Tavastehus
| Tavastehus | ||
| Hämeenlinna (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land | ||
|---|---|---|
| Landskap | Egentliga Tavastland | |
| Admin. centrum | Tavastehus centraltätort | |
| Area | 2 031,52 km² (2016-01-01)[1] | |
| - land | 1 785,03 km² | |
| - vatten | 246,49 km² | |
| Folkmängd | 67 971 (2021-12-31)[2] | |
| - män | 32 872 (2020-12-31)[2] | |
| - kvinnor | 34 976 (2020-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 38,08 invånare/km²[2][1] | |
| Politik | ||
| - Kommundir. | Olli-Poika Parviainen | |
| - Kommunfullm. ordf. |
Johannes Koskinen (SDP) | |
| - Kommunstyr. ordf. |
Jari Koskinen (Saml) | |
| Kommunkod | 109 | |
| Geonames | 659181 | |
| Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
97,17 % år 2010 0,35 % 2,48 % | |
| Administrativa data | ||
| - Landskapsförb. | Tavastlands landskapsförbund | |
| - Regioncentrum | Tavastehus | |
| - Skattebyrå | Eg. Tavastlands skattebyrå | |
| - Välfärdsområde | Egentliga Tavastland | |
| - Försäkringskrets | Eg. Tavastlands försäkr.distrikt | |
| - Nödcentral | Eg. Tavastlands nödcentral | |
| - Räddningsverk | Eg. Tavastland | |
| Läge | 60°59′45″N 24°27′55″Ö / 60.99583°N 24.46528°Ö | |
![]() Tavastehus stads läge
| ||
| Webbplats: http://www.hameenlinna.fi | ||
Tavastehus ([tavasteˈhʉ̟ːs]; finska: Hämeenlinna [ˈhæmeːnˌlinːɑ]) är en stad i landskapet Egentliga Tavastland i södra Finland. Tavastehus stads centralort är själva tätorten Tavastehus, med 49 462 invånare (2012).[3] Staden är belägen 98 kilometer norr om huvudstaden Helsingfors och 75 kilometer sydöst om staden Tammerfors. Stadskommunen Tavastehus gränsar till följande tretton kommuner: Ackas, Asikkala, Hattula, Hausjärvi, Hollola, Janakkala, Loppi, Padasjoki, Pälkäne, Tammela, Urdiala och Valkeakoski.
Staden har 67 971 invånare och en total areal på 2 031,52 km². I dagsläget är Tavastehus stad är indelad i 46 stadsdelar [4]
Tavastehus stads språkliga status är enspråkigt finsk. Till skillnad från till exempel Tammerfors finns det inte heller någon svensktalande minoritet som är tillräckligt stor för att upprätthålla svenskspråkigt kulturliv. Däremot finns tillgång till viss svenskspråkig service, såsom grundläggande utbildning, daghem, förskola och eftis[5] och räknas därför som en svensk språkö.
Tavastehus var residensstad för dåvarande Södra Finlands län mellan 1997 och 2009, då länen avskaffades som administrativ enhet i Finland. Södra Finlands regionförvaltningsverk[6] har i dag sitt huvudsäte i staden. Från 1860-talet till 1996 var Tavastehus Tavastland läns residensstad.
Tavastehus tillhör Egentliga Tavastlands välfärdsområde.[7]
Tavastehus kyrka i december 2006.
Historia
Tavastehus fick stadsprivilegier år 1639 av Per Brahe d.y., men det hade funnits viss byggnation runt Tavastehus slott redan tidigare. Mellan 1776 och 1798 flyttades staden från sin plats norr om Tavastehus slott till sin nuvarande plats strax söder om slottet. Efter Tavastehus brand 1831, då två tredjedelar av bebyggelsen i staden ödelades, uppbyggdes Tavastehus enligt en regelbunden plan med breda gator.
Tavastehus har sedan 1862 haft järnvägsförbindelse med Helsingfors och sedan 1876 med Tammerfors.[8] Under inbördeskriget 1918 var Tavastehus ett av de rödas huvudfästen, men intogs 26 april av de tyska hjälptrupperna under ledning av Rüdiger von der Goltz.[9] Finlands första nationalstadspark grundades i Tavastehus år 2001. Nationalstadsparkens hela område utgör 738 hektar.
Tavastehus på 1850-talet.
Litografi i Finland framstäldt i teckningar utgiven 1845-1852.
Kommunreformer
Politik
Mandatfördelning i Tavastehus stad, valen 1976–2021
| Valår | VF | SDP | GRÖN | FPP | FSP | SAF | C | LFP | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1976 | 7 | 20 | 1 | 4 | 2 | 17 |
| 51 | 80,1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1980 | 5 | 22 | 2 | 2 | 2 | 18 |
| 51 | 81,4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1984 | 5 | 21 | 1 | 1 | 2 | 2 | 19 |
| 51 | 75,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 21 | 1 | 1 | 2 | 2 | 20 |
| 51 | 71,0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1992 | 4 | 19 | 4 | 4 | 1 | 2 | 2 | 15 |
| 51 | 72,8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1996 | 3 | 20 | 5 | 2 | 2 | 1 | 18 |
| 51 | 61,3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2000 | 3 | 18 | 6 | 1 | 3 | 3 | 17 |
| 51 | 55,3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2004 | 3 | 19 | 6 | 1 | 3 | 2 | 17 |
| 51 | 58,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2008 | 2 | 20 | 4 | 2 | 8 | 3 | 20 |
| 59 | 61,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2012 | 3 | 17 | 3 | 10 | 6 | 3 | 17 |
| 59 | 57,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2017 | 3 | 14 | 6 | 6 | 5 | 3 | 14 |
| 51 | 57,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2021 | 2 | 14 | 5 | 10 | 4 | 2 | 14 |
| 51 | 53,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vänorter
Tavastehus har tolv officiella vänorter. Det finns ett tätt samarbete med Tartu i Estland, även om städerna inte har undertecknat ett vänortsavtal.[10]
Celle, Tyskland, sedan 1971
Bærums kommun, Norge, sedan 1950
Frederiksbergs kommun, Danmark, sedan 1947
Hafnarfjörður, Island, sedan 1950
Püspökladány, Ungern, sedan 1987
Toruń, Polen, sedan 1989
Tver, Ryssland, sedan 1954, samarbetet avbröts 2022
Uppsala kommun, Sverige, sedan 1940
Weimar, Tyskland, sedan 1961
Lucca, Italien, sedan 2019
Sumy, Ukraina, sedan 2024
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
- Service: 41 %
- Industri: 21 %
- Handel, restaurang, hotell: 15 %
- Finans och försäkring: 11 %
- Transport och kommunikation 5 %
- Ett axplock industrier och företag inom staden
- Huhtamäki Oyj, Polarcup
- Iittala Group
- Konecranes Oyj
- Patria Vehicles Oy
- Rautaruukki Oyj, Abp
- Sisu Akselit Oy
Demografi
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Tavastehus stad 1975–2020[11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1975 | 58 864 | |||
| 1980 | 59 224 | |||
| 1985 | 59 767 | |||
| 1990 | 61 222 | |||
| 1995 | 62 080 | |||
| 2000 | 63 033 | |||
| 2005 | 64 271 | |||
| 2010 | 66 829 | |||
| 2015 | 68 011 | |||
| 2020 | 67 848 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. | ||||
Språk
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 100 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[12][13]
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kultur
Utbildning
Tavastehus är värdestad för Tavastehus yrkeshögskola. Flera finländska kulturpersonligheter, så som Jean Sibelius och Juho Kusti Paasikivi, har gått på Tavastehus lyceum (finska: Hämeenlinnan lyseo), som grundades 1873. Till de övriga gymnasier i Tavastehus hör Kaurialan lukio, och Lammin lukio i Lampis.
Sevärdheter

- Tavastehus slott är en medeltida borg
- Tavastehus stads historiska museum
- Tavastehus kyrka
- Finlands Artillerimuseum
- Fängelsemuseum. Museet är inhyst i det gamla länsfängelset[14]
- Karlberg (finska: Aulanko) är ett park- och friluftsområde, där det finns möjlighet till all slags fritidssysselsättning. Här finns bland annat badhus, restauranger, spainrättning, golfbanor, motionsspår och inkvarteringsmöjligheter.[15]
- Tavastehus konstmuseum
- Jean Sibelius födelsehem är i dag ett museum
- Av herrgårdarna märks Kattis (finska Katinen) och Vånå gård (finska Vanaantaka)
Idrott
Tavastehus är känt för sitt ishockeylag Hämeenlinnan Pallokerho (HPK) som spelar i FM-ligan. HLPK Lentiskerho har blivit finska mästare i volleyboll ett stort antal gånger.
Kända personer med anknytning till Tavastehus
- J.K. Paasikivi (född: Johan Gustaf Hellstén), Finlands president mellan 11 mars 1946 och 1 mars 1956
- Jean Sibelius, tonsättare. (J. Sibelius födelsehemort.)
- Eino Leino (född: Einar Lönnblohm), diktare
- Mikael Vasunta, journalist, manusförfattare och översättare
- Theodor Weissman, sångare och skådespelare
Religion
Följande församlingar inom Evangelisk-lutheska kyrkan i Finland bildar Tavastehus kyrkliga samfällighet:
- Tavastehus-Vånå församling
- Hauho församling
- Lampis församling
Av Ortodoxa kyrkan i Finlands församlingar har Helsingfors ortodoxa församling verksamhet i Tavastehus.
Tidigare församlingar
Lista över tidigare församlingar som har funnits inom Tavastehus stads nuvarande område:
- Tavastehus landsförsamling (uppgick i Tavastehus församling år 1948).
- Tavastehus församling (sammanlades med Vånå församling år 2003. Bildade Tavastehus-Vånå församling).
- Rengo församling (uppgick i Tavastehus-Vånå församling år 2011).
- Tulois församling (uppgick i Lampis församling år 2019).
- Vånå församling (bildade Tavastehus-Vånå församling tillsammans med Tavastehus församling år 2003).
- Kalvola församling (uppgick i Tavastehus-Vånå församling år 2023).
- Tavastehus ortodoxa församling (uppgick i Helsingfors ortodoxa församling år 2021).
Se även
Källor
- 1 2 ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- 1 2 3 4 ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ↑ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182516/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201200_sv.px. Läst 15 juli 2019.
- ↑ Förteckning över stadens stadsdelar. Arkiverad 27 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 11 december 2012.
- ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 april 2014. https://web.archive.org/web/20140413144419/http://www.svenskskola.fi/ort/tavastehus/. Läst 9 april 2014.
- ↑ Regionförvaltningsverkets webbplats Arkiverad 10 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 11 december 2012.
- ↑ ”Karta över välfärdsområdena”. stm.fi. Social- och hälsovårdsministeriet. https://stm.fi/sv/karta-over-valfardsomradena. Läst 13 maj 2024.
- ↑ Om Tavastehus historia på stadens webbplats. Arkiverad 25 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 11 december 2012.
- ↑ Carlquist, Gunnar (red.) (1929–1937). Svensk uppslagsbok. "27" (1). Malmö: Baltiska förlaget. sid. 548. Libris 1335380
- ↑ ”Ystävyyskaupungit (vänorter)” (på finska). Tavastehus stad. https://www.hameenlinna.fi/hallinto-ja-talous/tietoa-hameenlinnasta/ystavyyskaupungit/. Läst 25 maj 2024.
- ↑ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 22 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230322221133/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 23 mars 2023.
- ↑ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 3 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230103115101/https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
- ↑ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 28 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230328171753/https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
- ↑ De centrale Strafanstalter i Norden ved Aar 1900. Bilag till nordisk Tidskrift för Fængselsvæsen og praktisk Strafferet ; Aarg. 23. Kjöbenhavn. 1900. sid. 139-141. Libris 3093760. https://runeberg.org/ntff/1900bilag/0096.html
- ↑ Karlberg parkområdets webbplats (engelska) Läst 11 december 2012.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Tavastehus.- Officiell webbplats (finska) (svenska)
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
| |||||||||||||||||||


