen på hester, sid 46.
  8. ↑ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
  9. ↑ Magnus Källström (7 januari 2018). ”Tänkvärd rungraffiti från Angerdshestra”. K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg. https://k-blogg.se/2018/01/07/tankvard-rungraffiti-fran-angerdshestra/. Läst 8 september 2025.
  10. 1 2 Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939
  11. 1 2 Nationalencyklopedin
  12. 1 2 3 Jonas Allvin (24 juli 1857). ”28 (Beskrifning öfver Mo samt Norra och Södra Wedbo härader i Jönköpings län)”. runeberg.org. https://runeberg.org/ajmowedbo/0042.html. Läst 8 september 2025.
  13. ↑ ”spalt 1017-1018 i Nordisk familjebok / Uggleupplagan. band1. A - Armati”. runeberg.org. 24 juli 1904. https://runeberg.org/nfba/0573.html. Läst 9 september 2025.
  14. ↑ ”Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2024”. Statistikdatabasen. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdDistrikt/. Läst 9 september 2025.
  15. ↑ Fornlämningar, Statens historiska museum: Angerdshestra socken
  16. ↑ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Angerdshestra socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

Vidare läsning

  • Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd.Landsbygden. Jönköpings län, del 4 Hermes 1957 libris
  • Torp och backstugor i Angerdshestra socken / Gösta Luthersson. Utgiven av Angerdshestra hembygdsförening 1990. ISBN 91-630-0103-9 libris

Externa länkar