Bengt Samuelsson
- För personer med samma namn, se Bengt Samuelsson (olika betydelser).
Bengt Samuelsson  LVA | |
 Bengt Samuelsson, 1964. | |
| Född | Bengt Ingemar Samuelsson 21 maj 1934[1][2][3] Halmstad, Sverige |
|---|---|
| Död | 5 juli 2024[4][5] (90 år) Mölle[6], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Karolinska Institutet Lunds universitet Stockholms universitet |
| Sysselsättning | Biokemist[7], kemist, universitetslärare, läkare[8] |
| Arbetsgivare | Karolinska Institutet |
| Utmärkelser | |
| Louisa Gross Horwitz-priset (1975)[9] Albert Lasker Basic Medical Research Award (1977)[10] Rosenstielpriset (1980)[11] Heinrich Wieland-priset (1981)[12] Gairdner Foundation International Award (1981) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1982)[13][14] George M. Kober Lectureship (1982)[15] Utländsk ledamot av Royal Society (1990)[16] Hedersdoktor vid Universidad Complutense (1991) Sir Hans Krebs-medaljen (1998) | |
| Redigera Wikidata | |
Bengt Ingemar Samuelsson, född 21 maj 1934 i Halmstad, död 5 juli 2024[17][18] i Oscars distrikt i Stockholm, var en svensk läkare, forskare i medicinsk kemi och professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Karolinska Institutet.
Samuelssons forskning har främst rört steroider och prostaglandiner. För upptäckter rörande prostaglandiner och liknande biologiska ämnen tilldelades han Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982.
Biografi
Bengt Samuelsson föddes i Halmstad där fadern Anders Samuelsson var köpman; hans mor hette Stina Nilsson.[19] Han spelade i ung ålder fotboll i Genevad/Veinge IF (f.d. Veinge IF). Under studieåren i Lund mötte han sin hustru Karin, född Bergstein. De fick en son och två döttrar. [20]
Samuelsson studerade vid Lunds universitet och vid Karolinska Institutet, där han disputerade för doktorsgrad 1960.[21] Han blev 1967 professor i medicinsk kemi vid Veterinärhögskolan och 1973 professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Karolinska Institutet. Han var rektor för Karolinska Institutet 1983–1995[22] och var ordförande i Nobelstiftelsen 1993–2005. Han promoverades till hedersdoktor till Carl von Linnés minne vid Uppsala universitets Linnépromotion den 26 maj 2007 och var dessutom hedersdoktor vid universiten i Chicago 1978, Illinois 1983, Rio de Janiero 1986, Kina 1986, Buenos Aires 1986, Madrid 1991, Milano 1993 och New Orleans 1993.[23]
Samuelsson hade styrelseuppdrag i bland annat Pharmacia AB, Orexo AB, NiCox SA och Schering AG samt verkade som rådgivare till venturekapitalfonden HealthCap.
Samuelsson var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien sedan 1981.[24] År 1977 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award tillsammans med Sune Bergström och John R. Vane. Samma trio tilldelades Nobelpriset 1982.
Referenser
- ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Bengt-I-Samuelssontopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: samuelsson-bengt-ingemar.[källa från Wikidata]
- ↑ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000016858, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Svenske Nobelpristagaren Bengt Samuelsson död, Aftonbladet, Schibsted, 7 juli 2024, läs online, läst: 7 juli 2024 .[källa från Wikidata]
- ↑ Bengt Samuelsson: 1934-05-21 / 2024-07-05, Dagens Nyheter, läs online, läst: 17 juli 2024.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 12198889157749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0211659, läst: 18 april 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ 1980 - 1967 Awardees (på engelska), Columbia University, läs online, läst: 8 juli 2024.[källa från Wikidata]
- ↑ 1977 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Rosenstiel Award Winners (på engelska), Brandeis University, läs online, läst: 8 juli 2024.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, boehringer-ingelheim-stiftung.de .[källa från Wikidata]
- ↑ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1982, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 22 november 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 22 november 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ Call for Nomination for the George M. Kober Medal and Lecture (på engelska), Association of American Physicians, läs online, läst: 8 juli 2024.[källa från Wikidata]
- ↑ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 314, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/914436
- ↑ Grunér, Josefin (7 juli 2024). ”Svenske Nobelpristagaren Bengt Samuelsson död”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4Bo81e/svensk-nobelpristagare-dod. Läst 7 juli 2024.
- ↑ https://runeberg.org/vemarvem/norr68/0926.html
- ↑ https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1982/samuelsson/biographical/
- ↑ Samuelsson, Bengt (1960) (på engelska). Studies on reaction mechanisms in bile acid formation and metabolism. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1259435
- ↑ ”Bengt Samuelsson, Rektor 1983-1995”. Karolinska Institutet 200 år. Karolinska Institutet. https://issuu.com/karolinska_institutet/docs/ki_200_ar. Läst 17 april 2009.
- ↑ ”Uppsala universitets hedersdoktorer till Linnés minne”. Uppsala universitet. 13 februari 2007. Arkiverad från originalet den 12 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080212033737/http://info.uu.se/press.nsf/pm/uppsala.universitets.id672.html. Läst 17 april 2009.
- ↑ ”Bengt I. Samuelsson: Autobiography” (på engelska). Nobelprize.org. http://nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1982/samuelsson-autobio.html. Läst 18 april 2009.
Externa länkar
- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982
- Nobelprize.org, Bengt Samuelsson- självbiografi
|