Gösta Engzell

Gösta Engzell
Gösta Engzell, till höger, 1959.
Född14 februari 1897
Död7 mars 1997 (100 år)
Medborgare iSverige
Utbildad vidStockholms universitet, juristexamen
SysselsättningDiplomat, ämbetsman, assessor, hovrättsråd
ArbetsgivareGöta hovrätt (1926–1932)
Handelsdepartementet (1932–1936)
Finansdepartementet (1936–1938)
Utrikesdepartementet (1938–1947)
Sveriges ambassad i Warszawa (1949–1951)
Sveriges ambassad i Helsingfors (1951–1963)
Utmärkelser
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden[1]
Kommendör av första graden av Dannebrogorden[1]
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden[1]
Storofficer av Kronorden[1]
Storkorset av Finlands Lejons orden[1]
Tyska örnens orden[1]
Redigera Wikidata
Gösta Engzell (t.h.) tilldelar Kungliga Musikaliska Akademiens pris till tonsättaren Erik Bergman i Helsingfors år 1962.

Gösta Engzell, född 14 februari 1897 i Halmstad, död 7 mars 1997, var en svensk jurist och diplomat.

Biografi

Gösta Engzell tog studentexamen i Skövde och fortsatte med studier i juridik i på Stockholms högskola där han tog en jur kand 1919. Han tjänstgjorde som tingsnotarie på Vartofta och Frökinds domsaga i Skaraborg.[2] År 1926 blev han assessor vid Göta hovrätt och därefter fiskal där 1929.[2] Därefter avbröts egentligen domarbanan 1932, när han utnämndes till expeditionschef på handelsdepartementet, men han utsågs till hovrättsråd 1933.[2] År 1936 utnämndes han till expeditionschef i finansdepartementet.[2]

Gösta Engzell var sedan 1938 utrikesråd och chef för rättsavdelningen på utrikesdepartementet 1938–1947. Som chef för rättsavdelningen svarade han för utlänningsärenden och blev i praktiken den som utformade Sveriges flyktingpolitik under det andra världskriget.[3] I ett av hans första uppdrag representerade han Sverige vid Éviankonferensen 1938, för att avhandla ett hot av stora flyktingströmmar med framförallt judiska flyktingar som kunde följa Nazitysklands expansion.[4] Samtliga deltagande länder beklagade judarnas situation, men gav mycket svag praktiskt stöd och ville hålla sina gränser stängda.[5] Gösta Engzell menade att Sverige hade små möjligheter att ta emot annat än ett mindre antal, och "bördan" måste spridas till länder utanför europa.[5] Vid konferensen föreslog svenska och schweiziska delegationen att Tyskland skulle stämpla judiska pass med ett "J", så att det skulle vara lättare att hantera vid gränskontrollen, vilket snabbt expedierades.[6]

Strax före hans död 1997 blev det mer allmänt känt att Gösta Engzell under andra världskriget gjorde betydande insatser i tjänsten för att rädda judar undan förintelsen. Från sommaren 1942 inkom till UD rapporter och skrevs i pressen om tyska massdeportationer av judar från ockuperade områden. Den i Berlin stationerade diplomaten Göran von Otter rapporterade uppgifter från Waffen-SS-officeren Kurt Gerstein om gasningar i ett tyskt koncentrationsläger i Generalguvernementet, som han fått i slutet av augusti. Dessa rapporter ledde till en förändrad svensk politik beträffande att rädda judar, frågor som hanterades av utrikesdepartementets rättsavdelning under Gösta Engzell.

När det blev känt att tyska åtgärder mot judar i Norge planerades i oktober 1942 i syfte att deportera dem till Generalguvernementet, påbörjade utrikesdepartementet systematiska åtgärder för att rädda offer, som sedan fortsatte under resten av världskriget och fick sin kulmen i Ungern 1944 med insatser av bland annat Dag Hammarskjöld, Raoul Wallenberg och Per Anger. Metoden de använde har betecknats som "byråkratiskt motstånd".[7] Verksamheten bedrevs i det tysta inom utrikesdepartementet, under medverkan av utrikesminister Christian Günther.[8]

” Det är slående och ett faktum att bara genom att göra sitt jobb, genom att bestämma sig för att hjälpa oskyldiga judiska civila som hotas av deportering och död, så gjorde de svenska diplomaterna något som få andra ens försökte. De utnyttjade ett hål i den nazistiska ideologin som faktiskt funnits länge. Genom att göra detta räddade de människoliv. „
– Paul A. Levine[9]

Efter andra världskriget var Gösta Engzell envoyé i Warszawa 1949–1951 och ambassadör i Helsingfors 1951–1963.

Engzells insatser under kriget skildras i filmen Den svenska länken från 2025, med Henrik Dorsin i rollen som Gösta Engzell.

Utmärkelser

Referenser

Källor

  • Göran Andolf: ”Gösta Engzell” i Gunnar Artéus och Leif Leifland (red.): Svenska diplomatprofiler under 1900-talet, sid. 212–229. Probus, Stockholm 2001. ISBN 91-87184-58-3
  • Paul A. Levine: From Indifference to Activism: Swedish Diplomacy and the Holocaust, 1938–44. Doktorsavhandling, Historiska institutionen nr 178, Uppsala Universitet 1996
  • Henrik Arnstad: Spelaren Christian Günther: Sverige under andra världskriget, Wahlström Widstrand 2006, ISBN 91-46-21084-9,
  • Sveriges dödbok 1947–2006 (Cd-rom), Sveriges Släktforskarförbund

Noter

  1. 1 2 3 4 5 6 Paul Harnesk (red.), ”ENGZELL, GÖSTA”, Vem är Vem? : Stor-Stockholm 1962, 1962, s. 348, läs onlineläs online, läst: 13 mars 2026.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 4 ”Gösta Engzell · Räddade judar undan Nazityskland · Doyen i Helsingfors”. Svenska Dagbladet. 13 mars 1997. Läst 22 februari 2026 (via Mediearkivet).
  3. ↑ Handelsresande i liv. Lena Einhorn, 1999 ISBN 978-91-7263-784-9
  4. ↑ Rudberg, Pontus (2017). The Swedish Jews and the Holocaust. Routledge Studies in Second World War History. Abingdon & New York: Routledge. sid. 77-78. ISBN 9781138045880. OCLC 972901368. https://www.worldcat.org/oclc/972901368
  5. 1 2 Bruchfeld, Stéphane; Levine Paul A. (2015). om detta må ni berätta: en bok om förintelsen i Europa 1933-1945 (6., omarb. och utök. uppl.). Stockholm: Forum för levande historia. sid. 56. Libris 19134024. ISBN 9789186261474. https://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/om-detta-ma-ni-beratta-svenska.pdf
  6. ↑ Annika Hernroth-Rothstein (1 maj 2014). ”Hating Jews in Sweden” (på amerikansk engelska). Commentary Magazine. https://www.commentary.org/articles/hernroth-rothstein-annika/hating-jews-in-sweden/. Läst 22 februari 2026.
  7. ↑ Paul Levine, till exempel i föreläsning om Wallenberg och Engzell 1999-10-18
  8. ↑ Gösta Engzell ger instruktioner till ambassaden i Berlin i utrikesministerns namn i ett brev till legationen i Berlin 1942-11-30, Engzell brev nr 146, Riksarkivet UD Hp 21 An 1070/II, enligt källangivelse av Levine 1999-10-18
  9. ↑ citerad av Arnstad, sid 311
  10. ↑ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 12 (1950–1959), p. 119, digital avbildning.

Externa länkar