Dmitrij Nasonov

Dmitrij Nasonov
Född28 juni 1895 (g.s.)
Warszawa[1]
Död21 december 1957[1] (62 år)
Sankt Petersburg[1]
BegravdLiteratorskije mostki
Medborgare iKejsardömet Ryssland, Sovjetryssland och Sovjetunionen
Utbildad vidfakulteten för fysik och matematik vid Sankt Petersburgs universitet, [2]
SysselsättningFysiolog
ArbetsgivareSankt Petersburgs universitet[2]
Pavlov Institute of Physiology of the Russian Academy of Sciences
Moskvauniversitetet[3]
Institutet för experimentell medicin (1932–)[4]
Institutet för experimentell medicin (1948–1950)[2]
zoologiska institutet, Rysslands vetenskapsakademi (1951–)[5]
Institute of Cytology, Russian Academy of Sciences[2]
FöräldrarNikołaj Nasonov[6]
Utmärkelser
Statliga Stalinpriset, 2:a graden
För försvaret av Leningrad
Medalj ”För segern över Tyskland i det Stora Fäderneslandskriget 1941-1945”
Medalj "För stridsförtjänst"
Arbetets Röda Fanas orden
Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945”
Redigera Wikidata

Dmitrij Nikolajevitj Nasonov (på ryska Дми́трий Никола́евич Насо́нов), född den 28 juni 1895, död den 21 december 1957, var en rysk biolog. Han var son till zoologen Nikolaj Nasonov.

Nasonov är känd för sin forskning om Golgiapparaten. Han var professor vid Leningrads universitet.

Källor

  1. 1 2 3 ”Насонов Дмитрий Николаевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 4 Ivan Ivanovich Sokolov (1885–1972): an Inborn Naturalist, vol. 10, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2018, s. 7-33, 10.24411/2076-8176-2018-11964.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Jurij Orlov, Reminiscences about the Anatomical-Histological Cabinet of St.Petersburg University. Drawing up, introductory article and comments by Sergei I. Fokin, vol. 4, 4, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2012, s. 59-76.[källa från Wikidata]
  4. ↑ New Documents about the Fate of Erwin Bauer’s Laboratory in the USSR Academy of Sciences, vol. 17, 2, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2025, s. 124-136.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Летопись Российской академии наук. Т. VII. 1946—1953, Rysslands Vetenskapsakademis arkiv, 2022, s. 436, ISBN 978-5-6046932-6-1.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Летопись Российской академии наук. Т. VII. 1946—1953, Rysslands Vetenskapsakademis arkiv, 2022, s. 727, ISBN 978-5-6046932-6-1.[källa från Wikidata]
  • Encyklopedia PWN, Tom 2, Warszawa 1991, s. 587.