Auk-klass

Auk-klass
Allmänt
Typ	Minsvepare
Operatörer	USA:s flotta  Royal Navy  Greklands marin  Filippinska flottan  Sydkoreas flotta  Turkiets flotta  Mexikos flotta  Taiwans flotta
Före	Raven-klass
Färdigställda	93
Förlorade	11
Tekniska data
Deplacement	900–1 100 ton
Längd	67,41 meter
Bredd	9,75 meter
Djupgående	3,35 meter
Framdrift
Maskinstyrka	3 500 shp (2 600 kW)
Prestanda
Maxfart	18 knop (33 km/h)
Lastförmåga
Besättning	105
Beväpning
Bestyckning	1-2 x 7,6 cm kanoner 2 x Bofors 40 mm automatkanoner (inte på alla fartyg) 4-8 x 20 mm automatkanoner
Ubåtsjaktvapen	Tidiga fartyg: 5 x "K"-sjunkbombskastare 2 x sjunkbombsrälsar Senare fartyg: 4 x "K"-sjunkbombskastare 1 x "Hedgehog"-granatkastare

Auk-klassen, eller Catherine-klassen, var en klass av totalt 93 minsvepare som tjänstgjorde i Royal Navy och den amerikanska flottan under andra världskriget.

Innan USA gick in i andra världskriget tillverkade de två minsvepare av Raven-klass för test och utvärdering. Utifrån erfarenheter från dessa två fartyg beslutades det att dieselelektriska motorer skulle fungera bättre att använda för att driva fartyget och minröjningsutrustningen, i stället för separata dieselmotorer med växellåda för att driva fartyget och dieselgeneratorer för att driva minröjningsutrustningen. Royal Navy beställde 32 av dessa minsvepare från USA, BAM-1-BAM-32. På grund av den extra utrustningen ökade deplacementet från 820 ton på Raven-klassen till 900 ton på det som kom att kallas Auk-klassen i USN och Catherine-klassen i RN.^[1]

Auk-klassen hade en längd på 67,39 meter, en bredd på 9,80 meter och ett djupgående på 3,28 meter. De hade en maximal hastighet på 18,1 knop (33,5 km/h). Fartygens bestyckning varierade. Alla var utrustade med en enda 7,6 cm kanon i fören, medan bestyckningen i aktern varierade mellan ytterligare en 7,6 cm kanon eller två Bofors 40 mm automatkanoner. Som standard hade Auk-klassen fyra 20 mm Oerlikonkanoner, men under krigets gång fick vissa fartyg upp till åtta stycken.^[2]

Fem tillverkare har levererade de dieselelektriska motorer som används i klassen. Dessa var Cleveland Diesel Engine Division of General Motors, Cooper Bessemer, Baldwin Locomotive Works, American Locomotive Company (ALCO) och Busch-Sulzer.^[3]

Tjugo av de 32 fartyg som ursprungligen beställts av Royal Navy levererades, och ytterligare två kom från USN-programmet. De fick "J" som nummerprefix. Av dessa tjugotvå fartyg sänktes tre i strid och 19 returnerades till USA efter kriget.^[4]

Elva minsvepare av Auk-klassen gick förlorade under andra världskriget, sex av dem på grund av fientliga styrkor, däribland USS Skill, som torpederades av U 593.^[4]

Fartygen byggdes på 11 olika varv, av 10 olika företag, i 9 olika stater.^[5]

• American Ship Building Company, Lorain, Ohio
• American Ship Building Company, Cleveland, Ohio
• Associated Shipbuilders, Puget Sound, Washington
• Defoe Shipbuilding Company, Bay City, Michigan
• General Engineering & Dry Dock Company, Alameda, California
• Gulf Shipbuilding, Madisonville, Louisiana
• John H. Mathis & Company, Camden, New Jersey
• Norfolk Navy Yard, Norfolk, Virginia
• Pennsylvania Shipyards, Inc., Beaumont, Texas
• Savannah Machine & Foundry, Savannah, Georgia
• Winslow Marine Railway and Shipbuilding Company, Puget Sound, Washington

• ”Allied Warships Minesweepers Auk class”. Uboat.net. http://uboat.net/allies/warships/class.html?ID=226. 
• Wikimedia Commons har media som rör Auk-klass.
  Bilder & media