Generationsteorin

Översikt över de olika definierade generationerna sedan sent 1800-tal. För de svenska namnen, se {{Sociala generationer}}).

Generationsteorin (alternativt generationssociologin) är en teori som lades fram av Karl Mannheim i dennes essä "Das Problem der Generationen" från 1928. I essän lyfte Mannheim fram vikten av de gemensamma erfarenheterna hos en viss åldersgrupp (kohort) av individer – en "generation".[1][2]

Teorin och essän – den senare översattes till engelska först 1952[3] – har varit mycket inflytelserik i senare års diskussioner omkring hur de olika åldersgrupperna präglas av och präglar sin samtid. En sådan generation är ofta mellan 10 och 20 år gammal, det vill säga den har vuxit upp och nått vuxen ålder ungefär samtidigt.

På senare år har Mannheims teori använts flitigt i diskussioner omkring de olika generationerna och deras relation till sin samtid och den samhälleliga utvecklingen. Begrepp som tysta generationen, generation X, Y och Z har ursprung i Mannheims indelning av befolkningen i olika åldergrupper. Själv föreslog Mannheim att en generations längd var mellan 15 och 30 år,[4] men senare tids "sociala" generationer har ofta avgränsats som högst 15 år långa.

Trots det flitiga användandet av Mannheims idéer är hans teori omdiskuterad,[5] bland annat för att begreppet generation är en luddig och svåravgränsad enhet. Erfarenheter överförs ofta även över generationsgränser, och fram till slutet av 1900-talet har generationer i olika delar av världen ofta inte "gått i takt".

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Theory of generations, 17 augusti 2025.

Noter

  1. ↑ ”kapitel 3” (på engelska). Read. THE NATIONAL ACADEMIES PRESS. 2020. https://www.nationalacademies.org/read/25796/chapter/5. Läst 17 juli 2026
  2. ↑ ”Karl Mannheim on the Problem of Generations” (på engelska). Population and Development Review 50 (4): sid. 1429–1434. 2024-12. doi:10.1111/padr.12706. ISSN 0098-7921. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/padr.12706. Läst 17 juli 2026.
  3. ↑ ”Mannheim, K. (1952). The Problem of Generations. In P. Kecskemeti (Ed.), Essays on the Sociology of Knowledge (pp. 276-320). London Routledge and Kegan Paul. - References - Scientific Research Publishing”. www.scirp.org. Arkiverad från originalet den 5 september 2025. http://web.archive.org/web/20250905062340/https://www.scirp.org/reference/referencespapers?referenceid=1584004. Läst 17 juli 2026.
  4. ↑ Nugin, Raili (2010). ”SOCIAL TIME AS THE BASIS OF GENERATIONAL CONSCIOUSNESS” (på engelska). Trames (Tallinn University) 64/59 (14): sid. 351. https://www.kirj.ee/public/trames_pdf/2010/issue_4/trames-2010-4-342-366.pdf.
  5. ↑ McCourt, David M. (2012). Brent J. Steele, Jonathan M. Acuff. red (på engelska). The “Problem of Generations” Revisited: Karl Mannheim and the Sociology of Knowledge in International Relations. Palgrave Macmillan US. sid. 47–70. doi:10.1057/9781137011565_3. ISBN 978-1-137-01156-5. https://doi.org/10.1057/9781137011565_3. Läst 17 juli 2026
Sociala generationer (enligt generationsteorin)
Generationer
förlorade generationen (födda 1883–1900) · krigsgenerationen (1901–1927) · tysta generationen (1928–1945) · babyboomgenerationen (1946–1964; Jätteproppen Orvar, köttberget) · generation X (1965–1980; ironiska generationen) · generation Y (1981–1996; millenniegenerationen) · generation YZ (1996–2003; mikrogeneration) · generation Z (1997–2012; iGenerationen, digital inföding, gratisgenerationen · generation snöflinga) · generation Alfa (2013–2024) · generation Beta (2025–2039)
Övrigt
Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.