Bernhard Crusell

Bernhard Crusell
Bernhard Crusell. Målning av Johan Gustaf Sandberg 1826
Född15 oktober 1775[1][2][3]
Nystad[1], Finland
Död28 juli 1838[1][2][3] (62 år)
Jakob och Johannes[4], Sverige
BegravdSolna kyrkogård[5][6]
Medborgare iSverige
SysselsättningKompositör[7], översättare[8], musikkritiker[9], självbiograf, klarinettist[9], militärmusiker[9]
ArbetsgivareKungliga Hovkapellet (1793–1834)[10]
Redigera Wikidata
Bernhard Crusells gravvård på Solna kyrkogård.

Bernhard Henrik Crusell, född 15 oktober 1775 i Nystad, död 28 juli 1838[11] i Stockholm, var en finlandssvensk klarinettist, tonsättare och översättare. Han är känd som Finlands första internationella kompositör.[11]

Familj

Crusell var son till bokbindaren Jakob Crusell och Margareta Elisabeth Messman[12] i Bertby i Nurmijärvi i Nylands län. Jakob Crusell var fattig och hade inte råd att låta sin son gå i skola.[13]

Crusell var sedan 1799 gift med Anna Sofia Klemming och svärfar till fagottisten Frans Preumayr.

Karriär

Vid åtta års ålder flyttade familjen tillfälligt till Tavastehus och sedan till Nurmijärvi där Crusell hos kapten E.L. Armfelt fick följa med sockenklockarens undervisning av familjens barn samt höra fru Armfelt spela klaver. Hos klarinettisten Westerberg vid Nylands regimen lärde sig Crusell klarinettspelets grunder, och kunde spela melodier som fru Armfelt spelade.[13]

År 1788 blev Crusell som 12-åring volontär musiker vid Änkedrottningens livregemente på Sveaborg. Genom självstudier lärde han sig under denna tid notskrift och franska.[12] Som 15-åring fick han 1791 möjligheten att flytta till Stockholm där han några år verkade som militärmusiker, från 1792 som ledare för sitt regementes musikkår. Där vidare utvecklade sin kunskap om noter samt lärde sig språk som tyska och italienska. Som 17-åring blev han soloklarinettist vid hovkapellet och fick möjligheter att studera vid Berlin och Paris. Han studerade 1798 hos Franz Tausch i Berlin och i samband med detta konserterade han i Berlin och Hamburg tillsammans med andra artister, detta förblev hans enda offentliga framträdanden i Europa. Han studerade även i Paris där han började komponera.[11]

Crusell upträdde 1801 vid konserter i Helsingfors och i Åbo, vilket var hans enda besök i hemlandet efter det att han hade lämnat Sveaborg. Samma år blev han invald i Kungliga Musikaliska akademien i Stockholm. År 1803 besökte Crusell Paris igen för att studera kompositionen av Henri Montan Berton och François-Joseph Gossec.[12] Crusell sökte professuren vid Kungliga Musikaliska Akademin på 1810-talet men förlorade och vid omröstningen fick han enbart två av 12 röster. Efter sitt misslyckande med att söka professuren bestämde han sig för att flytta till Linköping som på den tiden kallades för Lilla Paris på grund av sitt aktiva kulturliv.[11]

Crusell var försteklarinettist i Hovkapellet 1793–1833 och blev där förste kammarmusicus. År 1818 utnämndes han till musikdirektör vid första och andra livgrenadjärregementet i Linköping.

Crusell var också verksam som operaöversättarens och debuterade 1821 med en svensk version av Mozarts Le nozze di Figaro. Den lyckade debuten var en av de bidragande faktorerna till att Crusell 1822 blev invald i Götiska förbundet. Samma år publicerades Crusells första sångsamling, Sångstycken.[12]

Av hans kompositioner är idag verken för klarinett mest kända, framför allt de tre klarinettkonserterna, men även klarinettkvartetterna. På sin tid var sångerna till texter av Tegnér mycket uppskattade, även av skalden själv. Crusells tonsättningar av sånger ur Frithiofs saga blev mycket populära och sjöngs långt efter hans död bland allmogen. Hans sångspel Den lilla slavinnan, baserat på Tusen och en natt, framfördes 34 gånger på Kungliga Teatern under åren 1824–1838, men är sedan länge borta från repertoaren. För manskör skrev Crusell bland annat Hell dig, du höga Nord, som fortfarande framförs då och då. Han översatte också framgångsrikt libretton till kända operor, som Barberaren i Sevilla och Figaros bröllop.

Crusell ansågs som virtuos på klarinett och var känd och firad i hela Europa.

I Finland har Crusells minne uppmärksammats bland annat genom att han 1960 utnämndes av Finlands Rundradio till "årets komponist", vilket också innebar att största delen av hans produktion då framfördes, samt genom att Helsingfors stadsorkesters blåskvintett 1935 antog namnet "Crusell-kvintetten".[12]

Crusellbron, som förbinder stadsdelarna Gräsviken och Busholmen i Helsingfors, har fått sitt namn efter Bernhard Crusell. Bron togs i bruk i november 2010.

Crusellveckan

Crusellveckan är en internationell musikfestival för klarinettister samt andra träblåsare. Crusellveckan ordnas årligen i Nystad vid slutat av juli och början av augusti. Den grundades 1982 av nystadsborna[11]. Namnet på festivalen är självklart i äran av Bernhard Henrik Crusell.[14]

Crusellbron i Helsingfors är uppkallad efter Bernhard Crusell.

Priser och utmärkelser

Crusell tilldelades Svenska Akademiens stora medalj i guld 1838 och samma år utnämndes han till riddare av Vasaorden.[12]

Verkförteckning

Orkesterverk

  • Klarinettkonsert nr 1 Ess-dur, op. 1, ca 1811
  • Sinfonia concertante för klarinett, horn, fagott och orkester B-dur, op. 3, ca 1816
  • Klarinettkonsert nr 2 f-moll, op. 5, ca 1817
  • Klarinettkonsert nr 3 B-dur, op. 11, ca 1828
  • Introduktion och air suédois för klarinett och orkester, op. 12, ca 1830
  • A la chasse, uvertyr för orkester, utan opusnummer
  • Airs Suédois för fagott och orkester (endast solostämma och klaverutdrag), utan opusnummer
  • Concertino B-dur för fagott och orkester, utan opusnummer
  • Concertino B-dur för klarinett och orkester (endast solostämma), utan opusnummer
  • Konsert för valthorn och orkester (sats 1 av K.K. Eder, sats 2-3 av Crusell), utan opusnummer
  • Variationer för horn och orkester över Åhlströms visa När jag dricker snillets Gud mig till Amphion förbyter, utan opusnummer

Kammarmusik

  • Klarinettkvartett nr 1 Ess-dur, op. 2, ca 1811
  • Klarinettkvartett nr 2 c-moll, op. 4, ca 1817
  • Tre duos för två klarinetter (nr 1 F-dur, nr 2 d-moll, nr 3 C-dur) op. 6, ca 1821
  • Klarinettkvartett nr 3 D-dur, op. 7, ca 1823
  • Flöjtkvartett D-dur, op. 8, ca 1823
  • Divertimento för oboe, två violiner, viola och cello, op. 9, ca 1823
  • Konserttrio för klarinett, valthorn och fagott, utan opusnummer
  • Tre kvartetter för fyra valthorn, utan opusnummer
  • Variationer över Göterna fordomdags för tre fagotter och kontrabas, utan opusnummer

Verk för orgel

  • Marsch, utan opusnummer
  • Vid Maries första nattvardsgång, utan opusnummer

Flerstämmiga vokalverk

  • De fyra skålarne (Ernst Moritz Arndt), TTBB
  • De fyra skålarne Tre mansröster.
  • Den siste kämpen (Erik Gustaf Geijer). Deklamatorium för recitation, SATB och orkester
  • Det sköna hopp, TTBB
  • Ej Nordens gamla stamträd kan förtvina (Magnus Martin af Pontin), TTBB
  • Flyttfåglarne (Esaias Tegnér), SSBB [SATB] och piano (1822)
  • Gubben Movitz klagar: Min flaska är i kras!, kanon för tre mansröster (1855)
  • Göten Barytonsolo, TTB och piano (1824)
  • Göterna fordomdags drucko ur horn, kanon för tre mansröster (1855)
  • Hjälte som frälsade Skandinaviens del av jorden (Kör). Endast en sopranstämma påträffad.
  • Hymn för Greklands befrielse, solo, SATB och piano (1826)
  • Hymn: Hell dig du höga Nord (Fredrik Bernhard Cöster), TTBB (1829)
  • Jag i Falu skola gått (Johan Olof Wallin), TTBB
  • Konungavalet Se även solosånger, Tio sånger ur Frithiofs saga.
  • Liv-grenadjärernas Krigs-visa, mansröster
  • Livgrenadjär-sång, TTB och piano
  • Militärisk sång till H. K. H. Kronprinsen, se även solosånger
  • Militär-Sång "lämpad till Glucks musik", mansröster
  • Ny militär-sång, mansröster
  • Prolog till årsdagen av slaget vid Hogland (Johan Gabriel Oxenstierna). Musik av Crusell och Müller.
  • Rings drapa, se även solosånger, Tolv sånger ur Frithiofs saga.
  • Serenad. "Kring myrtenskylda fönstrets karm" (Bernhard von Beskow), TTBB
  • Serenad. "Slumra! Slumra!", TTBB
  • Skandinavisk sång (Johan David Valerius), SATB och piano
  • Sköna Rosenberg farväl, TTBB
  • Sorg-musik vid parentationen över hovfröken Sophia Silfwersparre, soli, kör och orkester
  • Sång den 31 aug. 1821. Vid lägret på Malmen, TTB och blåsorkester. Jfr solosånger, Sångstycken, 2
  • Sång för Jämtlands fältjägare (Esaias Tegnér), TTB och "flere jägarhorn i unison" (1822)
  • Sång till glädjen (Jonas Magnus Stiernstolpe) TTBB
  • Sång till H.K.H. Hertigen av Östergötland. Mansröster
  • Sång till H.M. Konungen Se även solosånger, Sångstycken, 2
  • Sång vid H. E. Greve v. Platens jordfästning d. 7 febr. 1830, TTBB
  • Till Hans K.H. Kronprinsen, mansröster
  • Till Hans Maj:t Konungen, mansröster
  • Vid Göta kanals invigning den 26 september 1832 (Magnus Martin af Pontin). Deklamatorium med körer.
  • Världarnas Gud, TTBB
  • Åt varje menighet, TTB

Solosånger

  • Jag har dig åter Air (1809)
  • Vänner, glädjens tidevarv är kort (1809)
  • Vid bergsrådinnan L. Robsons grav (L.A. Ekmarck) (1819)
  • Sångstycken med accompagnement för forte piano (1822)
    • 1. Söndagsmorgonen
    • 2. Herthas barn (Esaias Tegnér)
    • 3. Visa (Slumra ej bort i en onyttig vila)
    • 4. Fragment av Schillers Thekla (Ett svar ur andevärlden) (Friedrich Schiller) (Var jag är, du frågar, flyktig vorden)
    • 5. Glaset och lyran
    • 6. Nöjet
    • 7. Den gamle svensken. En folkvisa
    • 8. Uppmuntran till glädje (Med flöjt ad. lib.)
    • 9. Minne och hopp
    • 10. Sång på högtidsdagen i sällskapet Nytta och Nöje
  • Sångstycken med accompagnement för forte piano. 2:dra häftet (1824)
    • 1. Oskuld, sällhet och saknad
    • 2. Gåsen och lärkan (Sopran, tenor och piano)
    • 3. Farväl
    • 4. Kalla händer, varmt hjärta
    • 5. Sång inom präste-ståndet vid en middag den 1 maj 1823
    • 6. Sång till H.M. Konungen (2 tenorer, bas och piano)
    • 7. Militärisk sång till H.K.H. Kronprinsen (2 tenorer, bas och piano)
  • Tio sånger ur Frithiofs saga satta i musik och tillägnade Frithiofs skald (Esaias Tegnér) (1826)
    • 1. Frithiof och Ingeborg
    • 2. Frithiof spelar schack
    • 3. Frithiofs lycka
    • 4. Ingeborgs klagan
    • 5. Frithiof går i landsflykt
    • 6. Vikingabalk
    • 7. Frithiof och Björn (tenor, bas och piano)
    • 8. Frithiof kommer till kung Ring
    • 9. Kung Rings död
    • 10. Konungavalet (4-stämmig manskör och piano)
  • Tolv sånger ur Frithiofs saga... Ny upplaga, utökad och förbättrad (Esaias Tegnér) (1827) Nya sånger i denna samling:
    • 5. Frithiof hos Angantyr (inskjuten efter nr 4 i föregående samling)
    • 11. Rings drapa. (4-stämmig manskör; inskjuten efter nr 9, i föregående samling)
  • Fågelleken (Esaias Tegnér) (1828)
  • Romresan (Esaias Tegnér) (1832)
  • Harpan (Gfm. Anders Abraham Grafström) (1832)
  • Suck vid målet (Johan Olof Wallin) (1833 el. senare)
  • Sång till solen (Esaias Tegnér) (1835)
  • Sångstycken till accompagnement för forte piano. 3:dje häftet (1838)
    • 1. Källan
    • 2. Mathilda (Esaias Tegnér)
    • 3. Minne av friherrinnan H. C. Åkerhjelm. (Esaias Tegnér)
    • 4. Årets tider
    • 5. Hjälten, 1813 (Esaias Tegnér)
    • 6. Snuset. Visa
    • 7. Birfilaren
    • 8. Smeden (Johan Olof Wallin)
    • 9. Fiskaren (Gustaf Henrik Mellin)
  • Tre sånger av Johan Ludvig Runeberg (1838)
    • 1. Vid en väns död
    • 2. Över ett sovande barn
    • 3. Svanen
  • Le souvenir. Romance (otryckt)
  • 4 romances (otryckta)
    • 1. La lampe (Ségur)
    • 2. Les regrets
    • 3. La resignation (De Genlis)
    • 4. Eolsharpan.
  • Parentationssång över Bellmanssångaren Raab Kantat för tenor och orkester

Sceniska verk

Översättningar

Se även

Referenser

Noter

  1. 1 2 3 B (Berndt) H Crusell, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 15721.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6xs6d5m, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 9531098, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]
  5. ↑ FinnGraven.se, läs online, läst: 15 december 2017.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Bernhard Crusell, läst: 28 december 2018.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Musicalics, Musicalics kompositörs-ID: 80969, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
  8. ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0156501, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  9. 1 2 3 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1031318767749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  10. ↑ Fredrik August Dahlgren, Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773-1863 med flera anteckningarIngen beskrivning har definierats, Norstedts förlag, 1866, s. 548-549, läs online.[källa från Wikidata]
  11. 1 2 3 4 5 ””Hur kan man spela något så vackert?” – ny biografi om Finlands första internationella kompositör Bernhard Crusell” (på svenska). Svenska Yle. 28 oktober 2025. https://yle.fi/a/7-10084798. Läst 2 november 2025.
  12. 1 2 3 4 5 6 ”Bernhard Crusell”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4496-1416928957102.
  13. 1 2 ”Levande musikarv - Bernhard Crusell”. levandemusikarv.se. https://levandemusikarv.se/composers/crusell-bernhard/. Läst 2 november 2025.
  14. ↑ ”Säsongens sista Amadeus” (på svenska). Svenska Yle. 19 juni 2014. https://yle.fi/a/7-804760. Läst 2 november 2025.
  15. ↑ Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773-1863 med flera anteckningar i Projekt Runeberg

Tryckta källor

Vidare läsning

Externa länkar