Emma Meissner

Emma Meissner
Emma Ekström vid Vasateatern, 1892.
FödelsenamnEmma Olivia Ekström
Födelsedatum30 oktober 1866
FödelseortKarlstad, Sverige
Dödsdatum20 november 1942 (76 år)
DödsortStockholm
MakeRobert Berg
(1894–1897; skilda)
Hjalmar Meissner
(1899–1940; hans död)
Genreoperett
Rollsopran
År som aktiv1881–1941
Utmärkelser
Litteris et Artibus

Emma Meissner, född Ekström 30 oktober 1866 i Karlstad, död 20 november 1942 i Stockholm, var en svensk operettsångare (sopran) och skådespelare.

Biografi

Meissner var engagerad i kören vid Mindre teatern i Stockholm 1881–1883. Sitt första sceniska framträdande hade hon som en av schackbönderna i Sjökadetten. Hon var elev vid konservatoriet i Stockholm 1884–1885 samt hos Fritz Arlberg och Signe Hebbe 1885–1886. Därefter var hon engagerad hos Fröberg 1886–1888 och vid Södra Teatern i Stockholm 1888–1889.[1]

Hon fick sitt genombrott på Vasateatern i Stockholm 1890 som Yum Yum i Mikadon. Under 1891 uppträdde hon tillsammans med Elisabeth Hjortberg som varietésångerska och turnerade i Norge, Danmark, England och Tyskland. Senare övergick hon till Oscarsteatern där hon bland annat 1907 spelade titelrollen i den första svenska uppsättningen av Glada änkan.

Totalt medverkade hon i över 100 olika operetter. Hon filmdebuterade 1903 och kom att medverka i drygt 15 filmer. Hon var även verksam som grammofonartist.

Hon var 1894–1897 gift med kassör Robert Berg och från 1899 med kapellmästaren Hjalmar Meissner. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[2]

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1888EurydiceOrfeus i underjorden (Orphée aux Enfers)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Södra Teatern[3]
1889CavildaHälften hvar eller Hin ondes andel (La Part du diable)
Daniel Abuer och Eugène Scribe 		Södra Teatern[4]
StellaJagten efter lyckan (Die Jagd nach dem Glück)
Franz von Suppé, Richard Genée och Bruno Zappert 		Henrik ChristiernssonDjurgårdsteatern[5]
Lotta Andersson, medlem i damkvartettTill Paris
Frans Hodell 		Vasateatern[6]
SchrollinaKapten Fracassa (Capitain Fracassa)
Rudolf Dellinger, Richard Genée och Friedrich Zell 		Vasateatern[7]
FanchetteSjökadetten (Der Seekadett)
Richard Genée 		Vasateatern[8]
Hertiginnan de ParthenayLille hertigen (Le Petit Duc)
Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Vasateatern[9]
1892Erminy, Lord Losebernes dotterJack och Bob (Erminie)
Edward Jakobowski, Claxson Bellamy och Harry Paulton 		Vasateatern[10]
1893DockféenDockféen (Die Puppenfée)
Josef Bayer 		Vasateatern[11]
Hilma Andersson, sömmerskaAmors droska (Amor’s Droschke)
Rudolf Kneisel och Hermann Hirschel 		Vasateatern[12]
1894Fröken StockholmEn séance vid Saltsjöbaden
Harald Leipziger 		Vasateatern[13]
Francine, "Lilla mamma"Lilla mamma (La Mère des compagnons)
Hervé, Henri Chivot och Alfred Duru 		Vasateatern[14]
Wladimir Dimitrowitsch Samoiloff, löjtnantFatinitza
Franz von Suppé 		Vasateatern[15]
1898Molly SeamoreGeishan (The Geisha, a story of a tea house)
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank 		Vasateatern[16]
1900Molly SeamoreGeishan (The Geisha, a story of a tea house)
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank 		Djurgårdsteatern[17]
RosamundaN:o 42946, eller Ett extra nummer, revy
X 		Djurgårdsteatern[18]
1901Amélie
Antonine		Både hjärta och hand (Le Cœur et la Main)
Hervé, Alfred Hennequin och Albert Millaud 		Axel BosinDjurgårdsteatern[19]
Markisinnan Edith de ChatelleraultGlada äkta män (Les Fétards)
Victor Roger, Antony Mars och Maurice Hennequin 		Axel BosinDjurgårdsteatern
Flyttad till Vasateatern[20]
1902Lola WinterSolstrålen (Das süsse Mädel)
Heinrich Reinhardt, Alexander Landesberg och Leo Stein 		Emil LindenDjurgårdsteatern[21]
Grevinnan CorniskiNiniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud 		Albert RanftDjurgårdsteatern[22]
Flyttad till Södra Teatern
1904Jeanne BagnoletEn belägrad enka (Les Gaietés du veuvage)
Ernest Grenet-Dancourt 		Axel BosinDjurgårdsteatern[23]
1905Både hjärta och hand (Le Cœur et la Main)
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume 		Östermalmsteatern[24]
En lektion
Walter Christmas 		Svenska teatern, Stockholm[25]
EurydikeOrfeus i underjorden (Orphée aux Enfers)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Östermalmsteatern[26]
1906Catherine HübscherHertiginnan av Danzig (The Duchess of Dantzic)
Ivan Caryll och Henry Hamilton 		Östermalmsteatern[27]
Söndagsbarnet (Das Sonntagskind)
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell 		Östermalmsteatern[28]
FragolettoFrihetsbröderna (Les Brigands)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Oscarsteatern[29][30]
DaisyDollarprinsessan (Die Dollarprinzessin)
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum 		Oscarsteatern
1907Hanna GlawariGlada änkan (Die lustige Witwe)
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein 		Axel BosinOscarsteatern[31][3][29][32]
1908Grevinnan CorniskiNiniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud 		Axel BosinDjurgårdsteatern[33]
Flyttad till Oscarsteatern
Daisy GrayDollarprinsessan (Die Dollarprinzessin)
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum 		Axel BosinOscarsteatern[34]
1910FatméMahomets paradis (Le Paradis de Mahomet)
Robert Planquette och Henri Blondeau 		Oscarsteatern[35]
1911MirandolaVackra ladyn (Die schönste Frau)
Giacomo Minkowsky och Rudolf Lothar 		Emil LindenOscarsteatern[36]
Susanna PomarelKyska Susanna (Die keusche Susanne)
Jean Gilbert och Georg Okonkowski 		Oscarsteatern[37]
1912Kvinnohataren (Der Frauenfresser)
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau 		Emil LindenOscarsteatern[38]
PepitaEva
Franz Lehár 		Emil LindenOscarsteatern
MedverkandeBiografflugan (Filmzauber)
Walter Kollo och Willy Bredschneider 		Oscarsteatern[39]
1914Delia GillFilmdrottningen (Die Kino-Königin)
Jean Gilbert, Georg Okonkowsi och Julius Freund 		Oscarsteatern[3]
1915Juliette VermontGreven av Luxemburg (Der Graf von Luxemburg)
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky 		Oscarsteatern[40]
1918AdèleLäderlappen (Die Fledermaus)
Johann Strauss d.y., Karl Haffner och Richard Genée 		Albert Ranfts operettsällskap[41]
1920Boccaccio (Boccaccio, oder Der Prinz von Palermo)
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée 		Carl BarcklindOscarsteatern[42]
1921Grevinnan AlexandrovnaSista valsen (Der letzte Walzer)
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald 		Carl BarcklindOscarsteatern[43]
1922Lucullus hushållerskaLucullus (Die Braut des Lucullus)
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch 		Carl BarcklindOscarsteatern[44]
1923Madame BrocardGri-Gri (Grigri)
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel 		Elvin OttosonOscarsteatern[45]
1924Den österrikiska grevinnanKvinnan i purpur (Das Weib im Purpur)
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher 		Nils JohannissonOscarsteatern[46]
1925Furstinnan Bozena Cuddenstein zu ChlumetzGrevinnan Mariza (Gräfin Mariza)
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán 		Nils JohannissonOscarsteatern[47]
Damerna från Olympen (Die Damen vom Olymp)
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Rudolf Nelson 		Nils JohannissonOscarsteatern[48]
Lille kavaljeren (Der süsse Kavalier)
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall 		Nils JohannissonOscarsteatern
JessieOrloff (Der Orlow)
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten 		Nils JohannissonOscarsteatern[49]
StinaJulstjärnan (Reisen til Julestjernen)
Sverre Brandt och Johan Halvorsen 		Nils JohannissonOscarsteatern[50]
1926AuroraHjärtekrossaren (Der Vielgeliebte)
Hermann Haller och Eduard Künneke 		Oskar TextoriusOscarsteatern[51]
ComtessenApollon ombord
Evert Taube 		Oskar TextoriusVasateatern[52]
Fru SilleryNiniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud 		Albert RanftVasateatern[53]
1927Bankdirektörens fruAdjö, Mimi (Adieu, Mimi)
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst 		Oskar TextoriusVasateatern[54]
1928Fröken PoumaillacInte på mun (Pas sur la bouche)
Maurice Yvain och André Barde 		Oskar TextoriusVasateatern[55][56]
Grevinnan AlexandrovnaSista valsen (Der letzte Walzer)
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald 		Oskar TextoriusVasateatern[57]
1935Anna PavlovnaFedja eller Det levande liket (Живой труп, Živoj trup)
Leo Tolstoj 		Per LindbergVasateatern[58]
1936MollyGeishan (The Geisha, a story of a tea house)
Owen Hall och Sidney Jones 		Karl KinchOscarsteatern[3]

Bilder

Diskografi

Källor

Noter

  1. ↑ Emma Olivia Berg, född Ekström i Adolf Lindgren och Nils Personne, Svenskt porträttgalleri (1897), volym XXI. Tonkonstnärer och sceniska artister
  2. ↑ Hitta graven
  3. 1 2 3 4 Svenskt biografiskt lexikon
  4. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 mars 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-03-01/7354/2. Läst 29 juli 2015.
  5. ↑ ”Krig i fred”. Åbo Tidning: s. 2. 17 augusti 1889. http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/79038#?page=2. Läst 29 juli 2015.
  6. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-08-31/7505a/3. Läst 29 juli 2015.
  7. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 18 september 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-09-18/7520a/2. Läst 29 juli 2015.
  8. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 31 oktober 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-10-31/7557/2. Läst 28 juli 2015.
  9. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015.
  10. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 mars 1892. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1892-03-28/8285A/2. Läst 5 mars 2016.
  11. ↑ ”Teater och musik: Vasateatern: Dockféen”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 februari 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-02-16/8557/2. Läst 5 mars 2016.
  12. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 september 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-09-09/8727A/3. Läst 5 mars 2016.
  13. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 april 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-04-25/8915a/3. Läst 5 mars 2016.
  14. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 21 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-21/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 26 april 2016.
  15. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-12-18/9116A/4. Läst 26 april 2016.
  16. ↑ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015.
  17. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 1 juni 1900. https://arkivet.dn.se/tidning/1900-06-01/10846A/4. Läst 7 december 2025.
  18. ↑ ”N:o 42946 (1900)”. KulturNav. https://kulturnav.org/d36bc5c4-b59d-49db-8bc6-66b08d426000. Läst 12 december 2025.
  19. ↑ ”Lili (1901)”. KulturNav. https://kulturnav.org/06088c9f-8e98-4f0c-be58-f8ab5689b7ae. Läst 25 december 2025.
  20. ↑ ”Glada äkta män (1901)”. KulturNav. https://kulturnav.org/5c822f66-7d04-448a-89af-e1d19ccf16c3. Läst 25 december 2025.
  21. ↑ ”Solstrålarne (1902)”. KulturNav. https://kulturnav.org/e691f79e-5b83-45f6-babd-5077981858e5. Läst 29 december 2025.
  22. ↑ ”Niniche (1902) : Djurgårdsteatern, 1902-08-05”. KulturNav. https://kulturnav.org/de8c0e6d-343e-4a3b-a31c-de9619b3b3e1. Läst 27 december 2025.
  23. ↑ ”En belägrad änka (1904)”. KulturNav. https://kulturnav.org/2f225a9d-d1a3-481f-9abf-ac6c9a80179a. Läst 1 januari 2026.
  24. ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118084048/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015.
  25. ↑ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (39): sid. 499. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119072853/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_39.pdf. Läst 18 november 2015.
  26. ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119075639/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015.
  27. ↑ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015.
  28. ↑ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (17): sid. 209. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120221638/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_17.pdf. Läst 20 november 2015.
  29. 1 2 Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36
  30. ↑ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015.
  31. ↑ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015.
  32. ↑ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015.
  33. ↑ ”Niniche (1908) : Djurgårdsteatern, 1908-08-01”. KulturNav. https://kulturnav.org/08a26d6d-d32c-469e-a73b-f394374f1b58. Läst 9 januari 2026.
  34. ↑ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015.
  35. ↑ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016.
  36. ↑ Från svenska scener i Hvar 8 dag (12:e årgången) sid. 292
  37. ↑ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015. Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  38. ↑ ”Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016.
  39. ↑ ”Ur nyårsrevyerna”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 29. 29 januari 1913. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021214234/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1913/pdf/1913_02.pdf. Läst 27 juni 2015.
  40. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 12 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-12/69A/7. Läst 15 juli 2015.
  41. ↑ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 18 januari 1918. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-01-18/16/6. Läst 21 juli 2015.
  42. ↑ Rosengren 1948, s. 49.
  43. ↑ Rosengren 1948, s. 54.
  44. ↑ Rosengren 1948, s. 68.
  45. ↑ ”Gri-Gri”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24976&pos=67. Läst 5 juni 2015.
  46. ↑ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017.
  47. ↑ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017.
  48. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 april 1925. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-04-25/110/9. Läst 19 februari 2017.
  49. ↑ ”Orloff”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22442&pos=114. Läst 10 juni 2015.
  50. ↑ Musik- och teaterbloggen
  51. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 mars 1926. http://arkivet.dn.se/tidning/1926-03-24/81/10. Läst 19 februari 2017.
  52. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 augusti 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-08-30/234/7. Läst 1 januari 2016.
  53. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 10 september 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-10/245/7. Läst 1 januari 2016.
  54. ↑ Rosengren 1948, s. 127.
  55. ↑ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) s. 145
  56. ↑ ”Inte på mun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14421&pos=329. Läst 11 juli 2015.
  57. ↑ Rosengren 1948, s. 133.
  58. ↑ ”Fedja eller Det levande liket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14203&pos=374. Läst 14 juli 2015.

Tryckta källor

  • Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder …. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. Libris 784760 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än … : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 160. Libris 1404046 

Externa länkar

Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.