Flens kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Flen.
Kommunens topografi utgörs av en sönderbruten terräng där flikiga sjösystem hittas i områdets lägre delar. De högre delarna utgörs i kontrast av hällmark, ibland täckt med morän. Till största del är ytan bevuxen med skog men knappt en femtedel utgörs av jordbruksmark. Det är dock de goda transportmöjligheterna som främst kommit att påverka det lokala näringslivet. Ett flertal industrier har verksamhet i kommunen och företag som Statoil Logistik och GB Glace har sina lager där.
Sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2020 minskade kommunens befolkning med cirka &&&&&&&&&&&02000.&&&&&02 000 personer.
Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. De har också varit en del av de styrande koalitionerna sedan åtminstone 1998, undantaget mandatperioden 2002–2006. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande minoritetskoalition bestående av Centerpartiet och Socialdemokraterna.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Bettna, Blacksta, Dunker, Flen, Forssa, Helgesta, Hyltinge, Lilla Malma, Mellösa, Vadsbro och Årdala. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även från 1863 Malmköpings köping.
I området fanns mellan 31 december 1901 och 31 december 1948 Flens municipalsamhälle samt mellan 23 mars 1918 och 31 december 1952 Sparreholms municipalsamhälle.
Flens stad bildades 1949 genom en ombildning av Flens landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Bettna (av de tidigare kommunerna Bettna, Blacksta, Forssa, Husby-Oppunda, Vadsbro och Vrena) och Sparreholm (av Helgesta, Hyltinge och Årdala) samtidigt som landskommunerna Dunker och Lilla Malma uppgick i Malmköpings köping medan Mellösa landskommun samt Flens stad förblev opåverkade.
1965 inkorporerades Sparreholms landskommun i Flens stad.
Flens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Flens stad, Malmköpings köping, Mellösa landskommun samt delar ur Bettna landskommun (Bettna, Blacksta, Forssa och Vadsbro församlingar).[8]
Kommunen ingår sedan bildandet i Katrineholms domsaga.[9]
Geografi
Topografi och hydrografi
Kommunens topografi utgörs av en sönderbruten terräng där flikiga sjösystem hittas i områdets lägre delar. De högre delarna utgörs i kontrast av hällmark, ibland täckt med morän. Det senare förekommer främst i de östra och norra delarna av kommunen. Flera markanta rullstensåsar går genom kommunen:
Dessutom går ytterligare en ås genom centralorten. Eftersom den följer den ojämna terrängen har den fått en säregen form. Kommunen är rik på sjöar. Som exempel kan nämnas Gårdsjön och Orrhammaren vid Flen och Båven i sydöst.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
Tätorter
År 2020 bodde 76 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det åtta tätorter i Flens kommun:[16]
Styre och politik
Styre
| År |
Partier |
Status |
| 1970 |
S |
|
Majoritet |
| 1973 |
S |
|
Minoritet |
| 1976 |
S |
|
Minoritet |
| 1979 |
S |
|
Minoritet |
| 1982 |
S |
|
Minoritet |
| 1985 |
S |
|
Minoritet |
| 1988 |
S |
|
Minoritet |
| 1991[17] |
C |
M |
L |
KD |
FKP |
MP |
Majoritet |
| 1994 |
S |
|
Minoritet |
| 1998[18] |
S |
|
Minoritet |
| 2002[18] |
M |
A2 |
C |
L |
KD |
|
Majoritet |
| 2006[19] |
S |
A2 |
|
Majoritet |
| 2010 |
S |
A2 |
V |
|
Majoritet |
| 2014[20] |
S |
C |
MP |
KD |
|
Majoritet |
| 2018[21] |
S |
V |
MP |
|
Minoritet |
| 2022[22] |
S |
C |
|
Minoritet |
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[23] |
| Ordförande |
C |
Roger Tiefensee |
| Förste vice ordförande |
S |
Torbjörn Jansson |
| Andre vice ordförande |
KD |
Thomas Ledenvik |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | A2000 | FKP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
| 1970 | 1 | 23 | | | | | | 10 | 5 | 1 | 5 | | 45 | 90,7 | |
| 1973 | 1 | 22 | | | | | | 12 | 4 | 1 | 5 | | 45 | 93,4 | |
| 1976 | 1 | 22 | | | | | | 12 | 4 | 1 | 5 | | 45 | 91,5 | |
| 1979 | 2 | 21 | | | | | 3 | 10 | 3 | 1 | 5 | | 45 | 90,4 | |
| 1982 | 2 | 22 | | | | | 4 | 8 | 2 | 1 | 6 | | 45 | 91,3 | |
| 1985 | 2 | 22 | 1 | | | | 2 | 7 | 4 | 1 | 6 | | 45 | 89,0 | |
| 1988 | 2 | 21 | 2 | | | | 2 | 7 | 4 | 1 | 6 | | 45 | 85,2 | |
| 1991 | 2 | 19 | 1 | | 1 | | 1 | 8 | 3 | 3 | 7 | | 45 | 84,8 | |
| 1994 | 3 | 20 | 2 | | | 7 | 1 | 5 | 1 | 1 | 5 | | 45 | 85,3 | |
| 1998 | 5 | 16 | 2 | | | 8 | | 4 | 1 | 3 | 6 | | 45 | 78,47 | |
| 2002 | 3 | 17 | 1 | | | 9 | | 4 | 3 | 2 | 6 | | 45 | 77,98 | |
| 2006 | 3 | 19 | 1 | 1 | | 5 | | 4 | 2 | 2 | 8 | | 45 | 79,42 | |
| 2010 | 3 | 17 | 2 | 3 | | 4 | | 4 | 2 | 2 | 8 | | 45 | 81,82 | |
| 2014 | 3 | 14 | 2 | 9 | | | | 8 | 2 | 1 | 6 | | 45 | 82,37 | |
| 2018 | 4 | 14 | 1 | 9 | | | | 6 | 2 | 2 | 7 | | 45 | 82,15 | |
| 2022 | 4 | 12 | 1 | 8 | | | | 4 | 1 | 2 | 7 | | 39 | 78,40 | |
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2022–2026[24] |
| Ordförande |
S |
Ann-Charlotte Munter |
| Förste vice ordförande |
C |
Björn Carlsson |
| Andre vice ordförande |
M |
Emma Dahlin |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
|
Tillträdde |
Avgick |
| S |
Helge Sander |
1971 |
1977 |
| S |
Rolf Dahlqvist |
1977 |
1983[25] |
| S |
Gunnar Andersson |
1983 |
1991 |
| C |
Lars Skeppstedt |
1992 |
1994 |
| S |
Maria Hed |
1995 |
2001[26][27] |
| S |
Anders Berglöv |
2002 |
2002[28] |
| M |
Lotta Finstorp |
2003 |
2006[29] |
| S |
Anders Berglöv |
2007 |
2013[30] |
| S |
Jan-Erik Larsson |
2013 |
2018[31] |
| S |
Anders Berglöv |
2018 |
2020[32] |
| S |
Ann-Charlotte Munter |
2020 |
[33] |
Övriga nämnder
Avser mandatperioden 2022–2026.
| Nämnd |
Ordförande |
Vice ordförande |
Andre vice ordförande |
| Barn-, utbildnings- och kulturnämnden |
S |
Peter Munter |
C |
Ingegerd Branting |
M |
Katarina Lagerstedt |
| Social- och arbetsmarknadsnämnden |
S |
Daniel Ljungkvist |
C |
Björn Carlsson |
M |
Jessica Källström |
| Vård- och omsorgsnämnden |
C |
Svitlana Jelisic |
S |
Stefan Zunko |
M |
Göran Jönsson |
| Samhällsbyggnadsnämnden |
C |
Åke Karlsson |
S |
Jonas Thyrén |
M |
Sven-Gunnar Johansson |
| Val- och jävsnämnden |
S |
Göran Olsson |
S |
Jaana Lathi Nordengen |
L |
Lars Falk |
Valresultat 2022
| Parti | Valdistrikt | Kommun |
|---|
| Starkaste | Andel | Andel |
|---|
| S | Hälleforsnäs | 42,04
% | 29,51 % |
| SD | Bettna | 26,18
% | 21,52 % |
| M | Malmköping västra | 20,53
% | 17,08 % |
| C | Mellösa | 27,55
% | 10,49 % |
| V | Flens södra | 33,03
% | 9,08 % |
| KD | Bettna | 7,12
% | 4,86 % |
| L | Flens östra och Helgesta-Hyltinge | 5,43
% | 3,83 % |
| MP | Malmköping östra | 4,82
% | 3,30 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. |
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Ekonomi och infrastruktur
Infrastruktur
Transporter
Mellersta delen av kommunen genomkorsas från öst till väst av riksväg 57. Vidare genomkorsas kommunen av riksvägarna 52, 53 och 55. Länsväg 221 går genom sydvästra delen av kommunen.[10]
I mitten på 1800-talet började Västra stambanan stakas ut i det som nu är centralorten Flen. År 1943 hade banan blivit dubbelspårig.[34]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 15 039 invånare (31 mars 2026), vilket placerar den på 156:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Flens kommun 1970–2020[35] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1970 | | 18 354 |
| 1975 | | 18 079 |
| 1980 | | 18 231 |
| 1985 | | 17 117 |
| 1990 | | 17 392 |
| 1995 | | 17 237 |
| 2000 | | 16 565 |
| 2005 | | 16 412 |
| 2010 | | 16 028 |
| 2015 | | 16 440 |
| 2020 | | 16 431 |
Kultur
Kulturarv
I kommunen hittas ett flertal slott. Vibyholms slott stod klart 1630 och tillhör sedan början av 1700-talet släkten Bonde. Vibyholms slott har fungerat som inspiration vid renoveringen av Rockelsta slott i början av 1900-talet. Stenhammars slott uppfördes på 1658 men egendomen har är känd sedan 1300-talet. I början av 1900-talet testamenterades egendomen till staten med förbehållet att den endast fick arrenderar ut till medlemmar ur släkten Bernadotte. I kommunen finns även Sparreholms slott och Yxtaholms slott. Herrgården Harpsund fungerar sedan 1950-talet som rekreationsområde för svenska statsministern.
Kommunvapen
Blasonering: I grönt fält ett andreaskors av guld och däröver en ginstam av guld belagd med tre upprättstående gröna ekblad bredvid varandra.
Vapnet, som symboliserar järnvägsknuten och sörmländska ekbackar, fastställdes för Flens stad 1948. Malmköpings vapen, vars giltighet upphörde 1971, är betydligt äldre och fastställdes av Kungl. Maj:t 1938. Även Bettna och Mellösa hade fastställda vapen. Trots detta registrerades stadsvapnet oförändrat för den nya kommunen i PRV 1974.
Se även
- Personer med anknytning till Flens kommun
Referenser
- ↑ läs online, www.sn.se , läst: 31 augusti 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ↑ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2026, SCB, 12 maj 2026, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ↑ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ↑ ”Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131003045249/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=D1DB3563C30A0802FF15DD1C57618CB0?dokumentId=21000001424040&thumbnail=false. Läst 11 juli 2013.
- 1 2 3 ”Flen - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/flen. Läst 1 december 2023.
- ↑ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ↑ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=S%C3%B6dermanland&municipalities=Flen&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 2 december 2023.
- ↑ ”Brunnstaåsen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/brunnstaasen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a0&sv.12.382c024b1800285d5863a8a0.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 2 december 2023.
- ↑
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ↑ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0482&id2=null. Läst 1 december 2023.
- ↑ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 1 december 2023.
- ↑ Kommunfullmäktigeprotokoll. Flens kommunarkiv.
- 1 2 ”Flen styre 1998 och 2002”. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=123705. Läst 22 december 2018.
- ↑ ”Flen styre 2006”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/flen-ny-koalition-vid-rodret. Läst 22 december 2018.
- ↑ ”Flen styre 2014”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/s-c-mp-och-kd-ska-styra-flen. Läst 22 december 2018.
- ↑ ”Flen styre 2018”. Arkiverad från originalet den 22 december 2018. https://web.archive.org/web/20181222221350/https://www.ekuriren.se/eskilstuna/nytt-styre-klart-i-flen-rodgrona-ska-styra-i-minoritet/. Läst 22 december 2018.
- ↑ ”Klart: S och C ska leda i Flen – i minoritet ✓Tiefensee (C) avgår ✓"Finns otroligt mycket potential"”. ekuriren.se. https://ekuriren.se/nyheter/flen/artikel/klart-s-och-c-ska-leda-i-flen-i-minoritet-tiefensee-c-avgar-finns-otroligt-mycket-potential/r1y43mkr. Läst 25 oktober 2022.
- ↑ ”Kommunfullmäktige - Flen”. flen.tromanpublik.se. https://flen.tromanpublik.se/organisation/0b9c6240-fcc0-41c8-9c9c-d5748cdb1e8a. Läst 2 mars 2025.
- ↑ ”Kommunstyrelsen - Flen”. flen.tromanpublik.se. https://flen.tromanpublik.se/organisation/a0cb619f-dcd9-481c-85ad-a224b351de53. Läst 2 mars 2025.
- ↑ ”Rolf Dahlqvist har slutat sina dagar”. https://ekuriren.se/familj/ovrigt/artikel/rolf-dahlqvist-har-slutat-sina-dagar/r4o5q58j. Läst 17 oktober 2023.
- ↑ ”Maria Hed slutar”. https://sverigesradio.se/artikel/15748. Läst 18 augusti 2023.
- ↑ ”Maria Hed (S)”. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/maria-hed_f7887de4-6233-4c6d-940c-6abfb1c09ac3/. Läst 17 oktober 2023.
- ↑ ”Delade meningar om skatter”. https://sverigesradio.se/artikel/97638. Läst 17 oktober 2023.
- ↑ ”Tid som kommunalråd”. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/lotta-finstorp_0750518623913. Läst 18 augusti 2023.
- ↑ ”Anders Berglöv slutar”. https://sverigesradio.se/artikel/5428869. Läst 18 augusti 2023.
- ↑ ”Jan-Erik Larsson ny kommunalråd”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/jan-erik-larsson-s-foreslas-till-ny-kommunstyrelseordforande. Läst 18 augusti 2023.
- ↑ ”Anders tillbacka”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/han-foreslas-bli-nytt-kommunalrad-i-flen. Läst 18 augusti 2023.
- ↑ ”Ann-Charlotte ny kommunalråd”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/hon-blir-kommunstyrelsens-nya-ordforande-i-flen. Läst 18 augusti 2023.
- ↑ ”Järnvägstation”. Flens hembygdsförening. https://www.hembygd.se/flen/plats/2901/text/3611. Läst 1 december 2023.
- ↑ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.