GJ 3929

GJ 3929
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildNorra kronan[1]
Rektascension15t 58m 18,80s[2]
Deklination+35° 24′ 24,3″[2]
Skenbar magnitud ()+12,67[3]
Stjärntyp
SpektraltypM3.5 V[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+10,14[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -143,059[2] mas/år
Dek.: +318,120[2] mas/år
Parallax ()63,1727 ± 0,0208[2]
Avstånd51,63 ± 0,02 lå (15,830 ± 0,005 pc)
Absolut magnitud ()+11,7[5]
Detaljer
Massa0,313 +0,027−0,022[6] M☉
Radie0,32 ± 0,01[6] R☉
Luminositet0,0109 ± 0,0004[6] L☉
Temperatur3 384 ± 88[6] K
Metallicitet-0,02 ± 0,12[6] dex
Vinkelhastighet<2[6] km/s
Ålder7,1 +4,1−4,9[6] miljarder år
Andra beteckningar
G 180-18, GJ 3929, LSPM J1558+3524, 2MASS J15581883+3524236, NLTT 41664, TOI-2013, TIC 188589164, UCAC4 628-051450, USNO-B1.0 1254-00236346, WISEA J155818.67+352427.5, Gaia DR2 1372215976327300480, Gaia DR3 1372215976327300480[7][8]

GJ 3929, även känd som Gliese 3929 och TOI-2013, är en röd dvärgstjärna, som är belägen 51,6 ljusår från solsystemet i stjärnbilden Norra kronan.[9] Med en skenbar magnitud av 12,67[9] är den inte synlig för blotta ögat eller med ett litet teleskop. År 2022 upptäcktes två exoplaneter i omloppsbana kring stjärnan.[10]

Egenskaper

GJ 3929 är en röd dvärg av spektraltyp M3.5V, med en radie av 0,32 ± 0,01 solradie, en massa motsvarande 0,313 +0,027−0,022 solmassa och en temperatur av 3 384 ± 88 K.[11] Den har inga följeslagare[10] och dess ålder uppskattas till 7,1 miljarder år, plus/minus fyra eller fem miljarder.[6] 

Planetsystem

Konstnärens intryck och storleksjämförelse av de två planeterna i GJ 3929-systemet med jorden.

År 2022 upptäcktes två exoplaneter i omloppsbana kring GJ 3929.[10] Den innersta, GJ 3929 b, är en stenplanet som bara är 9 procent större än jorden, medan den yttersta, GJ 3929 c, är en subneptunus med en massa motsvarande 5,7 jordmassor.[6] Ytterligare en planetkandidat upptäcktes år 2025 genom uppföljande radialhastighetsanalys.[12] De tre planeterna kretsar innanför (det vill säga varmare än) stjärnans beboeliga zon.[11]

GJ 3929 solsystem[6]
PlanetMassaHalv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
ExcentricitetInklination
Radie
b 175 ± 0,45 M🜨0,0252 ± 0,00052,6160 (fast)88,442 ± 0,008°1,09 ± 0,004 R🜨
d (obekräftad)>1,37 ± 0,15 M🜨J0,00076,116 ± 0,0040 (fast)--
c >5,71 ± 0,94 M🜨J0,081 ± 0,00215,04 ± 0,30 (fast)--

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, GJ 3929, 3 februari 2026.

Noter

  1. ↑ Roman, Nancy G. (1987). "Identification of a constellation from a position". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 99 (617): 695. Bibcode:1987PASP...99..695R. doi:10.1086/132034. Constellation record for this object at VizieR.
  2. 1 2 3 4 5 Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  3. 1 2 "GJ 3929 | NASA Exoplanet Archive". exoplanetarchive.ipac.caltech.edu. Hämtad 2024-01-03.
  4. ↑ Lépine, Sébastien; Hilton, Eric J.; Mann, Andrew W.; Wilde, Matthew; Rojas-Ayala, Bárbara; Cruz, Kelle L.; Gaidos, Eric (2013). "A Spectroscopic Catalog of the Brightest (J < 9) M Dwarfs in the Northern Sky". The Astronomical Journal. 145 (4): 102. arXiv:1206.5991. Bibcode:2013AJ....145..102L. doi:10.1088/0004-6256/145/4/102.
  5. ↑ Houdebine, Éric R.; Mullan, D. J.; Doyle, J. G.; de la Vieuville, Geoffroy; Butler, C. J.; Paletou, F. (2019). "The Mass-Activity Relationships in M and K Dwarfs. I. Stellar Parameters of Our Sample of M and K Dwarfs". The Astronomical Journal. 158 (2): 56. arXiv:1905.07921. Bibcode:2019AJ....158...56H. doi:10.3847/1538-3881/ab23fe.
  6. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Beard, Corey; Robertson, Paul; Kanodia, Shubham; Lubin, Jack; Cañas, Caleb I.; Gupta, Arvind F.; Holcomb, Rae; Jones, Sinclaire; Libby-Roberts, Jessica E.; Lin, Andrea S. J.; Mahadevan, Suvrath; Stefánsson, Guðmundur; Bender, Chad F.; Blake, Cullen H.; Cochran, William D. (2022-09-01). "GJ 3929: High Precision Photometric and Doppler Characterization of an Exo-Venus and its Hot, Mini-Neptune-mass Companion". The Astrophysical Journal. 936 (1): 55. arXiv:2207.10672. Bibcode:2022ApJ...936...55B. doi:10.3847/1538-4357/ac8480. ISSN 0004-637X.
  7. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=G+180-18. Hämtad 2026-03-20.
  8. ↑ "GJ 3929". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2025-08-19.
  9. 1 2 "★ Gliese 3929". Stellar Catalog. Hämtad 2024-01-01.
  10. 1 2 3 Kemmer, J.; Dreizler, S.; Kossakowski, D.; Stock, S.; Quirrenbach, A.; Caballero, J. A.; Amado, P. J.; Collins, K. A.; Espinoza, N.; Herrero, E.; Jenkins, J. M.; Latham, D. W.; Lillo-Box, J.; Narita, N.; Pallé, E. (2022-03-01). "Discovery and mass measurement of the hot, transiting, Earth-sized planet, GJ 3929 b". Astronomy & Astrophysics. 659: A17. arXiv:2202.00970. Bibcode:2022A&A...659A..17K. doi:10.1051/0004-6361/202142653. ISSN 0004-6361.
  11. 1 2 "Open Exoplanet Catalogue - GJ 3929 b". www.openexoplanetcatalogue.com. Hämtad 2024-01-02.
  12. ↑ Xue, Qiao; Zhang, Michael; Coy, Brandon Park; Brady, Madison; Ji, Xuan; Bean, Jacob L.; Radica, Michael; Seifahrt, Andreas; Sturmer, Julian; Luque, Rafael; Basant, Ritvik; Brown, Nina; Das, Tanya; Kasper, David; Piaulet-Ghorayeb, Caroline; Kempton, Eliza M.-R.; Kite, Edwin S. (2025-08-17). "The JWST Rocky Worlds DDT Program reveals GJ 3929b to likely be a bare rock". arXiv:2508.12516 [astro-ph.EP].