Ellös
| Ellös | |
| Tätort | |
![]() | |
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Orusts kommun |
| Distrikt | Morlanda distrikt |
| Koordinater | 58°10′34″N 11°28′39″Ö / 58.17611°N 11.47750°Ö |
| Area | 314 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 1 204 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 3,8 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Ellös |
| Tätortskod | T4336[2] |
| Beb.områdeskod | 1421TB101 (1960–)[3] |
| Geonames | 2716324 |
![]() Ortens läge i Västra Götalands län.
| |
| Wikimedia Commons: Ellös | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Ellös är en tätort i Morlanda socken i Orusts kommun, belägen 15 km väster om kommunens centralort Henån.
Ellös är den största industriorten på Orust, och hemort för Sveriges största fritidsbåtsvarv, Hallberg-Rassy.
Historia
Ellös nämns i skriftliga källor första gången 1610 som fiskeläge. Under sillperioderna byggdes två salterier och ett trankokeri. När sillen försvann livnärde sig befolkningen på annat fiske, jordbruk och sjöfart. Under 1900-talet tog livsmedelsindustri och båtbyggeri över som huvudnäringar.
Ellös är belägen i Morlanda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Morlanda landskommun. I denna inrättades för orten 30 november 1893 Ellös municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1959. År 1900 hade municipalsamhället 261 invånare.[4]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Ellös | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1900 | 233 | |||
| 1910 | 395 | |||
| 1920 | 379 | |||
| 1930 | 351 | |||
| 1940 | 405 | |||
| 1950 | 379 | |||
| 1960 | 420 | |||
| 1970 | 614 | |||
| 1980 | 893 | |||
| 1990 | 993 | |||
| 2000 | 1 016 | |||
| 2010 | 998 | |||
| 2015 | 1 036 | |||
| 2020 | 1 078 | |||
| Källor: SCB - Tätorter 1960 - 2010 SCB - Folkräkningen 1900 - 1950 | ||||
Näringsliv
Historisk industri
Det KF-ägda livsmedelsföretaget Skandiakonserv byggde en fabrik i Ellös under slutet av 1940-talet. Den blev en del av Foodia som ville avveckla fabriken mot slutet av 1980-talet, men istället såldes den och drevs vidare några år till.
Bankväsende
År 1905 grundades Orusts lån- och sparkassa i Ellös.[5] Den övertogs av Göteborgs handelsbank år 1916.[6] Denna bank övertogs i sin tur av Skandinaviska banken som behöll kontoret i Ellös.[7] SEB fanns kvar på orten in på 1990-talet, med koncentrerade verksamheten till Henån därefter.[8][9]
En sparbank för området, Tegneby sparbank, bildades 1887. Den bytte senare namn till Orusts sparbank och har alltjämt kontor i Ellös.
Utbildning
I Ellös finns förskola samt skola för årskurs F-6, medan elever i högre årskurser bussas till Henån. Under åren 1992-2011 fanns på skolan undervisning för samtliga grundskolans årskurser.
Se även
Bildgalleri
Moderna bostäder vid den östra stranden av Skeppsviken, också kallad Sörkilen.
Moderna bostäder nära den östra stranden av Skeppsviken.
Källor
Noter
- 1 2 Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 6 februari 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Almanack för alla 1903, Norstedt, Stockholm, 1902, s. 149. Efter en artikel i Statistisk tidskrift (1902) av Edv. Söderberg.
- ↑ Orusts Lån- och Sparkassa Arkiverad 10 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Bohusläningen, 22 juli 1905
- ↑ Göteborgs handelsbank 1916, Svenska Dagbladet, 28 februari 1917
- ↑ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
- ↑ Från bankchef till egen företagare Arkiverad 10 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Bohusläningen, 27 januari 2009
- ↑ Göteborgs-Posten, 8 oktober 2000
Vidare läsning
- Brattö, Olof (2003). Ellös: ett kustsamhälles utveckling. Göteborg: Olof Brattö. Libris 9897825. ISBN 91-631-3609-0
| ||||||||||||||||

