Charlie Weimers

Under 1990-talet var Weimers medlem i Moderaterna och Moderata ungdomsförbundet (MUF) och har även där haft förtroendeuppdrag.

År 1998 blev Weimers medlem i Kristdemokraternas ungdomsförbund Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU). Åren 2000–2001 och 2003–2004 var han distriktsordförande för KDU-Värmland och valdes in i KDU:s förbundsstyrelse under riksmötet 2003 i Karlstad. Han förlorade valet om förbundsordförandeposten till Ella Bohlin vid KDU:s riksmöte i Örebro den 6 maj 2005 med röstsiffrorna 79–76, trots att han föreslagits av valberedningen. Vid riksmötet i Göteborg 2008 vann han dock över Matilda Stålbert med röstsiffrorna 58–47.

År 2000 startade Weimers tillsammans med Philip Wildenstam och Björn Herstad det värdekonservativa nätverket Engelbrekt, som splittrades 2001.

Weimers var kommunfullmäktigeledamot från 2002 och gruppledare från 2006. År 2002 valdes han in i kommunfullmäktige i Hammarö kommun genom personligt röstetal; i valet fick han flest personröster av partiets kandidater (10,55 procent av partiets röster). I 2006 års kommunval i Hammarö fick han 12,75 procent av Kristdemokraternas röster. År 2010 fick han flest personkryss av samtliga partiers kandidater i kommunen (39,1 procent). Weimers blev 2010 kommunalråd då valresultatet för första gången i Hammarös historia innebar icke-socialistisk majoritet. Weimers var kandidat i riksdagsvalet 2010 i Värmlands läns valkrets. Hans huvudfrågor var lag och ordning, familjernas situation och småföretagarpolitik.

Åren 2008–2011 var Weimers förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU). Han har också varit vice ordförande i Europeiska folkpartiets ungdomsförbund (YEPP). Weimers är före detta kommunalråd i Hammarö kommun på deltid samt har arbetat som politisk sakkunnig åt socialminister Göran Hägglund i regeringen Reinfeldt.

Weimers deklarerade i januari 2011 att han inte tänkte fortsätta som förbundsordförande för KDU. Han efterträddes av Aron Modig vid riksmötet i Eskilstuna i juni 2011. Mellan 2014 och 2018 arbetade Weimers som stabschef för kristdemokraten Lars Adaktusson i Europaparlamentet.^[3]

Weimers uteslöts ur Kristdemokraterna den 6 september 2018 med omedelbar verkan efter att han meddelat sin anslutning till Sverigedemokraterna.^[3]

Den 6 september 2018 blev Weimers medlem i Sverigedemokraterna efter ett flertal värvningsförsök.^[4] Han uppgav Kristdemokraternas migrationspolitik som en av anledningarna till partibytet.^[5] Han blev invald till Europaparlamentsvalet 2019 som tredjenamn på Sverigedemokraternas vallista.^[6][7]

Weimers har tillsammans med Jimmie Åkesson föreslagit en ny svensk EU-strategi för att stoppa maktöverföringen till EU, maximera svenskt inflytande och uppnå bättre förhandlingsresultat.^[8][9]

Weimers är medordförande i ECR:s arbetsgrupp för migrationsfrågor.^[10] Han har uppmanat EU att bygga en mur vid sin gräns mot Turkiet och anta en stramare migrationspolitik.^[11]

Han var en tidig förespråkare för den danska planen att flytta asylprocessen från Danmark till länder utanför Europa och kallade det en "win-win"-plan.^[12]

Redan innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 argumenterade Weimers för att EU bör ge militär utrustning till Ukraina, och att Ryssland bör straffas med hårda sanktioner för det fall de väljer att invadera landet.^[13] Även efter 2022 års invasion har Weimers förespråkat militärt stöd till Ukraina.^[14]

Weimers har besökt Israel flera gånger och har uttalat sig positivt till landets krigföring samt kritiserat Palestinas stöd till terrorism.^[15][16]

Weimers och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson efterlyste år 2023 en ny EU-strategi. De föreslog införandet av ett folkomröstningslås modellerat efter den brittiska European Union Act 2011 och krävde att ett svenskt EU-utträde ska möjliggöras genom att ta bort referenser till medlemskap i konstitutionen för att signalera till Bryssel att Sverige är villigt att lämna bordet.^[17][18][19]

Weimers var rapportör för Europaparlamentets allra första betänkande om förbindelserna mellan EU och Taiwan.^[20] Betänkandet efterlyste ett förstärkt partnerskap med Taiwan och en intensifiering av bilaterala investeringar och upprepade kraven på steg mot ett bilateralt investeringsavtal och ett meningsfullt deltagande för Taiwan i internationella organisationer.^[21] Rapporten antogs av parlamentet.^[22]