Guangdongalkippa

Guangdongalkippa
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteAlcippe
ArtGuangdongalkippa
A. hueti
Vetenskapligt namn
§ Alcippe hueti
Auktor(David, 1874)
Synonymer
  • Fulvetta hueti
  • Huetfulvetta
  • Kinesisk alkippa

Guangdongalkippa[1] (Alcippe hueti) är en fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[2]

Utseende och läte

Guangdongalkippa är en alldagligt färgad tätting, med brun kropp (mörkare ovan och ljusare under), vit strupe och grått huvud med en svart linje ovan ögonbrynet, från näbben till huvudets baksida. Arten är mycket lik yunnanalkippa, guizhoualkippa och taiwanalkippa, och tillsammans behandlades de som en och samma art (se nedan). Den är allra mest lik guizhoualkippa som även den har svagt tecknade hjässband, men guangdongalkippan är något mer roströd på vingar och stjärt samt gråare på haka och strupe. Under födosök tjattrar den högljutt och konstant.[3]

Utbredning och systematik

Guangdongalkippa delas in i två underarter med följande utbredning:[4]

  • Alcippe hueti hueti – bergsskogar i sydöstra Kina (Guangdong till Anhui)
  • Alcippe hueti rufescentior – ön Hainan i södra Kina

Tidigare behandlades guangdongalkippa, guizhoualkippa, yunnanalkippa och taiwanalkippa som en och samma art.

Släktes- och familjetillhörighet

Länge placerades arterna i Schoeniparus, Lioparus, Fulvetta och Alcippe i ett och samma släkte, Alcippe, men flera genetiska studier visar att de är långt ifrån varandras närmaste släktingar och förs nu istället vanligen till flera olika familjer.[5][6][7] Arterna till Alcippe har urskilts som egen familj, Alcippeidae, men utgör systergrupp till fnittertrastarna (Leiothrichidae)[8] och inkluderas allt oftare däri.

Levnadssätt

Guangdongalkippa hittas i olika typer av bergsskogar. Där rör den sig i ljudliga flockar.

Status

IUCN erkänner den inte som art och placerar den därför inte i någon hotkategori.

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den franska zoologen M. Joseph Huet (1827-1903).[9] Tidigare kallades den kinesisk alkippa, men tilldelades 2023 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté eftersom fler alkippor enbart återfinns i Kina.[1] Den har även kallats huetfulvetta eller huetalkippa.

Noter

  1. 1 2 BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ↑ AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025
  3. ↑ Kirwan, G. M., N. Collar, C. Robson, and D. A. Christie (2021). David's Fulvetta (Alcippe davidi), version 2.0. In Birds of the World (B. K. Keeney, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gycful3.02
  4. ↑ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  5. ↑ Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.
  6. ↑ Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.
  7. ↑ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  8. ↑ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  9. ↑ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar