Duodenal switch

Duodenal switch, även duodenal omkoppling, är en fetmaoperation där magsäcken minskas och tolvfingertarmen (duodenum) en stor del av tunntarmen kopplas bort.[1]

Duodenal switch används på patienter med extrem fetma (BMI över 50).[1] Duodenal switch stod för 1 % av alla fetmaoperationer i Sverige år 2024.[1] De flesta opereras med titthålskirurgi.[2]

Duodenal switch ger större viktnedgång (40 % total viktnedgång) jämfört med gastrisk bypass (25 % total viktnedgång) och gastrisk sleeve (15 % total viktnedgång).[1][3][4] Duodenal switch har bättre effekt på diabetes mellitus och minskad risk för återfall jämfört med gastric bypass och sleeve gastrectomy.[1][5][3] Det har mindre risk för dumping jämfört med gastrisk bypass.

Duodenal switch medför ökad risk för anemi och andra näringsbrister.[1][6] Kirurgiska komplikationer som tarmvred eller bråck förekommer.

Referenser

  1. 1 2 3 4 5 6 Magnus Sundbom, Niclas Abrahamsson, Erik Stenberg (7 november 2025). ”Obesitaskirurgi – en säker behandling med stora vinster”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/vetenskap/obesitaskirurgi-en-sakerbehandling-med-stora-vinster/. Läst 17 mars 2026.
  2. ↑ ”Årsrapport SOReg 2019 Del 1 – operationsstatistik och tidiga komplikationer”. SOReg. 10 maj 2020. https://www.ucr.uu.se/soreg/component/edocman/arsrapport-soreg-2019-del-1-2/viewdocument/1652?Itemid=. Läst 3 oktober 2022.
  3. 1 2 Skogar, Martin L.; Sundbom, Magnus (2020). ”Weight loss and effect on co-morbidities in the long-term after duodenal switch and gastric bypass: a population-based cohort study”. Surgery for Obesity and Related Diseases: Official Journal of the American Society for Bariatric Surgery 16 (1): sid. 17–23. doi:10.1016/j.soard.2019.09.077. ISSN 1878-7533. PMID 31711945. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31711945. Läst 3 oktober 2022.
  4. ↑ Prachand, Vivek N.; Davee, Roy T.; Alverdy, John C. (2006). ”Duodenal switch provides superior weight loss in the super-obese (BMI > or =50 kg/m2) compared with gastric bypass”. Annals of Surgery 244 (4): sid. 611–619. doi:10.1097/01.sla.0000239086.30518.2a. ISSN 0003-4932. PMID 16998370. PMC: 1856567. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16998370. Läst 3 oktober 2022.
  5. ↑ Marceau, Picard; Biron, Simon; Marceau, Simon; Hould, Frederic-Simon; Lebel, Stefane; Lescelleur, Odette (2015). ”Long-Term Metabolic Outcomes 5 to 20 Years After Biliopancreatic Diversion”. Obesity Surgery 25 (9): sid. 1584–1593. doi:10.1007/s11695-015-1599-5. ISSN 1708-0428. PMID 25676155. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25676155. Läst 3 oktober 2022.
  6. ↑ Skogar, Martin L.; Sundbom, Magnus (2020). ”Early complications, long-term adverse events, and quality of life after duodenal switch and gastric bypass in a matched national cohort”. Surgery for Obesity and Related Diseases: Official Journal of the American Society for Bariatric Surgery 16 (5): sid. 614–619. doi:10.1016/j.soard.2020.02.001. ISSN 1878-7533. PMID 32156633. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32156633. Läst 3 oktober 2022.
Kroppsvikt och bariatri
Undervikt
Övervikt
Ätstörningar
Kroppsmått
Vikthållning
Relaterade ämnen
Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.