Frida Falk

Frida Falk
Frida Falk i rollkostym från Fortunas gunstling (1909).
FödelsenamnAugusta Elfrida Falk
Född5 december 1875
Maria Magdalena församling, Stockholm
Död9 januari 1948 (72 år)
Bromma kyrkobokföringsdistrikt, Stockholm
BakgrundStockholm
GenreOperett
RollSopran

Augusta Elfrida ”Frida” Falk, född 5 december 1875 i Maria Magdalena församling i Stockholm, död 9 januari 1948 i Bromma kyrkobokföringsdistrikt i Stockholm[1][2], var en svensk operettsångerska (sopran).

Biografi

Falk var dotter till timmermannen August Dolmar Falk och Augusta Sofia, född Carlsson.[3] Hon debuterade 1894 på Folkteatern i Stockholm och fortsatte att vara engagerad där 1894–1895 och 1898–1901. Åren 1895–1898 var hon engagerad av Hjalmar Selander och 1901–1914 av Albert Ranft vid hans teatrar. Med sin höga och klara sopranstämma sjöng hon i såväl klassiska som moderna stycken, däribland i Läderlappen, Tiggarstudenten, Lille hertigen, Geishan och Greven av Luxemburg.[4]

Under första världskriget var hon engagerad på Apolloteatern i Helsingfors.

Frida Falk sammanlevde med skådespelaren Julia Cæsar fram till sin död.[5] Hon jordfästes 19 januari 1948 i Norra krematoriet[6] och ligger begravd tillsammans med Julia Caesar i dennas familjegrav på Bromma kyrkogård.

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1903MimiVagabonderna (Die Landstreicher)
Carl Ziehrer, Leopold Krenn och Carl Lindau 		Axel BosinDjurgårdsteatern[7]
BrandtGlada gossar (Flotte Bursche)
Franz von Suppé och Joseph Braun 		Axel BosinDjurgårdsteatern[8]
HildurLjungby horn (Et folkesagn)
Edgar Collin, Vilhelm Östergaard och Alfred Ipsen 		Östermalmsteatern[9]
Solens blomster
Nanna Wallensteen 		Östermalmsteatern[10]
1904Prins NäktergalTummeliten (Le Petit poucet)
Eugène Leterrier, Arnold Mortier och Albert Vanloo 		Östermalmsteatern[11]
GertrudeCornevilles klockor (Les Cloches de Corneville')
Robert Planquette, Louis Clairville och Charles Gabet 		Emil LindenDjurgårdsteatern[12]
1905JaneMadame Scherry
Hugo Felix och Maurice Ordonneau 		Emil LindenÖstermalmsteatern
Flyttad till Djurgårdsteatern[13][14]
Landsvägsriddarne (Der Wagabund)
Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held 		Östermalmsteatern[15]
1906Lilla drottningen (Pour être aimée)
Léon Xanrof och Michel Carré		Östermalmsteatern[16]
Renée de Saint MézardHertiginnan av Danzig (The Duchess of Dantzic)
Ivan Caryll och Henry Hamilton		Östermalmsteatern[17][18]
PrinsessanFrihetsbröderna (Les Brigands)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Oscarsteatern[19]
Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel		Oscarsteatern[20]
1907SylvaineGlada änkan (Die lustige Witwe)
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		Axel BosinOscarsteatern[21]
Talismanen, eller De begge rödhåriga (Der Talisman)
Johann Nestroy		Oscarsteatern[22]
Ambassadören (Monsieur de la Palisse)
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet		Emil LindenOscarsteatern[23]
1909EvaFortunas gunstling
Karl Gilck		Carl BarcklindOscarsteatern[24]
TeresaSkatten
Helfrid Lambert		Oscarsteatern[25][26]
1910SaffiZigenarbaronen (Der Zigeunerbaron)
Johann Strauss d.y. och Ignaz Schnitzer 		Oscarsteatern[27]
BaboucheMahomets paradis (Le Paradis de Mahomet)
Robert Planquette och Henri Blondeau 		Oscarsteatern[28]
Tjufskyttarne (Les Braconniers)
Jacques Offenbach, Henri Charles Chivot och Alfred Duru		Emil LindenOscarsteatern[29]
1911Wienerblod (Wiener Blut)
Johann Strauss den yngre, Victor Léon, Leo Stein och Adolf Müller		Oscarsteatern[30]
Madame Butterfly (Cio-Cio-San) Madame Butterfly (Madama Butterfly)
Giacomo Puccini		 Brunnshusteatern, Helsingfors[31]
1912Prinsessan av GranadaFrihetsbröderna (Les Brigands)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Albert RanftOscarsteatern[32]
1918MälardrottningenSonja, eller Ola Bengtssons äventyr, revy
Alhambrateatern[33]
Resan till Kannibalien
Ernst Brauckmann 		Alfred BrattAlhambrateatern[34]
Den sköna allena, revy
Malle 		Alfred BrattAlhambrateatern[35]
1919Tre friska, eller Dit får han gå men inte längre, revy
Emil Norlander 		August SvenssonCabaret Guldregn[36]

Referenser

  1. ↑ Sveriges dödbok 1830-2020, Sveriges släktforskarförbund
  2. ↑ Rotemannen 2012 (Stockholms stadsarkiv)
  3. ↑ Maria Magdalena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/C I a/17 (1872-1875), bildid: 00014963_00280
  4. ↑ ”Svensk uppslagsbok”. Arkiverad från originalet den 4 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140504111157/http://svenskuppslagsbok.se/tag/greta/. Läst 4 maj 2014.
  5. ↑ Hallhagen, Erika. ”Det här är Julia Caesar | SvD”. http://www.svd.se/det-har-ar-julia-caesar/om/det-anonyma-nathatet. Läst 4 september 2015.
  6. ↑ ”Jordfästningar”. Dagens Nyheter. 20 januari 1948. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-01-20/18/14. Läst 7 augusti 2019.
  7. ↑ ”Vagabonderna (1903) : Djurgårdsteatern”. KulturNav. https://kulturnav.org/1390fff3-8c57-46c4-b867-b71bb30043b2. Läst 31 december 2025.
  8. ↑ ”Glada gossar (1903)”. KulturNav. https://kulturnav.org/cd9a149a-aec0-479e-a037-850743d5028c. Läst 31 december 2025.
  9. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 september 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-01/11994A/2. Läst 4 augusti 2019.
  10. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 oktober 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-10-16/12039A/2. Läst 4 augusti 2019.
  11. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 7 maj 1904. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1904-05-07/12236A/3. Läst 13 mars 2016.
  12. ↑ ”Cornevilles klockor (1904) : Djurgårdsteatern”. KulturNav. https://kulturnav.org/d68c99df-c29d-4d3c-8121-f9e88f12577e. Läst 1 januari 2026.
  13. ↑ ”Madame Scherry (1905)”. KulturNav. https://kulturnav.org/30775292-4141-499c-b404-9dd41b4f21ca. Läst 2 januari 2026.
  14. ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/50325/gupea_2077_50325_1.pdf. Läst 17 november 2015.
  15. ↑ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119071334/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015.
  16. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015.
  17. ↑ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015.
  18. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 6 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-06/12860A/2. Läst 27 juli 2015.
  19. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-05/13157a/3. Läst 27 juli 2015.
  20. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 2026. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-22/13174a/3. Läst 26 juli 2015.
  21. ↑ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015.
  22. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015.
  23. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-20/13527B/2. Läst 26 juli 2015.
  24. ↑ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (18): sid. 138. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613131956/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_18.pdf. Läst 8 juni.
  25. ↑ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015.
  26. ↑ ”Premiären af 'Skatten' på Oscarsteatern: Helfrid Lamberts förstlingsoperett gör succès”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-19/13968A/3. Läst 6 augusti 1909.
  27. ↑ ”'Zigenarbaronen' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-02/14248/7. Läst 18 januari 2016.
  28. ↑ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016.
  29. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 27 december 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-27/14598/9. Läst 8 augusti 2015.
  30. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015.
  31. ↑ ”Litteratur och konst”. Hufvudstadsbladet. 19 augusti 1911. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1173862?term=Frida%20Falk&page=7. Läst 22 maj 2021.
  32. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015.
  33. ↑ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 18 februari 1918. https://arkivet.dn.se/tidning/1918-02-18/47/7. Läst 7 augusti 2019.
  34. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 april 1918. https://arkivet.dn.se/tidning/1918-04-05/89/11. Läst 7 augusti 2019.
  35. ↑ Den Blyge (28 juli 1918). ”Namn och Nytt”. Dagens Nyheter: s. 4. https://arkivet.dn.se/tidning/1918-07-28/199/4. Läst 7 augusti 2019.
  36. ↑ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 4. 14 augusti 1919. https://arkivet.dn.se/tidning/1919-08-14/210/4. Läst 7 augusti 2019.

Externa länkar

Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.